Hej Gravida kvinna, hur mår du?

Man kan inte suga på att vara gravid! Bara ha en himla otur, som du!

När jag spytt och spytt har jag varit så glad att min stora är 8 och att man faktiskt kan förklara för honom ordentligt varför jag är så dålig. Det är nog väldigt tufft att ha en så svår start som du och ha ett mindre barn. Håll ut bara, din stackare.

Tips: Skippa det dåliga samvetet omedelbart, kvinna, och ge dig en klapp på axeln för att du genomgår allt det här för din familjs skull så att de får ett till barn/ett syskon att älska!

Vackrabarn, vet man varför du kommer igång så tidigt? Jag är istället en sådan som aldrig kommer igång...

Florimell, försök stå ut, snart borde det vända! Försök att inte ha dåligt samvete, er fyraåring har ju två föräldrar och när mamma mår dåligt så finns det en pappa. Den insikten levde jag på i fem månader som jag bara sov bort i enorm trötthet. Nu mår jag äntligen bättre och tackar för att det finns sjukskrivning.... Hoppas du snart mår bättre!

Mår och har inte mått så bra. Mest på grund av illamående, kräkningar, huvudvärk och trötthet som inte verkar ge med sig. Alla värden är bra så det är inget "fel" utan jag verkar bara vara en sån som har det sämre helt enkelt.

Hoppas så att det blir bättre snart så jag kan njuta mer av graviditeten och av livet!

Är i vecka 17 (16+2)

Har börjat få blodtrycksfall titt som tätt. Jobbigt när man jobbar.

Det är exakt samma för mig (är en vecka tidigare än du). Men den senaste veckan har jag fått pauser i eländet. En halv dag kan gå då jag mår riktigt bra. Det gör att jag kommer på hur illa jag haft det, och vad jag faktiskt orkat ta mig igenom fram tills nu. Duktiga mig!

Vi får väl hålla tummarna att dessa besvär mildras nu i andra trimestern, och att man får iaf några veckor av att må bra och bara vara glad att man är gravid bara. Det brukar ju ofta komma tillbaka lite sista månaden, tyvärr.

Försvagad livmodertapp (troligtvis pga alla ingrepp jag genomgick när jag var 20år) 
Samt en lättretad livmoder....

Sammandragningarna påverkar tappen så jag öppnas o livmodern drar ihop sig för minsta rörelse.

Usch, det låter verkligen besvärligt! Är du sjukskriven så du inte får sammandragningar i onödan?

Jag är sjukskriven samt får medicin..ProgesteronVagitorer..

Men det där med att vänta o vänta o kanske gå över tiden..måste vara jobbigt oxå.. 

Jag skulle aldrig jämföra, faktiskt! Jag mådde prima och var bara stor som ett hus, men jag hade ju inga begränsningar- tvärtom! Du måste ju vakta på dig för att inte föda så tidigt att det är risk för barnet, det är verklig oro och verkligen värt att säga jobbigt om!

ja jo kanske iofs.. Man vet aldrig när det ska ske eller kan ske liksom.. 

Men det är ju lika allvarligt att gå över tiden som att föda förtidigt..

Nu får jag ju progesteronVagitorer som kan hjälpa till så att jag kan gå längre.. aningen rädd för det oxå då jag e van att föda tidigt... blir konstigt att gå till v.35 om det går så väl 

IDAG ÄR LIVET UNDERBART!!! ALLTING BARA FLYTER PÅ OCH JAG MÅR TOPPEN!!! 
 

Nu kan jag inte ta promenader längre. Får värkar som gör skitont så det blir att ta det lugnt i två månader och ta igen promenaderna när bebben är född.

Hur är det med blodtrycksfallet? Har du blivit sjuksskriven? Vilken vecka är du i ? 

Jag kan inte gå långt heller, tycker det stelnar till i magen, har inte ont, men det är obehagligt o i mitt fall kan en enkel sammandragning påverka livmodertappen

Jag kan inte ha lugnare jobb. Babysång och öppen grupp. Så sjukskriven behöver jag inte bli. Mest sittande och vara social. Vill inte bara gå hemma heller. Men när man går i affären och ska handla då håller jag på att svimma. Det är det jobbiga. Är i v30 snart 31.