Nyss fått autismdiagnos på min 5åring

TS, det verkar ju inte vara så många som får det här problemet om man ser till hur folk har svarat i tråden. Kanske kan vara en tröst?

Blixa, det kanske skulle kunna vara något. Jag ser ju en del vid hämtning och lämning och i de fallen ser incidenterna helt oprovocerade ut. Liknar mer klassisk mobbing. Men bland fyraåringar alltså, jag trodde inte att det fanns i den åldern.

Hej TS, jag har en son som är 4 år med diagnosen autismliknande tillstånd. Vi har aldrig fått några utlåtanden ifall han är högfungerande eller ej, men det kan man säkert säga att han är. Han har svårt för att leka med andra barn så tillvida att han inte kan följa givna regler. Hans definition av lek innebär att han sitter ensam och leker med sina bilar. Jag vet att han gärna vill leka med andra och han är social, men det blir lite småtokigt ibland.

Jag tror nog att de flesta känner igen sig i den sorg du beskriver. Jag gör det absolut!  Det är väldigt jobbigt första tiden efter att diagnosen är fastställd. För mig har det gradvis lättat i takt med att jag fått mer kunskap om vad han behöver.

Jag har en dotter på 6 år som är speciell.

Hon ska påbörja en utredning nu i vår (förhoppningsvis) så jag hoppas att vi får veta snart hur och vad vi kan göra för att underlätta för henne.

När jag insåg att något var galet, att hon inte är som de andra barnen så kändes det som att hon var förstörd, att hon aldrig skulle kunna fungera normalt. Jag var ledsen för henne, orolig och bitter för att min fantastiska lilla tjej inte kommer att få det lätt.

Sen insåg jag att det kanske är pga "diagnosen" som hon är så fantastisk. Jag vill inte ha henne på något annat sätt.

Jag hoppas bara att skolgången ska gå relativt bra och att hon inte ska få så många motgångar.

Kan bara hålla med om att det hugger i hjärtat när man inser att det kommer bli problem med det sociala, det är ju det man minns från sin egen barndom liksom. Jag hade massor med kompisar och vi hängde hos varandra efter skolan och hittade på en massa saker.
Min dotter fick sin aspergerdiagnos då hon var 6 år, sen dess har mycket hänt (hon är 9 nu) och allting till det bättre. Hon hänger med i skolan, har kompisar som hänger med hem ibland men det är ändå väldigt stor skillnad på henne och andra barn då det gäller behovet av social gemenskap.
Jag hoppas som många andra att det kommer att "växa" bort så hon kan ha relationer med andra när hon blir vuxen. Även om hon trivs bäst för sig själv så har jag ändå svårt att se att man kan få ett bra liv utan kontakt med andra.
Jag tror autismdiagnos är mer skrämmande än andra npf just för att man ändå aldrig riktigt kan förstå hur dom funkar.

PS. Min dotter är också fantastisk men jag önskar att hon slapp autismen, mest för hennes egen skull.

:) Eller hur!

Åh, det där var mitt i prick! Jag börjar så smått att förstå mig på min son mer och mer, ibland är jag till och med övertygad om att jag VERKLIGEN förstår. Oftast vet jag inte exakt, utan för gissa och göra det bästa av situationen.

Man måste ha ett good enough-tänk som förälder, annars orkar man inte, inte jag i alla fall.

Absolut läge att vara med en dag! Inte OK om han blir mobbad/utfryst!!

Hej!

Har en 6-årig son som nyligen också fått diagnosen autism men lindrigare sådan om man kan säga så.
Sonen har svårt med den sociala biten, svårt o ta kontakt med andra barn, han vill gärna leka med dem, men vet inte riktigt hur han ska närma sig.
Och han ligger efter lite med talet - pratar ibland väldigt otydligt, går nu hos en logoped.
Vill gärna ha kontakt med andra föräldrar precis som TS som har barn med lindrig autism för att  "prata av sig"...

Hej! Jag har en 7-årig son med Aspbergers Syndrom. Välkommen i gänget och prata på! :)

Kan man få disgnos autism om man bara är sen med språket och de sociala? Eller måste de vara mer saker som avgör? Vad är det isåfall?

Diagnos ställs efter utredning på BUP. Svårigheter med socialt samspel och språkproblem kan ju väcka frågor om ev autismspektrumstörning men kan ju också bero på mycket annat. :)

Bra info om diagnoser och diagnoskriterier kan du hitta t ex här: http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/introduktion/

Blixa: Tack!

JEMAR: Efter att ha varit i kontakt med BUP och innan vi gjorde dessa tester som görs hos BUP så sa de att sonen nog låg inom autismspektrumet.
Och detta bara genom att vi berättat att han har svårt o ta kontakt med andra barn och har talsvårigheter. 
Men det är ju också som Blixa skriver att det kan beror på mkt annat. 

Blixa:
Jag glömde ju fråga om din son går i vanlig skola el specialskola, och hur det går för honom?
Min son ska börja 6-års till hösten och börjar i en vanlig skola med en resurs.
Sedan när han börjar åk 1 så får vi se vad som händer...
 

Har din pojk svårt för och leka med andra barn? Leker han gärna själv? Leker inte rollekar med kompisar? Tack för era svar.

Han går i vanlig skola utan resurs. Det är en liten klass (14 elever), läraren är utbildad specialpedagog och har god kunskap om Aspberger. :) Hade inte funkat i en annan, större klass.

Min son gillar skolan. Han är högt begåvad och tycker att det är roligt med t ex matte. Skolan har också hittat bra sätt att utmana honom i de ämnen han har lätt för, så att han behåller intresset.
Han tycker också om att dagarna är schemalagda och att det är mycket regler som det ju är i skolan.
Rasterna är helt OK. Han leker oftast själv, men är nöjd med det. Ibland är han med andra, om de vill leka något han är intresserad av. ;)

Lycka till med förskoleklassen. Bra att ni har fått resurs! :)