• Mandyyss

    Ni som blivit gravid snabbt efter era änglar?

    Vi förlorade vår lilla ängel för 2,5 månaders edan.. Vi har redan hunnit göra ett försök att bli gravid igen men tyvärr tog det sig inte.. Jag kommer dö om jag inte blir gravid snart igen, då jag har en enorm längtan efter det och känner att jag har svårt att leva ett normalt liv, då jag bara lever i bubblan av sorg och graviditeter..

    Ni som varit i sorg och blivit gravida? Tog det längre tid då ni sörjde? Eller blev ni gravida snabbt igen efter att ni började försöka?  

  • Svar på tråden Ni som blivit gravid snabbt efter era änglar?
  • Johans Pillerill

    21/3 2012 födde jag vår son som hade dött i magen... Har ni försökt förklara för en 2årig storasyster varför mamma kom hem från sjukhuset utan bebisen som det pratats så mycket om? Fy fan säger jag bara!! Blev gravid 13/4 (den enda gången på flera månader) och födde vår underbara son 7/1 nu i år. Det tog bort mycket av sorgen, men har nog aldrig varit så orolig och nervös i hela mitt liv!! Vågade inte glädjas förrän han var född och knappt ens då. Tar ingenting för givet längre.

  • Lindsey Egot the only one

    Nä man kan aldrig ta något för givet när man förlorat ett barn. Man inser hur naiva alla andra är och hur orädda de är om sina barn.
    Det kan hända vem som helst att få missfall, när som helst i graviditeten och man kan förlora ett barn mitt i livet när som helst också. Det finns inga garantier.

  • zora6

    Hej alla. Jag hoppar in i denna tråd nu. Har skuttat tunt bland massa trådar i några månader men nu vill jag va här med er.
    Beklagar allas sorg.
    Jag fick förlösa våran son för 2.5 vecka sen i v 17. Han hade kromosom fel.
    Vill så gärna bli gravid igen snart. Vi har väldigt svårt att bli gravida och har genomgått år av Ivf men de senaste året 2012 blev jag gravid på egen hand 3 gånger vilket ger stora hopp att det ska gå igen då det inte hittats något fel på mig eller maken.
    Har på 4 år nu haft 4 mf och nu senast detta.
    Vi hade sex i förrgår gör jag hoppas nånstans att jag ev ska ha ägglossning redan. Min kropp brukar återhämta sig bra efter mina andra mf med ägglossning 2 v efter.
    Det dom nu får mig att kliva upp och orka är min älskade son som vi faktiskt har. Han blir 4 nu i maj. Han är mitt allt och min älskade make förstås.
    Fysiskt känner jag mig så redo att bli gravid men vet inte hur jag psykiskt kommer reagera. Vårat fostervatten prov är kvar på långa analysen för att kolla alls genetiska sjukdomar. Det kan ju va bra att veta om vi bär på nått. Vår son kanske är en på millionen och vi inte kan få fler friska barn. Jobbig tanke då syskon längtan är då stor. Är ju själv ensammare och min pappa i sin tur.
    Hoppas nån orkade läsa mitt långa inlägg. Hoppas vi nu blir gravida snart.

  • Lindsey Egot the only one

    Zora

    Oj vilken tuff resa. Livet är inte enkelt. Man måste vara stark för att orka. Hoppas ni lyckas.

  • ava adore

    Hej!
    Jag hoppar också med här. Mina tvillingpojkar konstaterades döda för bara två veckor sedan, då i v. 24+4, och föddes fram 2 dagar senare. Mängder med prover har tagits, så vi får se om vi får några svar. Det är otroligt tungt nu, men jag känner också att jag vill bli gravid igen! Jag vill inte komma tillbaka till jobbet utan bebisar, utan mage men med den stora sorgen.... Vi har en storebror till tvillingarna som är drygt 2 år, men har fått 3 missfall tidigare, både före och efter sonen, och nu tvillingarnas plötsliga död.. Behöver jag tillägga att vi dessutom har svårt för att bli gravida och har genomgått IVF både med sonen, tvillingarna och ytterligare en av graviditeterna som ledde till missfall.. Livet känns sååå tufft och orättvist och frågan är hur mycket man orkar med.. Men vi vill ju så gärna uppleva bebislycka igen och få ett levande syskon till storebror!


  • Lindsey Egot the only one

    ava ador

    Många kärleksfulla och varma kramar.

  • Sajjis
    ava adore skrev 2013-05-12 20:08:48 följande:
    Hej!
    Jag hoppar också med här. Mina tvillingpojkar konstaterades döda för bara två veckor sedan, då i v. 24+4, och föddes fram 2 dagar senare. Mängder med prover har tagits, så vi får se om vi får några svar. Det är otroligt tungt nu, men jag känner också att jag vill bli gravid igen! Jag vill inte komma tillbaka till jobbet utan bebisar, utan mage men med den stora sorgen.... Vi har en storebror till tvillingarna som är drygt 2 år, men har fått 3 missfall tidigare, både före och efter sonen, och nu tvillingarnas plötsliga död.. Behöver jag tillägga att vi dessutom har svårt för att bli gravida och har genomgått IVF både med sonen, tvillingarna och ytterligare en av graviditeterna som ledde till missfall.. Livet känns sååå tufft och orättvist och frågan är hur mycket man orkar med.. Men vi vill ju så gärna uppleva bebislycka igen och få ett levande syskon till storebror!
    Skickar en stor styrkekram till er! Man förstår inte meningen med att man ska behöva gå igenom nåt sånt här. Jag och min man födde fram vår fina lilla änglason (i vecka 24+5) för 1 månad sen så vet precis vad du går igenom, med undantag att du skulle gått två små killar. Man får tycka att världen är orättvis!
    KRAM KRAM 
  • Busan77

    Vill bara skänka lite hopp. Vi förlorade vår lilla dotter i magen i v.37 2008. Man hittade ingen orsak till att hon dog utan man sa att det var plötslig spädbarnsdöd. Ett år senare föddes vår son, en frisk och pigg kille. Graviditeten var väldigt jobbig och påfrestande och vi vågade egentligen inte tro att det skulle gå vägen förrän han var född. På förlossningen grät både jag och min man av lättnad när vi fick höra sonen skrika. Är nu gravid igen och jag kan tyvärr inte säga att oron är mindre denna gången vilket många har svårt att förstå. Men vår verklighet är ju att 50% av gångerna går det inte bra. Vi har haft tur på så sätt att vi har mötts av förstående och jättegullig personal i vården. Vi har utan att behöva stå på oss blivit erbjudna extra ultraljud ( när jag väntade sonen gick vi en gång i månaden på UL), täta BM kontroller och igångsättning i v.38. Kommer även denna gång att sättas i gång i v.38 då jag känner att jag inte klarar att bara gå och vänta. Önskar att alla kunde få detta bemötande i vården och särskilt då änglaföräldrar. Stor kram till er alla.

  • Lullan1
    Busan77 skrev 2013-05-27 13:43:55 följande:
    Vill bara skänka lite hopp. Vi förlorade vår lilla dotter i magen i v.37 2008. Man hittade ingen orsak till att hon dog utan man sa att det var plötslig spädbarnsdöd. Ett år senare föddes vår son, en frisk och pigg kille. Graviditeten var väldigt jobbig och påfrestande och vi vågade egentligen inte tro att det skulle gå vägen förrän han var född. På förlossningen grät både jag och min man av lättnad när vi fick höra sonen skrika. Är nu gravid igen och jag kan tyvärr inte säga att oron är mindre denna gången vilket många har svårt att förstå. Men vår verklighet är ju att 50% av gångerna går det inte bra. Vi har haft tur på så sätt att vi har mötts av förstående och jättegullig personal i vården. Vi har utan att behöva stå på oss blivit erbjudna extra ultraljud ( när jag väntade sonen gick vi en gång i månaden på UL), täta BM kontroller och igångsättning i v.38. Kommer även denna gång att sättas i gång i v.38 då jag känner att jag inte klarar att bara gå och vänta. Önskar att alla kunde få detta bemötande i vården och särskilt då änglaföräldrar. Stor kram till er alla.

    Beklagar att er dotter inte ficka stanna!
    men grattis till sonen <3 Hoppas även bebisen i magen kommer ut frisk o kry!

    vi förlorade våran dotter i magen i vecka 34 moderkaksavlossning så vi har blivit lovade extra koll nästa gång o har en super bra läkare!!

    3mån har snart gått o jag hoppas vi plusar snart igen <3

    kram
  • Lorina

    Hej! Vår pojke somnade in i magen den 12/6, 4 hemska veckor sedan idag! Var i v 40+1.. Har en flicka som just fyllt 2 år, så dagarna går fort, men jösses vad det tar på krafterna när msn har en svår sorg och samtidigt finnas där för flickan som inte förstått något och lever på som vanligt!! Vi bestämde oss väldigt fort att vi vill ha ett syskon till barnen.. De finns en sån tomhet, längtan efter ett levande syskon.. Men saknaden efter lillebror är med så kraftig.. Vilken krock :/ nu ska mensen iaf komma igång, vilket ja trodde igår, när ja började blöda, men som bortblåst idag :( besvikelse! Alla andra blir gravida just nu eller föder sina efterlängtade barn och jag kan inte se åt dem.. Även dessa syskonvagnen på stan gör mig tokig !!

  • Mandyyss

    Åh, jag beklagar verkligen! <3
    Jag håller tummarna för att din mens ska komma igång och att ni ska få ert levande syskon så snart som möjligt. Jag blev gravid fort efter min ängel. 3 månader efter förlossningen var jag gravid igen. Nu är jag i vecka 16 och det är utan tvekan det jobbigaste jag har gjort i hela mitt liv, att vara gravid samtidigt som jag sörjer. Jag trodde inte det skulle vara SÅ jobbigt, men det är det. Däremot så vet jag att det är värt det sen, när vi får vårt levande syskon, för det är ju det enda vi drömmer om nu. Vårt ljus i mörkret liksom! <3 


  • Lorina

    Va skönt att nobles gravida så fort! För ett år sedan fick jag ett missfall i v 9.. Och blev sedan gravid igen på första försöket efter.. Så ja hoppas att jag har samma tur denna gången.. Men förstår att de är jobbigt att vara gravid nu, och de är just en anledning till att Jill bli gravid igen fort för att de kommer bli ett helsike med känslor o allt.. Ju längre man väntar så går tiden till spillo.. Så känns det för mig.. Går du och pratar med någon nu? Pratade om detta med min kurator och att ja kommer behöva fortsätta att gå när jag blir gravid! Idag var en dålig dag.. Ett par jag känner som har barn i samma ålder som dottern fick sitt andra barn dag... Jag blev så arg och ledsen.. Så hela förmiddagen har jag bara gråtit!! :(

  • zora6

    Gravid igen efter den ledsamma aborten 25/4 iår. Hoppas få behålla denna efter mina 4 missfall och att det är friskt så jag slipper en till sen abort.

    Håll era tummar.

  • zora6

    Tänkte bara tala om att jag gick en frisk flicka för 4.5 månader sen. Efter månader av oro och Mkp, ul mm så är vi ni kompletta här hemma.

    Kommer dock aldrig glömma min lilla pojk som inte finns med oss men sorgen blir mer hanterbar nu när vi har en bäbis.

    Önskar er alla lycka.

  • zora6
    Lorina skrev 2013-07-25 23:00:52 följande:

    Håller tummarna för er!!!! :) här försöker vi för fullt.. Få se när vi lyckas!


    Hur mår du? Hur går det för er?
Svar på tråden Ni som blivit gravid snabbt efter era änglar?