Tillhör jag dem överkänsliga eller har jag social fobi
Jag har i hela mitt liv känt mig lite annorlunda, lite utanför, men ändå fungerat "normalt" som alla andra, till och med ibland fått höra att jag är social och utåtriktad. Men jag har genom åren alltid känt som att när folk kommer för nära så tappar de respekten för mig, t ex henne kan man säga vad som helst till hon säger ändå ingenting. Jag kan uppleva det som att folk är snälla och vänliga när vi är ensamma, men är fler med så känner jag mig direkt utanför och antingen hör man inte riktigt vad jag säger eller så säger man emot mig, - nej nej så är det inte eller liknande. Jag har byggt upp ett beteende mönster där jag lätt håller mig lite på min kant, vill inte bli "för god vän" för då blir jag sårad.
I skrift upplever jag inte alls det på samma sätt. Jag känner av stämningar och humör hos andra väldigt lätt. Ett annat fenomen är att jag speciellt när jag var yngre fick för mig att andra kvinnor var lite avundsjuka på mig på något sätt och därför var lite "snorkiga". Jag förstår att mycket av det här ligger hos mig själv för det blir som ett mönster, det finns alltid någon jag liksom har svårt för, skulle den personen sluta på jobbet så blev allt bättre, satt inte hon vid mitt bord på fikarastens så skulle jag våga prata mer osv osv. När sen den personen försvinner så kan det bli en annan jag får dessa känslor inför. Det är alltid personer jag kanske först tycker rätt bra om, men sen inträffar detta att jag tycker de inte respekterar mig.
Vad är det med mig? Har jag ngn diagnos? Hur kan man få hjälp, och vilken?
