Kan jag "tvinga" pappan till VH?

Hur styr han ts?

Klart man kan vara trött men man kan inte kräva att den andra föräldern ska säga upp sig. Och Ts är inte ute efter sömn och vila utan vill gå på krogen...

Syskonen är äldre och Ts verkar inte kunna hitta någon barnvakt som kan ha barnen så hon får gå ut och festa som hon vill.

Sirisdotter, håller fullkomligt med om att ts och exet intr längre är en familj, men de är båda föräldrar till sina barn och borde kunna ta lika mycket ansvar för de gemensamma barnen (ex.vis varannan vecka) så varför gör så många här det till ts ansvar hur pappan löser barnvaktsfrågan när han jobbar? För de som förebrår ts i tråden kan väl inte mena att mammor är mer föräldrar och har större ansvar. Visst, ts kan inte kräva av exet att han tar sitt föräldraansvar, men jag tycker att hon har all rätt att känna sig trött och önska att hon nån gång få gå ut en kväll med sina vänner. Om du läser ts inlägg (bla svar på tips från mig) så kan du se att hon försökt hitta lösningar men att tex ensamföräldragrupp inte finns i hennes närområde. Dessutom skulle farmor gärna ta hand om barnen åt ts någon gång, men hon vill inte stöta sig med sin son som inte vill att ts skall få en chans att gå vidare med sitt liv. Anonym (oops!), jag tycket att exet försöker kontroller/påverka ts liv genom att vägra ha vv, genom att förvägra sin mamma att vara barnvakt när ts har barnen, genom att skita i att skaffa en säng till sitt yngsta barn sl att hen kan sova där nde få nättter i månaden som han faktiskt har hand om barnen. Sen är det ju sorgligt att så mycket energi går åt att ts skrev att hon ville kunna gå ut med vänner en kväll, hon har flera gånger förtydligat att det är EN av orsakerna till att hon skulle önska att pappan skulle ta hand om sina barn nån helg då och då, att få sova ut är en annan orsak hon nämnt,. Ändå handlar så många kommentarer om att hpn får fixa barnvakt själv om hon vill ut på krogen. Några här har föreslagit att ts skulle ta med barnen och flytta närmare sin släkt/vänner -det skulle ju vara ett sätt att ta tag i och själv lösa sitt problem, tycker ni det vore bättre? Ts, verkar lyckligtvis anse att barnen har rätt till båda sina föräldrar. Men, ni som har förstått detta så mycket bättre än jag kanske kan ge mig svaret på min fråga; varför är det värre för barnen att tex farmor finns hos dem när de sover och pappa jobbar natt än att de är på förskola 5h om dagen då pappa lämnar dem för att sedan gå hem och vara ledig?

Sirisdotter, håller fullkomligt med om att ts och exet intr längre är en familj, men de är båda föräldrar till sina barn och borde kunna ta lika mycket ansvar för de gemensamma barnen (ex.vis varannan vecka) så varför gör så många här det till ts ansvar hur pappan löser barnvaktsfrågan när han jobbar? För de som förebrår ts i tråden kan väl inte mena att mammor är mer föräldrar och har större ansvar. Visst, ts kan inte kräva av exet att han tar sitt föräldraansvar, men jag tycker att hon har all rätt att känna sig trött och önska att hon nån gång få gå ut en kväll med sina vänner. Om du läser ts inlägg (bla svar på tips från mig) så kan du se att hon försökt hitta lösningar men att tex ensamföräldragrupp inte finns i hennes närområde. Dessutom skulle farmor gärna ta hand om barnen åt ts någon gång, men hon vill inte stöta sig med sin son som inte vill att ts skall få en chans att gå vidare med sitt liv. Anonym (oops!), jag tycket att exet försöker kontroller/påverka ts liv genom att vägra ha vv, genom att förvägra sin mamma att vara barnvakt när ts har barnen, genom att skita i att skaffa en säng till sitt yngsta barn sl att hen kan sova där nde få nättter i månaden som han faktiskt har hand om barnen. Sen är det ju sorgligt att så mycket energi går åt att ts skrev att hon ville kunna gå ut med vänner en kväll, hon har flera gånger förtydligat att det är EN av orsakerna till att hon skulle önska att pappan skulle ta hand om sina barn nån helg då och då, att få sova ut är en annan orsak hon nämnt,. Ändå handlar så många kommentarer om att hpn får fixa barnvakt själv om hon vill ut på krogen. Några här har föreslagit att ts skulle ta med barnen och flytta närmare sin släkt/vänner -det skulle ju vara ett sätt att ta tag i och själv lösa sitt problem, tycker ni det vore bättre? Ts, verkar lyckligtvis anse att barnen har rätt till båda sina föräldrar. Men, ni som har förstått detta så mycket bättre än jag kanske kan ge mig svaret på min fråga; varför är det värre för barnen att tex farmor finns hos dem när de sover och pappa jobbar natt än att de är på förskola 5h om dagen då pappa lämnar dem för att sedan gå hem och vara ledig?

Det finns ingen skyldighet att ha barnen varannan vecka efter en separation.

Ts har valt att ha barnen boende hos sig och får då acceptera att det blir umgänge när pappan har möjligheter att ha umgänge, dvs. när han är ledig och inte under helger när han arbetar.

Ts kan skaffa egen barnvakt om Ts nu vill gå ut på krogen men Ts verkar inte vilja göra det.

Man kan inte hänga upp umgänge på 3:e part. Jag förstår inte att ni inte kan förstå det!

Var skriver Ts att pappan har barnen i förskolan när han har dem? Ingenstans, så vitt jag kan se....

Så du menar att när man skiljer sig är det helt OK att man väljer i vilken grad man är delaktig i sitt/sina barns liv?
Jag har full förståelse för att man gör andra överenskommelser är 50-50 boende, men att säga att TS får skylla sig själv och inte förvänta sig att exet tar lika stort ansvar för barnen som hon gör är bara patetiskt. De är lika mycket barnens föräldrar oavsett de bor ihop eller inte.

Så då borde pappan ta hand om barnen varje veckodag som ts arbetar? TS har ju "någon annan" (förskolan) som tar hand om barnen när hon jobbar och det kan väl inte vara rätt när barnen har mammadagar? Det är ju dessutom (o ve och fasa) under deras vakna tid vilket ju borde ge större men än att någon annan än föräldern finns till hands under det att barnen sover?

TS har försökt ordna barnvakt. Hon har scannat nätverket hon har (som av uppenbara skäl inte är lika stort på boendeorten som exets eftersom hon flyttade till en plats där han hade släkt och socialt nät för att underlätta i hans relation till de äldre barnen) men inte hittat någon villig att ställa upp utom sitt ex mamma som skulle ställa upp om inte exet förvägrat sin mamma att hjälpa TS.

Pappan "hänger redan upp" umgänget på 3:e part -han har barnvakt för sina äldre barn när han jobbar natt -och lika väl som det är ts ansvar att ordna någon som tar hand om barnen på hennes dagar borde det väl vara exets ansvar att fixa sina dagar.
Precis som "sirisdotter" skrev är de inte längre en familj och om han inte har skyldighet att underlätta för ts när hon har hand om barnen är det väl i jämställdhetens namn inte hennes ansvar att lösa problemen för honom

OK, jag hjälper dig att hitta bland inläggen (ett tips är annars att gå in via datorn och klicka "visa endast" vid ts inlägg så blir det inte så många att skumma igenom).
I inlägg 115 skriver TS: "Jo pappan lämnar barnen 5 timmar/dag de dagar han har barnen, han hämtar dom kl 14.00 så det är ju inte många timmar de umgås direkt.".
SÅ, nu när det är utrett kanske du kan förklara varför det är mer OK än att någon skulle passa de sovande barnen under tiden pappan de facto arbetade?

...och försök inse att TS vid flertalet inlägg skrivit att det inte handlar om att hon vill ut och supa skallen av sig varannan helg utan att nån gång varannan månad eller så få möjlighet att träffa vänner ELLER att sova ut en morgon!

Vet inte hur många års erfarenhet du har av att försöka bestämma över en avlagd partner du råkar ha barn med.    MIN  erfarenhet är att man kan stånga sig blodig med att den andra föräldern  BÖR  etc -  det leder i vissa fall ingen vart.

Livet blir så mycket lugnare för barn och föräldrar om man ser den andra förälderns  umgänge med sina barn som en sak
och barnvakt för att kunna arbeta obekväm arbetstid,  gå på föräldramöten och utvecklingssamtal eller kanske för att gå på bio/teater etc någon gång är en HELT ANNAN   sak.

Qq

Jag fattar att man inte kan bestämma över ett puckat ex, hur sorgligt det än är att man kan välja att vara förälder utifrån eget intresse då man separerat. Det som stör mig i den här tråden är att så många verkar dumförklara och skuldbelägga TS för att hon skulle vilja ha något av det som exet tydligen valt som en rättighet för sig -en sovmorgon då och då och möjligheten att nån gång få umgås med vänner på restaurang/krog.

Istället för att bara skriva hånfulla kommentarer om att TS vill dumpa ungarna för att dra på krogen kunde man beklaga hennes situation, att hon flyttat långt från dem som kunde hjälpt henne och nu har en situation där möjligheterna att bygga nya kontakter är begränsad då hon nästan aldrig är "barnfri". Det är beklagansvärt att den som uttryckt vilja att hjälpa TS med barnvakt hindras till det av sin son, TS ex.

Så många inlägg i den här tråden verkar bygga på att "mamma är man för alltid, pappa väljer man att va när man har lust" och det är en föräldrasyn jag inte vill ställa upp på.

Jag tycker att TS är värd respekt för att hon inte bara tar ungarna och drar ,utan ser barnens rätt till båda föräldrarna och söker sätt att lösa sin situation.

Det är MED barnen man minst lika ofta träffar nya vänner;  på babysim;  barnrytmik;   konsert med inslag anpassade för barn,  i ridhuset frysande på bänk med andra föräldrar medan barnen rider  etc

Jamen,.se där! Ett konstruktivt förslag till TS; försök bygga på relationerna till barnens kompisar.

Skuldbelägger inte Ts utan har förklarat hur det fungerar. Även Ts kan skita i barnen om hon vill.

Har inte följt tråden riktigt men som många sagt kan ts inte kräva nåt alls av sitt ex. Var och en ansvar över sitt föräldraskap och gör som de vill med det. Man har all rätt att skita i sina barn (förutom ekonomiskt) och det gäller såväl pappan som ts. Däremot är det helt ok att önska sig avlastning som förälder. Och det är inget fel med att vilja gå på krogen och festa. Vissa laddar sina batterier genom att sova eller meditera. Andra genom att plocka svamp. Och andra genom att gå på krogen. Tyvärr får man se sig om på annat håll än den andra föräldern för avlastning om den andra föräldern är ovillig. Sånt är livet.