Barn drygt 20 som studerar på annan ort får bo hemma under loven?

Självklart bidrar man ekonomiskt om man arbetar (eller får A-kassa eller liknande).
Och även praktiskt med städning, tvätt osv..

Jag har även haft öppet hus för vänner om det krisat - ellerrättare sagt mina föräldrar som lät en kompis (som blev min första kille) flytta hem tillfälligt då hans pappa slängde ut honom, misshandlade honom o allmänt betedde sig som ett rötägg....

fast har du då haft en egen lägenhet på samma ort som din mor och dessutom hyrt ut den istället för att bo där ? 

jag vet inte riktigt vad det har med saken att göra - hyr man ut i andrahand så får man inte ta ut mer än vad hyran är samt en ytterst liten summa för slitage (om den hyrs ut möblerat).
Så oavsett om ungdomen har en lägenhet normalt sett så är den uthyrd pga att att h*n studerar normalt.
Eller skall ungdomen slänga ut sin hyresgäst under lovet?
Det tror jag inte är rikgtigt lagligt...
så länge ungdomen inte får in ngt extra på uthyrningen så borde det väl vara så att den lägenheten inte kan räknas?

Inte självklart. Men jag tycker det verkar kontigt att neka. Barnet är nu vuxen, visst. Men om min vuxna syster t ex skulle vilja bo här över sommaren för att arbeta så hade jag inte nekat heller. Man ställer väl upp för sin familj? Sedan kan jag tycka att det är rimligt att hon betalar för sig när hon tjänar pengar. Men självklart kan man som förälder välja att bjuda på det så hon kan spara ihop lite pengar till sina studier. Båda alternativen är rimliga i min värld.

fast extra får man ju om man har en lägenhet som man inte betalar för (för det gör ju hyresgästen) ,bor hos sina föräldrar och inte betalar för sig , samt har ett jobb. 

Jag tycker nog att man får tänka sig för lite och i så fall hyra ut den under terminen. Det säger sig självt att man inte kan hyra ut bostaden under tiden man själv behöver den.

Jag hade inte välkomnat dem med öppna armar om dom inte tänkt längre än näsan räckte, då hade dom fått ordna det själva och ev själva fått hyra in sig någonstans i andra hand.

har du någonsin hyrt ut en lägenhet i andrahand? eller hyrt en?
Jag har hyrt ut två av mina lägenheter och då har hyresgästen betalat mig samma summa som lägenheten plus el kostat - vilket jag då betalat till hyresgästföreningen samt elbolaget.
Alltså "tjänar" man inget å det - det går liksom på ett ut, plus o minus...
Har man däremot en inkomst av jobb eller a-kassa så anser jag det är en självklarhet att man betalar - och hjälper till, hemma. Men det är ju föräldrarnas val..
Det står ju ingenstans att TS barn inte skall betala, utan frågan gäller ju om barnet skall få bo där under lovet överhuvudtaget..

Jo, om man VEt att det blir så.. men tanken kan ju ha varit att bo kvar o arbeta på studieorten eller åkt på semester tex.
Det vet inte vi, så jag utgår bara från vad TS berättat.
Att lägenheten är uthyrd - mer vet vi inte..

Jag tycker att om ens planer involverar fler än en själv, då tar man upp frågan på förhand. Att jag hade tänkt att hyra ut min lgh under hela studietiden, kan jag bo hos er på loven?
Sen får jag och min man ta en diskussion, och återkomma med vårt svar. Sedan får "barnet" planera utefter det.
Säger vi nej, så går det inte att hyra ut lgh under en sammanhängande period. 

självklart...
men som sagt - vi vet inet om det var planerat att barnet skulle komma hem på lovet från början..

Nä det enda som står är att ts tycker det är självklart, men inte sambon.
Det är nog det ts hängt upp sig på, att sambon inte jublar och hjular runt i huset. 

Ja, sen så tycker ju jag att man alltid ställer upp för familj när det behövs.. Hur osmart personen än varit.
Gäller även nära vänner, syskon, framtida barnbarn... Krisar det är min soffa alltid lätt att göra fri för några dagars/veckors användning :)
O jag vet att min man har samma syn på saken.
Problemet hade ju varit om det blev långdraget.. O självklart måste man även komma bra överens med personen ifråga.

Ja, det är fullkomligt självklart att alltid ställa upp för min familj. Den sambo som inte accepterar det är inte sambo så himla länge till. (har hänt).

Det är ju nog där problemen ofta ligger, att det riskerar att skära sig riktigt om fel personer tvingas upp på varann.

ja.. hamnade nästan i situationen för ett tag sedan, när en kompis till min man separerade...
Han hade ingenstans att ta vägen o han är grymt jobbig...
är aldrig nöjd, klagar över allt...
men jag sa till min man att OM det behövs så får han självklart bo här - en kortare period.. o så hade jag fått bita ihop o kanske hållt mig hemofrån på helgerna en hel del..
Varför?
För att jag ser det som en självklarhet att om det varit en av MINA kompisar (som då snaturligtvis är trevliga ödmjuka människor ) så skulle de fått tak över huvudet ett tag iallafall..
Min man sa däremot själv att nej, han klarar inte av killen själv i för långa doser...

Det hände oss för några år sedan att min mans barn undrade om dom kunde få bo här i två veckor, då tyckte man att det går bara inte att säga nej. Trots dystra farhågor så sa jag ja.
Men det höll på att skära sig riktigt rejält, det funkade inte alls. Så med facit i handen skulle jag/vi sagt nej. 

För mig i min livssituation skulle det vara självklart att barnet var välkommet att bo hos oss ett par månader om året även som vuxen. Skulle troligen tycka om det eftersom hon är som en dotter för mig också.

Om det däremot var så att vi inte hade plats eller att jag inte hade en bra relation till min bonusdotter skulle jag inte se det som en självklarhet utan något som jag vill vara del i att besluta om. 
 

En självklarhet tycker jag! Spara in på både hyran och tjäna pengar! Toppen!!