Halling

Äldre 26 Feb 07:52

18 svar

Hjälp mig, jag har problem med X:et

Jag och min kille har varit tillsammans i ungefär tre år. Vi hade ett litet break men det räknar vi inte då vi alltid har haft känslor för varandra. Jag tror på riktigt att han är mannen i mitt liv och jag är redo att skaffa barn med honom och gifta mig med honom med.

MEN... Han har en dotter på snart fem år som jag totalt avgudar, jag älskar den lilla tjejen. Man kan inte göra något annat än att älska henne. Vi har en jätte fin kontakt och har alltid kul tillsammans. Hennes mamma däremot har fått för sig att hon inte gillar mig, hon gör allt för att förstöra för mig och killen, vi får inte en lugn stund. Jag menar visst, hon kanske är arg fortfarande för att killen inte ville vara tillsammans med henne längre och strax därefter träffades vi, Men hon har gått vidare och träffat en ny kille samt fått ett till barn. Ändå kan hon inte lämna mig och kille ifred. Nu har hon på inga som alls grunder sökt om ensamvårdnad på lilltjejen, vilket vi inte alls förstår varför, jag kan bara ta det så att det är mig hon hatar.

Lilltjejen hade Luciafirande på dagis och ville så gärna att jag skulle följa med och titta, och det ville jag ju såklart, Killen berättar det för mamman att jag ska följa med och då börjar hon att skrika i telefonen och säger
- Att kommer hon så slår jag ihjäl henne och ställer till med en stor scen!!!
Där kände jag att det var NOG, hon har totalt ignorerat mig sen dag ett inför lilltjejen och nu räckte det, jag skickade iväg ett sms där jag skrev att det inte är okej att hon hotar mig, och att jag gärna pratar med henne i telefonen så att det inte blir några missförstånd, men då får jag till svar - Håll dig borta från dom saker som lilltjejen vill ha sin mamma med på???? Jag svarade att jag kommer att finnas i deras liv precis som hennes nya kille gör, som för övrigt är med överallt och lämnar på dagis, hämtar på dagis, åker med henne till läkaren och hämtar hos oss för att hon inte vill träffa mig.
På dagis då när det var fika dags så satt vi alla i ett rum utom Hon, för hon satt i ett annat rum, hon är lixom inte ens villig för lilltjejens skull att försöka?

Vad tycker ni att jag ska göra? Detta är sjukt jobbigt och jag vet att jag måste vara den starka för att killen min behöver mitt stöd?

Masken84

Äldre 26 Feb 08:02

#1

De har gemensam vårdnad nu? Då kan din kille köra med samma mynt tex att hennes nya inte får följa med osv och blir det inte bättre så ta kontakt med familjerätten då hon inte kan bestämma om de har gemensam vårdnad!

Mamman låter väldigt osäker och omogen!

Halling

Äldre 26 Feb 08:06

#2

Masken84 skrev 2013-02-26 08:02:43 följande:

De har gemensam vårdnad nu? Då kan din kille köra med samma mynt tex att hennes nya inte får följa med osv och blir det inte bättre så ta kontakt med familjerätten då hon inte kan bestämma om de har gemensam vårdnad!

Mamman låter väldigt osäker och omogen!

Ja nu har dom gemensamvårdnad. Och det funkade jätte bra under tiden som vi inte träffades, men så fort jag kom in i bilden så blev hon rasande.

Han är ju så jäkla bra min kille, jag säger också att betala tillbaka med samma mynt men det vill han inte göra, han tänker ALLTID på lilltjejens bästa, hon hon mår ju inte bättre av att mamma och pappa är osams.

Alltså, jag känner mig så maktlös. jag vill bara banka vett i henne så hon fattar att man kanske ska ta fasta på alla vuxna människor i hennes liv.

Nattsvart

Äldre 26 Feb 09:08

#3

Det där är så tråkigt! Ni har ju varit ihop i 3 år, det är hög tid att biomamman acceptera dig. Har inga goda råd hur du ska komma dit, jag är lite i samma situation, men för mig har det iallafall blivit lite bättre med tiden. Var glad över att din man inte ger tillbaka med samma mynt, det skulle bara såra dottern i det långa loppet. Lycka till och fortsätt hävda din rätt till din familj!

Halling

Äldre 26 Feb 09:12

#4

Nattsvart skrev 2013-02-26 09:08:25 följande:

Det där är så tråkigt! Ni har ju varit ihop i 3 år, det är hög tid att biomamman acceptera dig. Har inga goda råd hur du ska komma dit, jag är lite i samma situation, men för mig har det iallafall blivit lite bättre med tiden. Var glad över att din man inte ger tillbaka med samma mynt, det skulle bara såra dottern i det långa loppet. Lycka till och fortsätt hävda din rätt till din familj!

Tack snälla du, det känns bra att det inte bara är jag som är utsatt för det (förstå mig rätt). Jag sätter ner foten när jag känner att hon går över gränsen. Mamman har dessutom sagt till sin fyra åriga dotter att hon inte får prata om mig hemma hos henne.

Dottern hade då upprepat vissa saker hela tiden och enligt mamman är det då stresssymtom?? va hallå, är det inte normal att man inte den åldern upprepar och säger samma saker flera gånger? Eller tänker jag helt fel? Är det stress?

Nattsvart

Äldre 26 Feb 11:13

#5

Det är inte stress, fullt normalt. Min bonus har precis kommit ur den där fasen när hon är eko till sig själv :) Dessutom så om din bonusdotter är stressad så kanske mamman ska se över hur hon själv bidrar till den stressen.

Har det hänt något till varför hon inte gillar dig? Har hon känslor kvar för din man eller känner hon sig hotad i sin position som mamma?

Halling

Äldre 26 Feb 11:18

#6

Nattsvart skrev 2013-02-26 11:13:21 följande:

Det är inte stress, fullt normalt. Min bonus har precis kommit ur den där fasen när hon är eko till sig själv :) Dessutom så om din bonusdotter är stressad så kanske mamman ska se över hur hon själv bidrar till den stressen.

Har det hänt något till varför hon inte gillar dig? Har hon känslor kvar för din man eller känner hon sig hotad i sin position som mamma?

Bra, då vet jag nu att jag tänker rätt och killen säger ju också att det inte är stress, men det är klart att man börjar fundera kring om mamma kanske har rätt iaf.
Killen har sagt åt henne att hon kanske är orsaken till att dottern är stressad men hon skriker då och slänger luren i örat på honom.

Nej jag har alltid varit trevlig dom få gånger jag träffat henne. När killen och jag träffades hade varken han eller jag en tanke på att vi skulle bli ett par, vi var ute båda två och det slutade med att jag föjde med honom hem, och det gillade hon inte eftersom att hennes grejer fortfarande var kvar i huset, men i ärlighetens namn, jag var full som en kastrull då och tänkte väl inte så mycket på det. SÅ nej hon har ingen anledning till det.

Halling

Äldre 26 Feb 11:20

#7

Halling skrev 2013-02-26 11:18:59 följande:

Bra, då vet jag nu att jag tänker rätt och killen säger ju också att det inte är stress, men det är klart att man börjar fundera kring om mamma kanske har rätt iaf.
Killen har sagt åt henne att hon kanske är orsaken till att dottern är stressad men hon skriker då och slänger luren i örat på honom.

Nej jag har alltid varit trevlig dom få gånger jag träffat henne. När killen och jag träffades hade varken han eller jag en tanke på att vi skulle bli ett par, vi var ute båda två och det slutade med att jag föjde med honom hem, och det gillade hon inte eftersom att hennes grejer fortfarande var kvar i huset, men i ärlighetens namn, jag var full som en kastrull då och tänkte väl inte så mycket på det. SÅ nej hon har ingen anledning till det.

Anledningen till att jag ville prata i telefonen var för att förklara för henne att jag inte tänker ta någon mamma roll på det sättet, självklart finns jag där stöttar och säger ifrån, men det är pappa och mamma som har det största ansvaret.

Nattsvart

Äldre 26 Feb 11:31

#8

Det låter ju som att du tänker sunt, och inte håller på att styra och ställa.. Så jädra tråkigt att hon inte kan se dig som en tillgång!

Jag känner igen det där hysteriska sättet från min mans ex. Hon är helt bananas mellan varven! Skriker och går inte att resonera med alls utan det är tvärnit.

Kan även tillägga att bonusdotterns mamma är expert på att hitta diagnoser på bonus. Det har varit hittepå-löss, tydligen kryllade det av dom och vi var hemska som inte såg dom. Hon hade dock inte råd med lusmedel, så när min man åkte dit med en pava lusmedel så kollade han efter men då hittade hon typiskt nog inga spår av dom ens! Sen är det ju ADHD och sånt.. Suck!

Man får hålla fast i kärleken till sin familj, det kanske inte blir bättre, men dottern kommer bli äldre och få ta egna beslut en dag!

Halling

Äldre 26 Feb 12:25

#9

Nattsvart skrev 2013-02-26 11:31:52 följande:

Det låter ju som att du tänker sunt, och inte håller på att styra och ställa.. Så jädra tråkigt att hon inte kan se dig som en tillgång!

Jag känner igen det där hysteriska sättet från min mans ex. Hon är helt bananas mellan varven! Skriker och går inte att resonera med alls utan det är tvärnit.

Kan även tillägga att bonusdotterns mamma är expert på att hitta diagnoser på bonus. Det har varit hittepå-löss, tydligen kryllade det av dom och vi var hemska som inte såg dom. Hon hade dock inte råd med lusmedel, så när min man åkte dit med en pava lusmedel så kollade han efter men då hittade hon typiskt nog inga spår av dom ens! Sen är det ju ADHD och sånt.. Suck!

Man får hålla fast i kärleken till sin familj, det kanske inte blir bättre, men dottern kommer bli äldre och få ta egna beslut en dag!

Ja men jag tror också att jag tänker helt rätt i detta, jag har inga egna barn men kan ändå se vad som är rätt och fel, har även egna tankar och funderingar om hur jag vill uppfostra mina framtida barn. Jag och killen har pratat väldigt mycket om det är nu i det stadiet där vi hittat hur allt bara flyter på, vi samarbetar bra och stöttar varandra.

Ja vad gjorde/gör du i dom situationerna då hon är så? Din man måste ju tycka att det är skit jobbigt och blir nere pga det? min kille blir så och jag försöker vara stark trots att jag helst av alla bara vill skrika ut vad jag egentligen tycker och tänker.

Man slutar fan aldrig att förvånas över hur människor fungerar.

Nattsvart

Äldre 26 Feb 20:08

#10

Ja, va gör man? Jag har dragit mig undan, vill inte ha någon kontakt alls med henne. Vi ses vid så få tillfällen som möjligt. Och det funkar rätt bra.

Men det är absolut jobbigt för min man, han har en konstant obehagskänsla inför vad hon ska hitta på nästa gång.

Det är svårt, men jag är glad att jag har tagit avstånd från henne.

Halling

Äldre 27 Feb 10:09

#11

Nattsvart skrev 2013-02-26 20:08:36 följande:

Ja, va gör man? Jag har dragit mig undan, vill inte ha någon kontakt alls med henne. Vi ses vid så få tillfällen som möjligt. Och det funkar rätt bra.

Men det är absolut jobbigt för min man, han har en konstant obehagskänsla inför vad hon ska hitta på nästa gång.

Det är svårt, men jag är glad att jag har tagit avstånd från henne.

Det kanske är det rätta att göra.
Men det känns som att jag ändå inte vill att hon ska få "vinna". Jag kommer fortsätta gå på lilltjejens grejer som jag vet att hennes mamma kommer gå på. för att lilltjejen är en del av mitt liv och jag av hennes. Och jag vet att jag betyder massor för henne och hon tycker det är kul att jag är med.

Men för övrigt ska jag försöka hålla mig borta.

Nattsvart

Äldre 27 Feb 12:08

#12

Jag tycker absolut att du ska gå på grejerna med din bonusdotter! Jag gör sånt oxå, när jag orkar träffa hennes mamma, som tur är så är det sällan det blir såna tillfällen att vi behöver mötas.

Jag tror att det är bäst att hålla sig undan och det handlar inte om att vinna eller att ge sig, även fast jag förstår precis hur du menar! Det finns så många gånger har jag känt mig objuden till egna familjs aktiviteter p.g.a. hans ex. Men någonstans mitt i allt detta så känner jag att jag inte vill ha kontakt med henne, därför lämnar jag konflikterna till min man, för det är ju han som har barn med henne. Hon får hota och spela ut sig själv och andra hur mycket hon vill men mig och mina åsikter kommer hon inte åt.

Jag önskar dig lycka till, gör det du känner för och vad du ser blir bäst för dig och din familj! Kram!

Halling

Äldre 27 Feb 12:15

#13

Nattsvart skrev 2013-02-27 12:08:24 följande:

Jag tycker absolut att du ska gå på grejerna med din bonusdotter! Jag gör sånt oxå, när jag orkar träffa hennes mamma, som tur är så är det sällan det blir såna tillfällen att vi behöver mötas.

Jag tror att det är bäst att hålla sig undan och det handlar inte om att vinna eller att ge sig, även fast jag förstår precis hur du menar! Det finns så många gånger har jag känt mig objuden till egna familjs aktiviteter p.g.a. hans ex. Men någonstans mitt i allt detta så känner jag att jag inte vill ha kontakt med henne, därför lämnar jag konflikterna till min man, för det är ju han som har barn med henne. Hon får hota och spela ut sig själv och andra hur mycket hon vill men mig och mina åsikter kommer hon inte åt.

Jag önskar dig lycka till, gör det du känner för och vad du ser blir bäst för dig och din familj! Kram!

Nej precis det kanske inte handlar om att vinna direkt, men ja du förstår!

Tack så mycket.

Kram

Nattsvart

Äldre 27 Feb 12:21

#14

Jag förstår precis! :) kram

Lindsey Egot NO1

Äldre 27 Feb 12:33

#15

Snacka om att mamman sätta psykisk stress på sin dottern när dottern inte får prata om det som är viktigt för henne utan är förbjuden att tala.

Halling

Äldre 27 Feb 12:35

#16

Lindsey Egot NO1 skrev 2013-02-27 12:33:27 följande:

Snacka om att mamman sätta psykisk stress på sin dottern när dottern inte får prata om det som är viktigt för henne utan är förbjuden att tala.

Ja det är det jag också tror, men vad gör man när mamma där vägrar prata med mig?

Lindsey Egot NO1

Äldre 27 Feb 12:39

#17

Du ska inte prata med mamman det ska din man göra. Det är hans ex och lika lite som han får bestämma i hennes förhållande lika lite får hon bestämma om ert. Och när ni besöker förskolan för lucia eller annat som familjerna är inbjudna till så låt henne sitta själv i ett annat rum och sura. Andra kommer se vem som inte är samarbetsvillig.

Halling

Äldre 27 Feb 12:42

#18

Lindsey Egot NO1 skrev 2013-02-27 12:39:23 följande:

Du ska inte prata med mamman det ska din man göra. Det är hans ex och lika lite som han får bestämma i hennes förhållande lika lite får hon bestämma om ert. Och när ni besöker förskolan för lucia eller annat som familjerna är inbjudna till så låt henne sitta själv i ett annat rum och sura. Andra kommer se vem som inte är samarbetsvillig.

Sant, mycket sant! Jag försöker vara den vuxna i det här läget, och har gjort hela tiden. Har aldrig hört av mig till henne om något annat än när hon hotade mig.

Hjälp mig, jag har problem med X:et

INNEHÅLL