Jag tänder inte på honom!

Jag förstår dig .Det är svårt. Du är ung och känner du så här redan nu kommer det nog ändå inte fungera för er. Du har i alla fall kommit en bit.Kram på dig

Jag blir glad att läsa detta, då jag förstår att du trots allt är väldigt mogen och förstående. Att du inser att du förnekar saker för dig själv, men som du egentligen vet är bra att kunna erkänna. "Förhoppningsvis" vill även din partner skiljas, då det ofta kan vara lättare för båda att gå vidare då.

Jag är även glad att läsa att du söker det goda samarbete som barn mår bäst av. Jag tror att du ska vara noga med att inte "gå bakom hans rygg" nu heller. Dvs. inte ensam gå till familjerätten, advokater osv, på egen hand, innan din man ens vet att ni ska skiljas. Förhoppningsvis behövs inte familjerätten alls, utan ni kan prata på egen hand eller med någon annan. Nu är iof familjerätten en samtalspart, men tyvärr är de mest inriktade på konflikter, inte samtal och samarbete. Försök, om möjligt, även undvika advokater för bodelning, en advokat vill ofta driva saker till sin spets. Kanske finns det någon i eran/din mans ägo som alltid funnits där med högt värde men ett ännu högre personligt värde. Att tvinga honom att sälja den/det är sådant som skapar konflikter för lång tid framöver. Försök alltså inte skaffa ett övertag på honom, för att du kan och vet vad som väntar. En skilsmässa måste inte vara jobbig, om båda är med på det, och man strävar efter samma saker. Sträva efter ett gott samarbete och undvik att försöka hämnas för att han varit en dålig make. I ett förhållande är man alltid två, det finns inget som är den enas fel, hur konstigt det än låter så är båda lika "skyldiga".

Lycka till. 

lycka till zeraff.

Du tror att du vet allt om kvinnor ,men det stämmer så klart inte. Alla människor är olika. Du kanske fallit för liknande kvinnor i liknande miljöer. En viss typ av kvinnor kanske också lättare faller för dig. Hur som helst har du och jag inte träffats, så du vet inte hur jag fungerar tex.Du vet inte heller hur det är att ha haft en 24-årig relation. Orsaken till att hamna i otrohet kan vara många .För mig var det att jag jobbade med en man som verkligen "trodde på mig".Jag skulle utföra ett jobb. Det gick skitdåligt ..ändå var han så tålmodig och lugn. Då smälte mitt hjärta. Efter det har jag vågat lita mer på min förmåga.

jag hade slutat svara dig, jag trodde du skulle förstå den hinten

jag har haft många och olika typer av relationer med kvinnor under lång tid, tillräckligt för att förstå att två saker. dels att jag vet långt ifrån allt om kvinnor, och dels kvinnor väldigt ofta är dåliga på att förstå sig själva.

alldeles särskilt sant är det sista när det gäller just sex. kvinnor säger ofta en sak men gör en annan. och orsaken är ofta att de tar beslut på tå olika nivåer, rationellt och emotionellt, och de där två matchar ofta inte när det gäller människor. därför läser kvinnor självhjälpsböcker om varför smarta kvinnor väljer fel män (man attraheras sexuellt av män som inte är bra i förhållanden (se där, jag kunde få ner en bok på en mening ) och man hamnar i säng med män som man inte tänkt hamna i säng med (som du nu gjorde).

för att hjälpa kvinnor med denna diskrepans har de fått till skänks en hamster i sina huvuden. en rationaliseringhamster. denna hamster springer snabbare och snabbare när kvinnor gjort nåt, som de sen behöver förklara efteråt. funkar så här.

1. kvinnan är otrogen (emotionellt beslut)
2.  egentlig orsak. hon gillade mannen och han gjorde henne kåt.
3. rationaliseringshamsterns förklaring. "jag var otrogen, jag måste vara olycklig i mitt förhållande. min man ser mig inte"
4.  reslutat. det är inte mitt fel

jag tror att du hade sex med den här mannen för att du var kåt på honom, jag vet att han blev kåt på dig. jag tror inte du exakt vet vad som gjorde dig kåt. du kan ha rätt att det var känslomässigt stöd, men det är inte alls säkert, han kan också ha vackra händer

jag hade sex med en tjej i lund för länge sen, på en parkbänk utanför mitt studentrum. jag ville att vi skulle gå in på mitt rum, men varje gång jag försökte det, kändes det för slampit för henne att bara gå med en kille in på hans rum sådär. så efter en lång stund slutade det med att hon ahde sex på en öppen plats på en bänk där vi kunde ses från en hel studentlänga. det ar alltså mindre slampigt än att gå in som normala människor för henne. sådär funkar kvinnlig logik vid sex många gånger, jag har massor av exempel på exakt samma sak.

men jag ger dig rätt på en punkt. och den är rätt viktig. vi tror ofta att världen ser ut på ett sätt för att vi som individer hamnar i samma utgångspunkt om och om igen, och det där är väldigt svårt att kompensera för. man kan inte veta vad man inte ens ser att man borde kunna veta.

När jag var 17 träffade jag min man.Vi hade sex vid första mötet. De första månaderna träffades vi endast för sex.Han var äldre än mig. Jag lockades av spänningen att vara med en vuxen man (fast jag inte tyckte att han var snygg).Han skulle väl passa in på en "alfaman".Kanske var det det jag tände på. Jag vet inte om älskaren skulle betraktas som betaman enligt dig. Jag tänker inte i sådana termer. Jag tror vi ändras genom livet...både som personer och i sexualiteten. Du förstår ju alla kvinnor ,men jag VET att jag varit olika genom livet..Sex är inte stabilt.. Det kan ändra sig vad man känner, hur man är

jag gillar inte heller de där termerna, tycker de är väl snäva.

jag förstår, och 24 år är lång tid. och ja, vi förändras till viss del genom livet. 

Jag har aldrig påstått att jag inte visste vad jag gjorde...Klar jag var kåt på honom, men mina känslor uppstod pga situationen jag beskrev...men det var inget plötsligt...från det att jag berättade att jag förtjust i honom gick det 1år och tre månader innan vi hade sex...efter många mail ,telefonsamtal,fikamöten...klart jag blev för kåt till slut...och han också...men det var inget plötsligt utifrån alfahanebeteende

du är den som snöat in på det där begreppet.

vad jag menar är mer att du nog inte visste ett år innan det hände att du skulle ha sex med honom. troligen visste du inte tre månader innan för så hade det hänt då. och det finns en chans att du inte visste att du faktiskt skulle göra det förrän det i praktiken hände. men sen, efter det hänt, kommer förklaringarna för varför det hände. men en kvinna kan säga samma saker som förkalring oavsett utfall.

han var så stöttande och fick mig att utvecklas, men jag låg inte med honom, för han är mest en vän.

han var så stöttande och fick mig att utvecklas, och jag blev tänd, så vi hade sex.

både de därför möjliga, så orsaken till att en kvinna har sex är ofta nåt annat än vad de anger, en slags x-faktor, som hon inte själv känner till.

det där är ingen kritik mot dig alls. det är helt normalt. men kvinnor funkar ofta så.  

Nej kroppen i sig själv  och dess reaktioner är  absolut inte politik. 
Politiken kan aldrig bestämma vad vi känner.

Däremot hur vi behandlar människor utifrån vad de känner och gör med sin kropp, det är politik.
Om man är hetero- eller homosexuell är inte politik. Däremot hur vi behandlar dem och stiftar lagar m.m , de tär politik.
Att bli kåt är inte politik, men lagstiftningen bestämmer vad vi får göra eller inte när vi blivit kåta, det är politik.
Vi får sålunda inte ge oss på en 14- åring och ha sex med den personen.  
Det har vi genom politiken stiftat lagar om. 

Du frågar om mäns sexualitet.
Frågan är inte lätt att besvara. 

Hur män fungerar sexuellt är väldigt olika beroende på läggning.
Uppfostran och barndom har stor betydelse för alla personers sexualitet och hur den formas.
Just uppfostran och barndom har förändrats något oerhört de senaste decennierna. 
Samhällets  förändrade normer har under de sista hundra åren påverkat allas sexualitet.

Kvinnornas sexualitet har fått andra förutsättningar efter olika preventivmedels införande och P-pillret i synnerhet.
Även kvinnornas ökade självständighet genom  förvärvsarbete utanför hemmet och egen inkomst som tog fart efter Andra världskriget har inneburit att  kvinnors möjlighet att klara sig själv även har gett dem möjlighet till en sexuell frihet. 
Männens bestämmande över kvinnorna har på samma gång minskat och allt mer har männen fått lämna över tidigare typiska manliga områden till kvinnorna. Vissa män klarar det, andra upplever det som ett hot.
Många män har nog känt sig vilsna under de senaste decennierna vad som ska vara manlig särdrag.
Men än är det stora skillnader även om de har minskat.

Denna utveckling är mestadels på gott men just inom sexualiteten upplever många idag en vilsenhet.
Hur ska man vara som man  är en svårare fråga för pojkar, unga män idag.
Andelen ungdomar som söker till psykiatriska mottagningar för att de inte riktigt vet var de hör hemma sexuellt har ökat kraftigt under de senaste åren. De homosexuellas kamp för likaberättingande har pågått länge.
Men jag undrar om hela  den växande hbtq- rörelsen kommer som ett brev på posten av alla dessa ungdomar som inte upplevt tillräckligt tydliga skillnader mellan könen och vad de olika könen står för.

Detta  tror jag inte beror inte på att kvinnorna tagit ett steg framåt utan för att allt fler barn växer upp utan tydliga könsroller  och tydliga vuxna . Men  framför allt utan en närvarande pappa och tillräckligt med män som är män och inte vuxna som är som tonåringar.

Om man frågar olika personer med insyn och insikt i dessa frågor så får man så klart olika svar.
Jag har genom en god vän som är psykolog fått ganska mycket insyn i vissa skeenden i samhället idag var gäller hur människor påverkas av våra nya normer och politiserandet av hur vi ska vara som män och kvinnor enligt det som är PK. 
Utifrån dessa diskussioner har jag grundat mina tankar och idéer. 

Både jag och älskaren förstod att vi inte skulle stå emot varandra till slut, men man brottas med många känslor. Vi båda försökte länge att stå emot , för att inte vara omoraliska. Ibland bestämde vi att vi inte "fick" kontakta varandra...men vi kapitulerade. Han brottades med samma problem...Angående Alfamän så refererade jag till din text, samt inlägg från mannen58. Jag vill belysa att det kan se annorlunda ut när en attraktion växer fram än den du beskriver.För oss började det med långa många mail och telefonsamral om allt mellan himmel och jord. Som ett tillägg kan jag ju berätta att vi hade börjat hångla lite ett halvår innan vi hade sex...Man tänjer långsamt på gränsern. Dessutom var jag faktiskt nervös och orolig för att inte leva upp till hans förväntningar på mig som sexig...Du påstod att det alltid är lika, att sex följer samma mönstwe...om det var sant skulle du varit med om denna situation många gånger.

Att närma sig varandra är som att spela ping-pong. Hela tiden så servar man fram och tillbaka millimeter för millimeter. Båda är väl medvetna om att man hela tiden flyttar fram positionerna, utan att man säger det till varandra. Man vet det ändå mer eller mindre omedvetet.
Har man betänkligheter eller är osäker tar man bara små små steg. Gradvis så förskjuter man sin position för att en dag ha flyttat den så mycket att eftersom man gått så långt så är det inte så svårt att ta ytterligare ett steg , fast nu på en ännu brantare stege. Till sist är det bara själva knullet kvar. Allt det andra, hånglandet , smygandet och fantiserandet är redan klart och samhörigheten känns så bra.
När ni kom så långt så tror jag att du visste att du var godkänd och kunde leva upp till hans förväntningar. Nervositeten handlade nog om att ta det sista steget ... att ha sex fullt ut... att ha samlag för där går för många en gräns, när penis och slida möts. Allt det andra  ,hånglandet och smygandet kan man backa ifrån men inte ett fullbordat samlag.

Celine: Ingen här fördömer dig, eller dina handlingar. Inget av det prat om alfahanar, djuriska män, feminism, hamstrar i skallen osv. gäller dig som person. Allt är bara exempel på saker som kan vålla problem i förhållanden och för gemene person. Inget av ovanstående exempel behöver vålla problem, men de kan. Hur det ligger till i ditt fall kan egentligen bara du svara på. Men ska jag vara ärlig så har även jag svårt att tro, att inget gäller dig. Du fördömer allt som rent "skitsnack" och att inget av detta vållat några problem för dig eller någon annan. Vi människor tenderar till att förneka det som vi känner oss träffade utav.
Ingen fördömer att du hade sex med den här andra mannen, ändå sitter du och försvarar dig. Som om det egentligen inte var ditt "fel".  Hur illa än din man, eller andra i din omgivning behandlat dig, så kan du inte beskylla någon annan än dig själv för att du hade sex med honom. Bakomliggande orsaker kan förklara och göra det förståeligt, men ingen har och kan tvinga dig att ha sex med någon. Enligt vad du har berättat om dig själv är det helt förståeligt att du hade sex med honom. Han förstod dig som ingen annan, han fanns där för dig, han var attraktiv. Till följd kände du dig betydelsefull, du kände dig attraherad och du blev kåt och DU hade sex med honom. Fråga: vem är DU som hade sex med honom, en feministisk, emotionell, moraltänkande kvinna, eller en  kvinna med "djuriska drifter"? Jag tror på en kombination, en feministisk kvinna med "djuriska drifter", Det ena utesluter inte det andra. Du har inte gjort något fel och har inget att försvara. Men om du är intresserad av orsakerna, så anser jag, att de ligger i din natur, som du tycks förneka att existera. 

mmm, jag vet att du tror du refererar till nåt jag skrivit men jag tycker inte sådär riktigt så det känns märkligt och vore bra om du slutade med det. jag tror helt enkelt att du missuppfattat ad jag skrev.

jag hade sex med min första PA i schweiz, fast det var efter hon hade slutat jobba för mig, och bytt bank. vi gillade också varandra, och hon var en av de schweiziskor som blev mamma ung och stannade hemma med barnen, så hon va 27 när hon började för mig, och hade aldrig jobbat. så alla varnade mig, men av de jag intervjuade gillade jag henne bäst. hon isade sig vara skarp som ett rakblad, för smart för att vara PA, och ville ha egna kunder, och saker hände snabbt för henne. därefter gjorde hon en annan typsik resa för en kvinna, hon ändrade sitt liv, och då passade inte hennes man in it det längre, så hon började trash snacka om honom, men jag försökte få en att förstå att det var hon, och att han var bra för henne, och att livet är långt och ändras många gånger. men hon gjorde ändå slut. så även riktigt riktigt smarta tjejer hamnar i samma situationer. sen när jag gjort slut med A, efter tre år, och hon åkt till Oz, så hade jag en kort relation med henne, kanske liknade er. 

sex följer samma mönster, men förutsättningarna är ju ofta olika.

och nej, ditt ragg kände inte som du. han sa säkert det. och du trodde nog det, för när vi är kära speglar vi våra känslor i den andre. vilket inte alltid stämmer. men ja är rätt säker på att han kände annorlunda. och ledde den där situation mot sex, with intent. sex of the first degree

Okej jag har väl missförstått dig ang alfa. Jag skriver inget mer om det :)

Jag tror säkert man kan lura både sig själv och andra omedvetet, men älskaren försvårade många gånger för oss att ha sex och hångla genom att styra våra möten till offentliga miljöer. Kanske ville han bara visa att han var pålitlig och värd att satsa på som partner...vad vet jag...

Jag måste säga att jag håller med dig om det du skriver...ovanpå detta kommer ju rädsla skuldkänslor mm så det är svårt att hålla i sär allt...

vad vet jag. nu ska jag sova. sov sött.

[quote=69420833][quote-nick]Haskel skrev 2013-04-05 12:23:03 följande:[/quote-nick]Celine: Ingen här fördömer dig, eller dina handlingar. Inget av det prat om alfahanar, djuriska män, feminism, hamstrar i skallen osv. gäller dig som person. Allt är bara exempel på saker som kan vålla problem i förhållanden och för gemene person. Inget av ovanstående exempel behöver vålla problem, men de kan. Hur det ligger till i ditt fall kan egentligen bara du svara på. Men ska jag vara ärlig så har även jag svårt att tro, att inget gäller dig. Du fördömer allt som rent "skitsnack" och att inget av detta vållat några problem för dig eller någon annan. Vi människor tenderar till att förneka det som vi känner oss träffade utav.

Ingen fördömer att du hade sex med den här andra mannen, ändå sitter du och försvarar dig. Som om det egentligen inte var ditt "fel".  Hur illa än din man, eller andra i din omgivning behandlat dig, så kan du inte beskylla någon annan än dig själv för att du hade sex med honom. Bakomliggande orsaker kan förklara och göra det förståeligt, men ingen har och kan tvinga dig att ha sex med någon. Enligt vad du har berättat om dig själv är det helt förståeligt att du hade sex med honom. Han förstod dig som ingen annan, han fanns där för dig, han var attraktiv. Till följd kände du dig betydelsefull, du kände dig attraherad och du blev kåt och DU hade sex med honom. Fråga: vem är DU som hade sex med honom, en feministisk, emotionell, moraltänkande kvinna, eller en  kvinna med "djuriska drifter"? Jag tror på en kombination, en feministisk kvinna med "djuriska drifter", Det ena utesluter inte det andra. Du har inte gjort något fel och har inget att försvara. Men om du är intresserad av orsakerna, så anser jag, att de ligger i din natur, som du tycks förneka att existera. [/quote

Jag har aldrig försökt att skylla ifrån mig. Det som drev mig att kasta mig in i detta var när mannan58 överdrev betydelsen av typiskt djuriskt hanbettende och runda ord...För mig hjälpte andra ord mig mycket att våga släppa fram min lust. (min djuriska lust ;)).Tex var en sådan enkel sak som att mitt i sexakten få säga "jag känner mig stressad" och då bli övertygad om att jag inte behöver känna så...med fina ord. Det blev helt enkelt revolutionerande och förlösande för mig...men det verkar ingen som läser vilja förstå...så jag ger upp...Min vilja var inte att skylla ifrån mig. Ville bara berätta om min erfarenhet...men det ena inlägget efter det andra spretade omkring åt alla håll...nåväl ,så kan det li...Jag tror jag tackar för mig :)