• Anonym (Otrygg hemma)

    Biomamman våldsam, vi är otrygga

    Biomamman till mina bonusar blir alltmer desperat. Nu har hon tagit till våld två gånger minst för att jag respektive min sambo inte vill prata med henne när hon skriker och knuffas inför barnen.

    I förrgår försökte hon tvinga sig in i huset, trots att barnen såg på, och hon vet mycket väl att sen hon knuffade mig är hon varken välkommen i huset eller på gården.

    Jag känner mig otrygg och vet inte hur jag ska hantera situationen. När det plingar på dörren blir jag osäker och funderar på vem sjutton det kan vara. Tänker direkt att jag borde ha mobilen i högsta hugg och gärna en låsbar dörr i närheten. Jag tar inte till våld och jag gör allt för att slippa en sådan situation. "Bättre fly än illa fäkta".

    Min sambo har försökt få henne att förstå otaliga gånger, men hon struntar fullständigt i vad han säger - eller så förstår hon helt enkelt inte. Vi har varit till FR som säger att vi måste sätta gränser gentemot henne och det har vi gjort, men det blir bara värre och värre.

    Jag kan inte förstå hur hon kan använda barnen som slagträ och dessutom att ta till våld när barnen ser på. Hur kan man göra så mot sina egna barn? Barnen hamnar i kläm och mår jättedåligt och vi vuxna mår inte nå bättre.

    Vår taktik nu är att ignorera henne helt och hållet. Från och med nu är det ett mail varje söndag om det som måste meddelas och inga sms eller telefonsamtal alls. Och på måndag ska vi försöka få tag i FR igen...

    Vad säger ni andra? Har ni några råd? Tips ur egna erfarenheter?

    Jag har haft en ilsk biomamma i mitt liv förut, men hon var aldrig aggressiv mot mig och aldrig inför barnet. Trodde inte att det kunde bli värre...

  • Svar på tråden Biomamman våldsam, vi är otrygga
  • Anonym (Synd)

    Låter illa. Det låter som en psykiskt väldigt instabil människa. Har hon alltid varit det eller är det nån tillfällig knäpp? Det låter inte som att ni kan göra så mycket mer förutom hålla er neutrala inför barnen, sätta gränser mot henne och polisanmäla allt som klassas som brottsligt beteende. Vad är hon förbannad över? Inte för att det ger henne rätten att bete sig som en hysterisk och våldsam psykobrud. Men kan ju ändå ge nån sorts vägledning för hur ni ska bemöta henne.

  • kenopeno

    Hm....det låter som en allvarlig situation för er.

    De lösningar du stolpat upp här över låter mycket bra och sunda. Skulle jag vara dig, så skulle jag lägga till dokumentation av allt som sker. När var hur osv.

    Jag skulle även vara beredd på att göra en polisanmälan nästa gång hon kommer och för liv utanför er dörr. Helt enkelt ringa 112 och be om akut hjälp. Det här blir då även en tillgång i er dokumentation och kan vara den gräns som når fram till henne (förhoppningsvis), men som samtidigt kan ge dig lite mer trygghet och känslan av att vara mer säker i ditt hem.  I vilket fall som helst så har du då varskott myndigheterna-polisen om att det finns en hotbild och har då mer uppbackning om detta beteende skulle komma att fortsätta eller eskalera från mammans sida.  

    Jätteledsamt att barnen blivit indragna i mammans oberäkneliga beteende. Där kan du och din man avdramatisera så gott ni kan och finnas där som de friska förebilderna för dem.

    Forskning har visat att barn som växer upp med en ostabil och en stabil förälder, klarar sig förhållandevis bra i framtiden och att detta minskar skaderisken för barnen avsevärt. Så du och din man kan välja att bli de stabila, som barnen kan få bygga upp sin inre trygghet hos.

    All styrka till dig-er           

  • Anonym (Otrygg hemma)
    Anonym (Synd) skrev 2013-06-15 23:00:45 följande:
    Låter illa. Det låter som en psykiskt väldigt instabil människa. Har hon alltid varit det eller är det nån tillfällig knäpp? Det låter inte som att ni kan göra så mycket mer förutom hålla er neutrala inför barnen, sätta gränser mot henne och polisanmäla allt som klassas som brottsligt beteende. Vad är hon förbannad över? Inte för att det ger henne rätten att bete sig som en hysterisk och våldsam psykobrud. Men kan ju ändå ge nån sorts vägledning för hur ni ska bemöta henne.

    Hon har inte varit våldsam tidigare vad vi vet, dock har hon inte "alla hästar hemma" och har betett sig väldigt underligt många gånger. Det är sedan deras skilsmässa det har spårat ur mer och mer, och ändå har hon också en ny kille.

    Förra gången var hon arg för att hon var tvungen att hämta sina saker som har legat kvar i flera månader efter att hon flyttade. Jag förstår inte varför hennes grejor ska vara kvar här?

    Nu senast var det angående presenter åt barnen. Hon krånglade en hel del när min sambo frågade om hon ville vara med och dela då det var lite dyrare. Efter många om och men ville hon vara med men kom inte med pengarna till "deadline" eller hörde av sig. Flera dagar senare meddelar hon plötsligt att hon ska komma med pengarna och då tyckte vi det var för sent. 

    Vi har fått sätta väldigt hårda gränser för hon tror att hon kan göra precis som hon vill. Hade hon åtminstone försökt samarbeta och lyssna hade vi inte behövt vara lika hårda...        
  • Anonym (?)
    Anonym (Otrygg hemma) skrev 2013-06-16 20:16:01 följande:
    Hon har inte varit våldsam tidigare vad vi vet, dock har hon inte "alla hästar hemma" och har betett sig väldigt underligt många gånger. Det är sedan deras skilsmässa det har spårat ur mer och mer, och ändå har hon också en ny kille. Förra gången var hon arg för att hon var tvungen att hämta sina saker som har legat kvar i flera månader efter att hon flyttade. Jag förstår inte varför hennes grejor ska vara kvar här? Nu senast var det angående presenter åt barnen. Hon krånglade en hel del när min sambo frågade om hon ville vara med och dela då det var lite dyrare. Efter många om och men ville hon vara med men kom inte med pengarna till "deadline" eller hörde av sig. Flera dagar senare meddelar hon plötsligt att hon ska komma med pengarna och då tyckte vi det var för sent.  Vi har fått sätta väldigt hårda gränser för hon tror att hon kan göra precis som hon vill. Hade hon åtminstone försökt samarbeta och lyssna hade vi inte behövt vara lika hårda...        

    Är de helt nyseparerade eller? Det du skriver ovan gör väl ändå inte henne till värsta miffot? Det du skrev i ts ar lite annorlunda men fattar verkligen inte arför u är otrygg i ditt hem för det. OT: varför bli ihop m en man som har barn sen innan IGEN...?
  • Anonym (en till)

    du är inte ensam. mina bonusbarns mamma är psykiskt sjuk och har stormat in i vårt hus ett antal gånger, en krossade hon till och med ett fönster med sten för att komma in... det är fruktansvärt att vara rädd i sitt eget hus, att inte våga öppna när det oanmält ringer på  dörren.

    spela in alla möten med henne. Anmäl varje gång hon gör något. Försök ta hämtning lämning på dagis så ni undviker all kontakt. 

    kämpa på!! 

  • polisanmäl

    Glöm bara inte bort att polisanmäla biomamman för det hon utsätter er för, en knuff = misshandel, tränga sig in i bostaden = hemfridsbrott. osv.

  • Anonym (Känner igen)

    Min sambos ex är också helt tokig. Jag har inte kännt mig säker hemma på snart 1 år då hon hotar med massa olika saker. Nu har hon då äntligen flyttat men före det kunde vi inte äns gå på stan utan att att hon sprang bakom oss och skrek! (då hade hon även deras son med i vagnen som var ca. 4-5 månader då). Hon förföljde oss i sin bil om hon såg oss, försökte köra in i oss (och sin son), ringde lera gånger om dagen och sa inget i telefon, skickade hot sms från oreggade nummer och skickade massa lögner om min sambo till mig. Hon skriver även dagligen om oss på sociala medier. 

    Nu har hon ju då flyttat äntligen, men gjorde det då hon förlorade vårdnadstvisten. Det värsta är att hon "kidnappade" deras gemensamma barn när hon flyttade! Hon håller kolla på allt vi gör, hur vi jobbar, vad vi köper...  

  • nattregn
    Anonym (Känner igen) skrev 2013-07-13 18:59:14 följande:
    Min sambos ex är också helt tokig. Jag har inte kännt mig säker hemma på snart 1 år då hon hotar med massa olika saker. Nu har hon då äntligen flyttat men före det kunde vi inte äns gå på stan utan att att hon sprang bakom oss och skrek! (då hade hon även deras son med i vagnen som var ca. 4-5 månader då). Hon förföljde oss i sin bil om hon såg oss, försökte köra in i oss (och sin son), ringde lera gånger om dagen och sa inget i telefon, skickade hot sms från oreggade nummer och skickade massa lögner om min sambo till mig. Hon skriver även dagligen om oss på sociala medier. 

    Nu har hon ju då flyttat äntligen, men gjorde det då hon förlorade vårdnadstvisten. Det värsta är att hon "kidnappade" deras gemensamma barn när hon flyttade! Hon håller kolla på allt vi gör, hur vi jobbar, vad vi köper...  
    Jag skulle jätte gärna vilja ha kontakt med dig... kan inte du inboxa mig?
  • Anonym (hm)

    besöksförbud, spara allt hon gör osv,

  • Anonym (ilsk)
    Anonym (Otrygg hemma) skrev 2013-06-15 22:51:17 följande:
    Biomamman till mina bonusar blir alltmer desperat. Nu har hon tagit till våld två gånger minst för att jag respektive min sambo inte vill prata med henne när hon skriker och knuffas inför barnen.

    I förrgår försökte hon tvinga sig in i huset, trots att barnen såg på, och hon vet mycket väl att sen hon knuffade mig är hon varken välkommen i huset eller på gården.

    Jag känner mig otrygg och vet inte hur jag ska hantera situationen. När det plingar på dörren blir jag osäker och funderar på vem sjutton det kan vara. Tänker direkt att jag borde ha mobilen i högsta hugg och gärna en låsbar dörr i närheten. Jag tar inte till våld och jag gör allt för att slippa en sådan situation. "Bättre fly än illa fäkta".

    Min sambo har försökt få henne att förstå otaliga gånger, men hon struntar fullständigt i vad han säger - eller så förstår hon helt enkelt inte. Vi har varit till FR som säger att vi måste sätta gränser gentemot henne och det har vi gjort, men det blir bara värre och värre.

    Jag kan inte förstå hur hon kan använda barnen som slagträ och dessutom att ta till våld när barnen ser på. Hur kan man göra så mot sina egna barn? Barnen hamnar i kläm och mår jättedåligt och vi vuxna mår inte nå bättre.

    Vår taktik nu är att ignorera henne helt och hållet. Från och med nu är det ett mail varje söndag om det som måste meddelas och inga sms eller telefonsamtal alls. Och på måndag ska vi försöka få tag i FR igen...

    Vad säger ni andra? Har ni några råd? Tips ur egna erfarenheter?

    Jag har haft en ilsk biomamma i mitt liv förut, men hon var aldrig aggressiv mot mig och aldrig inför barnet. Trodde inte att det kunde bli värre...
    Märkligt att du haft en ilsk biomamma i ditt liv tidigare! Kan det vara så att något hos dig driver dem till att bli som du kallar det ilskna?
  • Anonym (?)
    Anonym (ilsk) skrev 2013-07-15 17:10:11 följande:
    Märkligt att du haft en ilsk biomamma i ditt liv tidigare! Kan det vara så att något hos dig driver dem till att bli som du kallar det ilskna?

    Antagligen dras hon till en viss sorts män ( som i sin tur dras till en viss sorts kvinnor...)
  • Anonym (Men va?)

    Typiskt att försöka skuldbelägga den utsatta?? Herreminje...
    Mina bonusars mamma är också rätt så speciell. Men det hjälper föga med anmälningar. Hon får gå an som hon vill. Visst, hon miste vårdnaden men  periodvis ballar hon ur och numera starkare än förut. 
     

  • nattregn
    Anonym (ilsk) skrev 2013-07-15 17:10:11 följande:
    Märkligt att du haft en ilsk biomamma i ditt liv tidigare! Kan det vara så att något hos dig driver dem till att bli som du kallar det ilskna?
    fasen vad lågt. 
    så om 2 helt främmande människor oprovocerat pucklar på dig oberoende av varandra, är det för att du drivit dem till att göra det? 
  • Anonym (Otrygg hemma)

    Jag har läst alla kommentarer..

    Att jag hittar ännu en karl med ett desperat ex. har jag också funderat på. Hur lyckas jag? Från början var nuvarande bonusbarnens mamma väldigt snäll. Hon ville träffas och prata och lära känna mig, och visade inga tecken på ilska eller våldsamheter. Det var ändå lite läskigt i och för sig, hon var alldeles för snäll och där borde väl varningsklockorna ha ringt...

    Jag har alltid velat ha en partner jag kan prata med och som är intresserad av långa djupa konversationer om allt möjligt, och jag hade gett upp om att hitta en när min sambo dök upp bara sådär. Och även om jag var väl medveten om att jag än en gång skulle få bonusbarn så ville jag absolut inte förlora honom, och jag tänkte att så illa som det var innan kan det väl inte bli igen. Jag älskar barn, så de i sig är faktiskt bara precis just en bonus!

           

Svar på tråden Biomamman våldsam, vi är otrygga