Aldrig få barn med mitt livs kärlek

Anonym

Äldre 14 Mar 12:33
13 svar

Visa endast Anmäl

Aldrig få barn med mitt livs kärlek

Visste inte riktigt under vilken rubrik jag skulle sätta detta...

Undrar om det finns fler som jag...Jag har ett underbart barn som jag älskar av hela mitt hjärta. Jag känner glädje varje dag över att mitt barn finns. Fick mitt barn i en relation som egentligen inte var den rätta.

Nu har jag träffat mitt livs kärlek. Jag är nu för gammal för barn. Känns som en STOR SORG att jag aldrig kan få barn med honom. Önskar jag skilt mig tidigt så hade jag kanske kunnat få barn även med honom..

Finns det andra som inte känner som jag fast de är i liknande situation? Kan tänka mig det är skillnad om man fick barn i en relation som var rätt då och levde bra i många år och att det sen tar slut och man hittar en kärlek till. Om förra kärleken var lika stark då så att säga. Det är ju mest när man haft val som om man gjort annorlunda kanske det varit annorlunda som man har svårare att acceptera hur det blev. I varje fall jag.

Mannen jag nu lever med har jag känt i många år men bara träffat någon gång per år. Så hade jag skilt mig tidigare hade vi kunnat börja umgås mer och kanske hade kärlekskänslor då utvecklats tidigare mellan oss och vi hade blivit ihop tidigare och...Han har funnits i mina tankar många år även om jag inte kände mig kär i honom tidigare eftersom vi träffades så sällan men har alltid känt en intimitet med honom och en önskan att träffa honom mer.
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Aldrig få barn med mitt livs kärlek
Anonym

Äldre 14 Mar 12:38
#1

Visa endast Anmäl

Är det verkligen för sent? Jag menar kan du inte få barn längre eller tycker du "bara" att du är för gammal?
Anonym Trådstartaren

Äldre 14 Mar 12:47
#2

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-14 12:38:04 följande:
Är det verkligen för sent? Jag menar kan du inte få barn längre eller tycker du "bara" att du är för gammal?

Jag är för gammal för att bli gravid. 45 nu och vi har varit ihop i ett år och det har inte blivit något och är man så här gammal är det ju ytterst liten chans att bli gravid..(Och riskerna för barn och moder ökar ju också...)
Anonym

Äldre 14 Mar 12:48
#3

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-14 12:47:01 följande:

Jag är för gammal för att bli gravid. 45 nu och vi har varit ihop i ett år och det har inte blivit något och är man så här gammal är det ju ytterst liten chans att bli gravid..(Och riskerna för barn och moder ökar ju också...)
Jo, det är ju så....men ni försöker alltså?
Anonym Trådstartaren

Äldre 14 Mar 12:55
#4

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-14 12:48:39 följande:
Jo, det är ju så....men ni försöker alltså?

Ja, men man får ju inse fakta...chansen är minimal och sen egentligen tycker jag att jag är några år för gammal men skulle det bli skulle jag förstås bli överlycklig om barnet är friskt men som sagt det är lika bra att ställa in sig på att det inte blir något.

Det finns ju många som skiljer sig och träffar andra att leva med när det är försent att få fler barn. Har ni känt det som en sorg att ni inte kan få barn med nya partnen? Eller ni kanske inte känner så?
Anonym

Äldre 15 Mar 07:24
#5

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-14 12:55:50 följande:

Ja, men man får ju inse fakta...chansen är minimal och sen egentligen tycker jag att jag är några år för gammal men skulle det bli skulle jag förstås bli överlycklig om barnet är friskt men som sagt det är lika bra att ställa in sig på att det inte blir något.

Det finns ju många som skiljer sig och träffar andra att leva med när det är försent att få fler barn. Har ni känt det som en sorg att ni inte kan få barn med nya partnen? Eller ni kanske inte känner så?
Min vän blev gravid med sitt första barn när hon var 42 och sen "slarvade" de lite så hon blev med barn nr 2 vid 44 års ålder, så visst finns chansen Lycka till!
Coruscant

Äldre 15 Mar 07:27
#6

Visa endast Anmäl

Jag skulle direkt vända mig till en privat Ivf-klinik för att höra vad de säger om chanserna. För vid 45 finns chansen, även om den är mindre. Men vill du - så ta din chans nu! Lycka till!
Anonym

Äldre 15 Mar 19:47
#7

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-15 07:24:55 följande:
Min vän blev gravid med sitt första barn när hon var 42 och sen "slarvade" de lite så hon blev med barn nr 2 vid 44 års ålder, så visst finns chansen Lycka till!
Vissa är väldigt mycket mer fertila än genomsnittet, din vän måste ha varit sådan i den åldern. Rent generellt så är chansen att bli gravid och föda ett levande barn efter 45 låg.
Coruscant skrev 2013-03-15 07:27:40 följande:
Jag skulle direkt vända mig till en privat Ivf-klinik för att höra vad de säger om chanserna. För vid 45 finns chansen, även om den är mindre. Men vill du - så ta din chans nu! Lycka till!
De privata IVF-klinikerna har ofta en övre åldersgräns vid 42, 43 eller 44. Om man redan är patient och har påbörjat behandlingarna så kan man kanske tänja lite på gränserna, men att skriva in sig som ny patient vid 45 lär inte gå på särskilt många ställen (inga?).
Anonym

Äldre 17 Mar 10:43
#8

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-15 19:47:42 följande:
Vissa är väldigt mycket mer fertila än genomsnittet, din vän måste ha varit sådan i den åldern. Rent generellt så är chansen att bli gravid och föda ett levande barn efter 45 låg.

De privata IVF-klinikerna har ofta en övre åldersgräns vid 42, 43 eller 44. Om man redan är patient och har påbörjat behandlingarna så kan man kanske tänja lite på gränserna, men att skriva in sig som ny patient vid 45 lär inte gå på särskilt många ställen (inga?).

Utomlands kanske det går, men det är kanske att slänga pengarna i sjön?
Anonym (#7)

Äldre 17 Mar 10:51
#9

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-17 10:43:20 följande:
Utomlands kanske det går, men det är kanske att slänga pengarna i sjön?
Ja det går utomlands.

Jag uppfattar inte trådstarten som att TS till varje pris vill bli gravid, utan mer som att hon börjar inse att det är för sent. Även om man rent teoretiskt har en chans att bli gravid så har man kanske blivit så pass "gammal" (i detta sammanhang) att man inte känner att man vill ge sig in på en IVF-resa som kommer leda utomlands och kanske visa behov av äggdonation. Det hade antagligen varit mer givet för en helt barnlös 45-åring att ge sig in på den vägen.

Som jag förstår det så handlar tråden mer om sorg och att acceptera sina tidigare val.
Anonym

Äldre 17 Mar 11:06
#10

Visa endast Anmäl

Du får fokusera på allt det som är bra med ditt liv snarare än att haka upp dig på det som kanske kunde varit annorlunda. Du har ett barn, njut och var glad.
Vi fick barn när vi var 29 och nu är jag 38 år och gravid igen. Underbart och väldigt fantastiskt förstås för vi trodde verkligen att vi skulle få nöja oss med ett.
Under alla dessa år som passerade bestämde jag mig för att fokusera på allt det som var fint och bra med vår lilla familj. Någon gång lockades jag av behandlingar och utredningar men tror att de skulle tagit på vår glädje, resurser och krafter. Och kostat en massa pengar. Kanske rent av separerat oss, skuldbelagt någon som det var "fel" på.
Istället har vi renoverat på vårt hus, jag har varit hemma med sonen, vi har rest, unnat oss saker.
Försök hitta andra saker i livet som är viktiga för er. Det finns också andra saker än barn som förenar två personer. En hund kanske? En hobby?
Anonym (#7)

Äldre 17 Mar 11:29
#11

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-17 11:06:34 följande:
Du får fokusera på allt det som är bra med ditt liv snarare än att haka upp dig på det som kanske kunde varit annorlunda. Du har ett barn, njut och var glad.
Vi fick barn när vi var 29 och nu är jag 38 år och gravid igen. Underbart och väldigt fantastiskt förstås för vi trodde verkligen att vi skulle få nöja oss med ett.
Under alla dessa år som passerade bestämde jag mig för att fokusera på allt det som var fint och bra med vår lilla familj. Någon gång lockades jag av behandlingar och utredningar men tror att de skulle tagit på vår glädje, resurser och krafter. Och kostat en massa pengar. Kanske rent av separerat oss, skuldbelagt någon som det var "fel" på.
Istället har vi renoverat på vårt hus, jag har varit hemma med sonen, vi har rest, unnat oss saker.
Försök hitta andra saker i livet som är viktiga för er. Det finns också andra saker än barn som förenar två personer. En hund kanske? En hobby?
Jag tycker inte att man behöver något mer än kärlek för att förenas! Lever i ett långt och barnlöst förhållande och vi är nog mer "förenade" än många med småbarn. Vi har ju all tid till varandra. Har i o f husdjur och gemensamma intressen också, men det är inget avgörande. Vi hoppas på barn men jag ser det inte som något som skulle föra oss närmare varandra än vad vi redan är, däremot så skulle vi komma barnet nära båda två.
Anonym

Äldre 17 Mar 12:58
#12

Visa endast Anmäl

Anonym (#7) skrev 2013-03-17 10:51:35 följande:
Ja det går utomlands.

Jag uppfattar inte trådstarten som att TS till varje pris vill bli gravid, utan mer som att hon börjar inse att det är för sent. Även om man rent teoretiskt har en chans att bli gravid så har man kanske blivit så pass "gammal" (i detta sammanhang) att man inte känner att man vill ge sig in på en IVF-resa som kommer leda utomlands och kanske visa behov av äggdonation. Det hade antagligen varit mer givet för en helt barnlös 45-åring att ge sig in på den vägen.

Som jag förstår det så handlar tråden mer om sorg och att acceptera sina tidigare val.

Ja, det där är ju väldigt individuellt.

Min man vill inte prova IVF.

Jag skulle kunna tänka mig IVF, men inte donation av ägg eller sperma eller adoption. Jag vill ha ett barn som har mina och min mans gener. Det finns en tråd här om att man då är "frivilligt barnlös och inte vill ha barn tillräckligt mycket". Det håller inte jag med om.
Anonym (#7)

Äldre 17 Mar 13:02
#13

Visa endast Anmäl

Anonym skrev 2013-03-17 12:58:38 följande:
Ja, det där är ju väldigt individuellt.

Min man vill inte prova IVF.

Jag skulle kunna tänka mig IVF, men inte donation av ägg eller sperma eller adoption. Jag vill ha ett barn som har mina och min mans gener. Det finns en tråd här om att man då är "frivilligt barnlös och inte vill ha barn tillräckligt mycket". Det håller inte jag med om.
Har också sett den tråden och håller inte heller med.

Finns inga garantier för att man lyckas med donation eller att man får/hinner adoptera. Ingen annan ska bestämma hur långt man måste gå för att få kalla sig barnlös. Teknisk utveckling är en sak, börjar man gå efter det måttet så är man väl inte "riktig" barnlös innan man har åkt till Indien och använt surrogatmamma... Möjligheten finns ju.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Aldrig få barn med mitt livs kärlek

Aldrig få barn med mitt livs kärlek

INNEHÅLL