• Anonym (lvu)

    Socialen omhändertog min bebis.. Akut lvu!! HJÄLP

    För att göra historien så kort och simpel som möjligt och för att inte röja min identitet så har socialtjänsten gjort ett akut omhändertagande av min 4 månaders bebis när hon vårdades på barnintensiven för misstänkta skador från shaken baby. Jag har en son på snart 5 år sedan tidigare (ej samma pappa) som jag har ensam vårdnad om.

    Hon har fått två st krampanfall/livlöshetsattacker. Vid första tillfället så var jag på en barnaktivitet med min son, dagtid på en helg.  Har biljetter och andra personer som var närvarande som "bevis". Min dåvarande sambo ringer och är panikslagen för att hon är livlös, jag skriker åt honom att ringa ambulans och ringer och fixar akut barnvakt och försöker ta mig till sjukhuset, när jag kommer dit så har de redan kommit in, blivit undersökta och hon har fått lite krampmedicin och är pigg och "som vanligt" Jag stannar  med henne i två dagar och de gör en grundlig undersökning med EEG, EKG, hjärt- och lungröntgen, skallultraljud genom fontanellen, och hjärtultraljud, blodprover osv.. Men hon mår bra, det enda de hittar är att hon har reflux, och att det kan höra ihop med såna livlöshetsattacker. Vi åker hem och jag är lättad men samtidigt kan jag inte sova, är rädd för att hon bara ska sluta andas eller få en till attack.. Vi åker hem på måndagen. Under veckan är väl det mesta som vanligt, men på natten till söndag så blir min äldre son magsjuk, och har diaréer. På morgonen ber han om bananer och blåbärssoppa, jag går iväg vid 10 och ska handla, det tar mig ungefär 20 minuter och när jag står och packar varorna ringer min dåvarande sambo och gråter och skriker att det har hänt igen att ambulansen redan är där, jag får panik, gråter och slänger på luren, springer hem och störtar in genom dörren och bara skriker, ambulanspersonalen försöker lugna mig men jag är så chockad..
     Jag följer med ambulansen och sonen blir hämtad av sin bonusfarfar och min dåvarande kommer efter ambulansen.

    De åker in på akuten med henne, men hon måste efter ca 30 minuter flyttas till ett barnsjukhus med speciell barnintensivvård. Jag är i upplösningstillstånd. Jag fattar inte riktigt vad som sker. De tar in henne, och efter ett par timmar har de hunnit operera in ett dränage och sövt ner henne kraftigt och lagt in respirator och tusen tusen sladdar.. När man äntligen får se henne så hänger jag inte riktigt med i vad som händer runtomkring, men jag har ett vagt minne av att vi står där.. Vi får ett rum så vi kan vara på sjukhuset när hon är där.
     
    På kvällen visar en doktor en röntgenbild på vätskan och blödningarna som uppstått i hjärnan. Jag bara gråter, de pratar om att en blodpropp kan ha orsakat det. På natten försöker jag sova men det går väldigt dåligt. 

    Dagen efter kommer polisen och hämtar både mig och min då sambo, jag har nog aldrig blivit så chockad i hela mitt liv, jag hade aldrig kunnat tänka mig att de skulle kliva in och bara forsla med oss.. Poliserna är iaf jättesnälla mot mig och vänliga, jag blir släppt ganska omgående men sambon hålls kvar i två dygn.

    När jag släpps får jag veta att socialtjänsten gjort ett akut omhändertagande av min lilla bebis. Jag får panik, och vet inte hur fan detta kan vara sant, jag var ju inte ens hemma.. Jag hade ingen anledning att misstänka min dåvarande sambo! Vi har möten med socialtjänsten innan han kommer ut och jag känner att de tror på mig. Jag överklagar det akuta omhändertagandet men det blir fastställt, nu ska jag överklaga deras ansökan om fortsatt LVU. Polisens hantering går sakta, jag är fortfarande misstänkt för att ha skakat min dotter         , vilket gör att mina socialhandläggare säger "vi tror på dig, men vi kan inget göra.. vi måste följa rutinerna" Min dotter är fortfarande på sjukhus, jag är dä rpå dagarna när min äldre pojke är på förskolan och sover hemma med honom. Min mamma berättar att han sagt att "pappa har skakat lillasyster såhär" och senare säger han det till mig. Jag separerar omgående från min dotters pappa. Jag informerar polisen, och socialtjänsten, de ska förhöra honom i morgon, sk barnförhör. Jag vet fan itne vad jag ska ta mig till, jag har inte gjort något, men jag behandlas som en brottsling. Jag mår så fruktansvärt dåligt, jag samarbetar bara med socialtjänsten och jag ser hur de lider med mig men de verkar "låsta" i sin hantering sålänge jag är misstänkt.. Vet snart inte vad jag ska göra, detta är den tredje veckan min dotter är på sjukhus och de tror hon får lämna sjukhuset snart. Har försökt få till att jag ska placeras på utredningshem med båda mina barn, utan pappan. Jag vill inget annat än att bara få vara tillsammans med båda mina barn.

    Jag är verkligen bara en helt vanlig mamma, som för bara tre veckor sen hade en helt vanlig familj, jag vet inte hur fan jag ska komma ur detta..

    Kan nån ge mig råd..  

  • Svar på tråden Socialen omhändertog min bebis.. Akut lvu!! HJÄLP
  • Liten till

    Åh vad glad jag blir att du låter så mycket gladare! Jag har funderat på denna tråd då och då, vad som hände och hur ni alla mår. Skönt att få ett avslut!

  • Anonym (Sofie)

    Läste ikapp alla TS inlägg nu. I nästan två timmar har jag läst. Är mållös, och så fruktansvärt chockad.

    Så galet stark och bestämd du har varit, TS! Din dotter är så lyckligt lottad som har just dig som mamma. Du har varit så tålmodig och vettig från början till dagens läge.

    Jag önskar er all lycka, och hoppas verkligen att ni har lite flyt nu, och får må så bra som möjligt! Stor eloge till dig!

  • Anonym (Anna 2)

    Jag har också suttit och läst hela tråden i dag. Är också mållös och chockad och ledsen. Vilken förbannad mardröm. Hade tänkt skriva några tröstande ord till dej men jag vet inte ens vad jag säga. Att känns som floskler.
    Skickar i alla fall en liten cyberkram till dej.

  • Wilma45

    Skakad ända in i själen efter att ha läst den här tråden.
    Det gläder mig att TS:s sista uppdatering var ljus och full av hopp, efter allt hon och hennes lilla familj fått genomlida.
    Vill skicka min önskningar om ett fortsatt ljust liv för TS och hennes båda barn.
    Jag är övertygad om att den lilla flickan upplever lycka, trots sitt handikapp.

  • Anonym (hoppas)

    Vad kul att du uppdaterat och skönt att höra livet ser rätt ljust ut.

  • ajnas

    Hej TS, är du kvar? Undrar hur ni mår och hur det gick i Hovrätten <3

  • Anonym (H)

    Undrar också hur det gick i hovrätten.

  • Anonym (Komnin av en slump)

    Vill veta hur det gick.

  • Anonym (lvu)

    Hej på er alla fina. Jag ser att det är några som undrar hur allt gått i hovrätten. Han blev friad från alla anklagelser och är idag en fri man. Han har en sambo och bor kvar i lägenheten där vi tillsammans bodde när allt hände. Han blev friad pga det kommit en prejudicerande dom från HD där en pappa blivit friad från samma brott, och en rapport från SBU där de skriver att de inte lyckats samla tillräckligt många medicinska fakta som stöder teorin om Shaken Baby Syndrome, att de därför inte med säkerhet kan säga att dessa skador uppstått pga det. Det hela är ganska absurt, han har ju erkänt och dessutom har det funnits ett (barn)vittne.

    I övrigt mår vi så bra vi kan! Har varit i min nya relation i över två år nu, och vi har börjat försöka hitta en lägenhet tillsammans. I allt detta så har jag också börjat gå i kyrkan och har funnit en tröst i den kristna tron, och den kristna tanken kring förlåtelse och försoning. Det har hjälpt mig väldigt mycket. Har funderat på att skriva en bok om allt detta, om sorgen, skräcken, vreden, smärtan, och den långa vägen till att förlåta och släppa ilskan, för sin egen skull, och att våga leva igen. Men vi får se, det är bara något jag tänkt på i några år.

    Jag tror detta kommer bli mitt sista inlägg i den här tråden, jag vill säga tack till er alla som funnits och stöttat genom allt från början. Jag behövde verkligen den här tråden då. Men nu känns det som att det är dags för mig att börja ett nytt kapitel i våra liv. Tack för allt. Jag önskar er all lycka

    Kram

  • Anonym (kram 3)

    All lycka till dig!
    Väldigt konstigt att han blev frikänd när det fans ett vittne.

  • Anonym (hoppas)

    Åh tack för uppdateringen. Lycka till med livet. Du låter som du mår rätt bra! <3

  • Sjömamma

    Vad härligt att höra att ni har det bra nu, hoppas att det fortsätter. Förstår att det känns tungt att din före detta sambo inte blev dömd. Man får bara hoppas att det inte händer igen. Det viktigaste är att du och dina barn mår bra efter allt som varit. Lycka till nu och fortsätt fundera på den boken, det skulle vara intressant, speciellt med ditt nya perspektiv. Livet är underligt ibland och människan har en otrolig förmåga att kunna försonas med det mest fasansfulla och komma vidare. All lycka till er!

  • Anonym (Bra)

    Vill bara säga att jag är glad att du separerade från din fd sambo när du fått höra det din son sagt. Jättebra. Du gjorde allt rätt och vad fint att ni är tillsammans igen och att du har kyrkan <3

Svar på tråden Socialen omhändertog min bebis.. Akut lvu!! HJÄLP