Lustbrist kvinna/man
Jag har läst otaliga trådar i det här forumet om kvinnor och män som tvingas leva utan sex för att deras partner inte vill. Jag är själv i den sitsen och har inte hittat en enda historia som verkat sluta med att det ordnat sig. De enda som det löst sig för är de som lämnat sitt förhållande och hittat någon annan att sexa med.
Det är sorgligt men det verkar alltså inte som att det går att få ordning på ett helt urskevat sexliv. Så tolkar jag det. Det är sorgligt att man måste lämna sin familj - och kanske dela vårdnaden om sina barn - bara för att få känna sig lycklig och älskad.
Det som många av de hetsigaste kommentatorerna tjafsar om brukar vara två extremer. Antingen är det den med liten lust som har "rätt" och ska inte behöva ha sex om den inte vill. Den med lust är det fel på, är en psykopat och borde hälsa på hos hispan. I den andra änden står de som direkt tycker att man ska ge upp och skaffa sig en kk eller helst lämna förhållandet på en gång.
Jag talar inte för alla i den här sitsen men jag tror sällan att det endast handlar om sex. Jag saknar att somna i hennes armar. Jag saknar att bli kysst. Jag hatar att hon alltid drar sig bort när jag vill kramas. Jag saknar att när hon inte drar sig bort får jag inte den minsta reaktion - jag kunde lika gärna inte varit där. Jag saknar att ha intimitet. Jag saknar att bli knullad. Jag saknar den tid då hon var aktiv i akten och inte bara väntade på att det skulle vara över.
Samtidigt vill jag inte lämna mina barn eller allt det andra som vi har tillsammans - den kvinna som jag har så mycket respekt för och älskar.
...och till alla er som ständigt säger att "män är såhär" och "kvinnor är såhär" - av allt man kan läsa om detta på det här forumet skiljer sig erfarenheterna för TS ingenting alls vare sig det är män eller kvinnor som skriver. Det är lika jävligt för alla.
Jag hoppas någon vill dela med sig av sina tankar kring detta.