2 år eller 3 år mellan barnen? Vad tycker ni är bäst?

Som syskon tycker jag att 4-5 år emellan är bäst, men som förälder har jag tyvärr inga tankar eller erfarenheter. 

Det är ju olika men jag hade 2 år mellan mina och aldrig igen! Hon var fruktansvärt trotsig, kunde inte prata bra och var arg och frustrerad. Nu vid 3 år hade det varit mkt lättare.. Lite trotsig är hon men inte som vid 2. Hon pratar, går på toa och går bredvid en. Nu ska jag inte ha fler barn men hade velat ha 3-4 år mellan dom.

Jag tror man ska se hur syskonet är om det är 2 eller 3 år som är bäst alltså beroende om hur det äldsta barnet är. Här är det 19 månader mellan mina,det har funkar hyffsat  bra fast det är lite slitigt ibland. Men jag är glad att äldsta barnet oftast är nöjd, hon kunde prata tidigt och ville göra sig förstod och hon sover väldigt bra nattetid. Visst är hon inne i en 3 års trotts nu samtidigt som sonen är innen i trotts också men det går vissa dagar jobbigare än andra.

Men jag vet att hade jag fått sonen först så hade vi inte skaffat barn så tätt för han pratar mycket mindre, han sover mycket sämre nätterna. Hade svårt att sova på dagen och sover väldigt få timmar nattetid ibland. Så det hade blivit tyngre att ha han först och mer slitit.  

Bättre med bra balans om man säger så    

Vi har nästan 4 år mellan våra.
2 års skillnad hade blivit väldigt jobbigt här eftersom äldsta var otroligt krävande i den åldern. Som det är nu tycker jag att det är perfekt! Stora barnet klarar väldigt mycket själv och älskar att vara med och hjälpa till med småsyskonet. Jag känner inga problem med att be stora barnet kolla till den lille om jag t.ex. behöver springa på toa eller liknande.
Något som är värt att tänka på är att storasyskonet "växer flera år" när man kommer hem från bb! När man åker in har man en liten småunge, men när man kommer hem känns det som om den stora är STOOOR! Så om man tycker att barnen ska få chans at vara småttingar ett tag kan det vara bra att vänta några år extra med syskon.
...men i slutändan blir det försås ofta bra oavsett hur man väljer att göra:)

Vi har ganska precis 2 år mellan våra tjejer och vi är helt klart nöjda än så länge (yngst är 1 år). Stora tjejen är i lilla trotsen nu (3 år) och det är skönt att bebistiden med lillasyster är bortgjord. Storasyster välkomnade lillasyster med stora armar och det är inte förrän nu det kivas lite de emellan. Hade kunnat tänka mig fler barn med den ålderskillnaden men nu ska jag plugga färdigt och få jobb först så eventuellt en trea då tjejerna är 4 och 6 år ungefär. :)

Jag har 2 år och 3 månader emellan mina äldsta och jag tycker att det har gått förträffligt bra och nu när dom är äldre har dom stor glädje av varandra. Nu så finns det ytterliggare ett syskon med i bilden som är 5 resp 7 år yngre än storasyskonen och det är skönt med det hoppet emellan MEN nu börjar vi att bli sugna på ytterliggare ett barn så troligtvis blir det två "kullar" med 2 år eller drygt 2 år emellan. Det blev kanske lite rörigt men hoppas att ni fattar? :-P

Jag har två flickor med 22 månaders mellanrum. Det finns för och nackdelar med det. Nackdelarna är som Konichiwa beskriver ovan. En tvååring kan du i princip inte resonera med, min äldsta tjej sprang också iväg i den åldern och var väldigt trotsig. Jag behövde ha en stor syskonvagn och det blev mycket bärande mest på lilla bebisen men även på min 2 åring då hon blev väldigt krävande. Det var tungt att vara gravid och ha ett barn under 2 år som dessutom var väldigt aktivt, jag fick jämt springa runt och "jaga" henne för att hon inte skulle riva huset.

Fördelarna: Hon var inte mycket svartsjuk alls (som många andra också påpekat när det är 2 år emellan), de leker och har lekt väldigt fint i hop sedan lilltjejen var ca 6 månader.

Jag tror att jag kommer att vilja ha fler barn i framtiden men då tänker jag vänta till min yngsta är minst 3 år när bebisen föds.  

Vi har ca 4 år mellan våra. Jag väntade pga det äldsta barnet var väldigt krävande, än idag är han detsamma. Tar sån energi ifrån mig. Jag har lite svårt att vara med honom hela tiden eftersom den minsta kräver tid ifrån mig, känns som att jag inte hinner med mycket. Visst har det blivit lättare då han börjat gå, men nu är det annat jag börjat tänka på. Att gömma saker o ting, att hålla dörrar o skåp stängda, hela tiden vakta honom. JA, ni vet ni som har småbarn. Den äldsta ska ha saker o ting hela tiden, min man jobbar bara kvällar och jag är hemma fortf med båda, den äldsta går i förskola på deltid så han kommer ut och träffar andra barn, men det som varit bra med att vänta såhär mycket är att den äldsta slutat med välling, napp och blöja. kommit mer in i rutin när det gäller sova, minns att han sov väldigt dåligt när han var bebis, så skönt har det varit med att vänta så här...

Jag har precis två år mellan mina första och precis tre år mellan tvåan och trean. Jag skulle säga att tre år är bra mycket enklare, har inte varit någon svartsjuka där alls.

En fundering till er alla i tråden. Vi har 2 år och 8 mån mellan ettan (4 i höst) och tvåan (1 nästa vecka) och har nu börjat känna lite längtan efter en trea. Ettan var rätt krävande så det spannet var bra där, men tvåan är mer "easy going" så nu känns det inte så skrämmande med tätare. Vad har ni för erfarenheter av ca två år mellan tvåan och trean?

Det har gått bra för oss hittills (lillan är bara 2 månader) och vi hade 2 år och 2 månader mellan 1:an och 2:an. Egentligen ser jag bara fördelar och jag tycker det är bra att det bara är 4 år mellan äldsta och yngsta - då finns det en massa man kan göra som familj som interesserar alla barnen (är exempelvis ett av barnen mycket äldre, kommer det att tycka att "småbarnssaker" är tråkiga). Ni får heller inte glömma att 1:an och 2:an har varandra att leka med nu, så det är lättare att sitta och amma en massa med 3:an.