har blivit lat pga honom
Ja som det står i rubriken. Har en kille han är 22 snart å jag blir 19 snart.. bi har ett barn tsm men barnet har ingenting med det här å göra det vet jag.. Vi har bott tsm i över ett år nu å han har blivit mer å mer latare hans mamma hör allt för honom..(vi bor med hans föräldrar) han gör ingenting själv å skyller allt på mig. Att jag har mer tid att jag gör det bättre å sånt.. efter å innan graviditeten vägde jag mellan 45-49 var inte underviktigt men är ganska liten å smal så.. nu väger jag 58-59 å det får mig å känna mig tjock jag är 1.56 cm lång. Förra året började jag skolan å jag var glad å få börja igen. För några månader sen började jag träna och mådde super bra.. men nu har jag blivit mer å mer latare.. jag slutade gå i skola och slutade träba varje dag. Nu går jag i skolan 1-2-3 dagar i veckan inte mer.. dem dagarna jag stannar hemma är det menning att jag ska göra läxår hinna träna å sånt.. men nej.. sitter mest framför tvn med chips.godis eller en massa annat.. träna orkar jag inte.. jag har bett honom några gånger att vi ska äta bra å inte en massa godisar.. å det hår i några dagar å sen vill han inte mer.. jag känner att jag behöver hans stöd i det här.. samma sak med att sluta röka har bett honom sluta å han vill inte.. han röker i smyg å jag blir bara arg å ledsen att vi bråkar å sen orkar jag inte ens gå till skolan eller gymet pga bråket.. blir så deppig.. å ibland så blir jag så arg att jag skiter i honom å åker å tränar ensam går till skolan å sånt.. då blir han arg å tror att jag är otrogen.. ibland när börjat äta bra så kommer han med pizza eller nåt annat å säger att jag måste äta för att jag måste bli tjock. Jag säger nej å då blir han jättearg att till slut så äter jag bara för att inte bråka..nu sitter jag hemma å är ledsen pga hur jag har betet mig hur mycket jag har gått upp i vikt å sånt.. är så deppig att jag bara äter å äter.. vet inte hur jag ska få slut på det.. mår inte alls bra när jag ser min kropp å mår inte bra när jag ser hur dåligt det går i skolan för mig :( vet inte vad jag ska göra hur ska jag sluta låta honom styra mitt liv.. å prata med nån psyckolog om det här tycker jag att det inte kommer hjälpa.. dessutom vågar jag inte be nån om hjälp.. förutom nu.. ni ser mig inte å ni kan inte döma mig så mycket iaf.. dessutom känner att ni läser det här pga att ni vill inte för att ni måste så känner inte att jag slösar bort er tid..
