jag är värsta hormonhäxan!

Jag var så när jag väntade mitt andra barn (väntar tredje nu). Idag kan jag och min man skratta åt hur jag var men just då var det jättejobbigt!! Vi har det jättebra i förhållandet och hade det då också men jag var så svartsjuk och hemsk mellan ca vecka 17-32. Jag fick för mig saker ( typ att han flirtade med kassörskan på ica, fast han inte gjorde det m.m) , startade bråk, grät och skrek, kastade saker omkring mig vid raseri-utbrott!  Ställde mig in på att bli ensamstående med barnen. Som sagt vi skrattar åt det idag, denna graviditet och första graviditeten är/var jag helt harmonisk. Försök att ta det med en nypa salt och prata med honom om det vid dom tillfällen du är lugn 

Hahah, jag känner igen mig så väl i det du beskriver. Jag har drömt drömmar där han har varit otrogen och fått för mig att han flörtar med allt och alla, vilket han absolut inte gör. Vi har det superbra och älskar varandra otroligt mycket men hormonerna bara tar över ibland och det blir lite onödiga bråk. Det är bara att ta det med en nypa salt och prata om hur man känner, det blir nog bättre längre fram. Kul att man inte är ensam om dessa utbrott

Hihi, lite roligt att läsa om kvinnor som upplever samma konstiga graviditets "besvär" då man känner sig ofta lite löjlig över saker man blir arg över :)

Åhhhh herrejävlagud!! snart kommer jag sitta för misshandel, två tjejer på ica föröker tränga sig förbi mej i kön, jag har varit på jobb mellan 10-17 o vill bara hem, så jag tränger mej tillbaka . då står den ena o blänger o hånler mot mej, jag får ta till all min kraft för att inte sänka henne o hoppa henne i huvet. sen när jag står o ska betala kommer hennes kompis o står o ska ta ut sitt kort från plånboken och "RÅKAR" armbåga mej på axeln 2 ggr!!!

Jag tar tag i hennes arm (jag är 160 o asgravid) o väser -gör det där en gång till så ska jag slita ut hjärnan genom röven på dej!

Hela ica tystnade o jag stack fort som fan, - nu i efterhand vet jag inte om det var jag som överreagerade pga hormonerna?! creepy..... 

Ahahahahaahaha, så underbar kommentera rebeccalind! Synd att det behövde hända, du är inte ensam dock återkommer!