Anonym (styvmorsa) skrev 2013-07-02 14:21:06 följande:
Det där känner jag igen... Då ringer jag mamma...... Min man hade tre barn alla lika ouppfostrade. På mamma vecka fick man göra som man ville utan konsekvenser. På pappa veckor fans det en elak kärring som bestämde allt.. För det var precis det dom upplevde.. Att jag va den som kom in med regler.. Pappa hade nog försökt men då drog dom till mamma om det inte passa.. Vi satte oss ner med barnen.. Tala om att i detta hus gäller det och det.. Så är det bara.. Barnen va då 15 13 11. Han som va 15 valde då mamma.. 13 åringen försökte väl ett tag.. men det var ju roligare att va hos mamma och få festa och va ute hur man ville.. Den lille däremot. Han rätta in sig i ledet och bor numera heltid hos oss.. Minns så väl 1 gång när mellan tösen va hos oss... Hon gick direkt till en kompis efter skolan.. Kommer hem 11 på kvällen och tycker att hon ska äta.. Vi äter alltid kl 19 och det visste hon mycke väl.. Nä sa min man, vi äter inte mitt i natten.. Hon går in på sitt rum ringer mamma.. Efter 5 min ringer exet och total skäller ut min man för att inte dottern får någon mat. Mormor kommer och ska hämta dottern kl 12 på natten för att köra henne till mac donalds nu när pappa är så elak och inte ger henne mat.....Så i ärlighetens namn... Min man träffar inte sina två älsta regelbundet längre. Dom ses ibland när det passar och dom slipper leva efter en jävla kärrings regler. Men vi har fått frid i vår familj

Är du på riktigt? Får barnen ingen mat om om dom träffar en kompis och missar mattiden?? Hur fixar dom då träningar och annat om dom måste vara hemma kl 19 för att få mat? Om du eller din man jobbar över eller tar en öl med kollegorna och kommer hem kl 22, får ni också lägga sej hungriga då?
Jag ska nog sluta följa den här tråden, jag blir bara upprörd. Hos oss har vi lagt upp mat på en tallrik /matlåda och när barnen eller vi vuxna kommit hem sent så har vi värmt maten i mikron. En 13- och en 15-åring kan väl inte passa en mattid varje dag, men de behöver mat. Man vill att dom ska kunna passa en tid när det behövs, inte bara för att det "bara är så".
Jag skulle också hämtat mitt barn om jag var mamman och hörde att barnet skulle få lägga sej hungrigt som straff, det låter som en skräckhistoria från förr i tiden. Dessutom skulle jag nog ta en diskussion om vårdnaden om det upprepades, det är ju barnmisshandel att straffa med att inte få mat.
Så oerhört sorgligt att pappan tappat kontakten med de två äldsta, hur kan du tycka det är "frid" om du älskar honom? Var reglerna viktigare än hans barn? För honom också? Vi som lever med barnen jämt kan aldrig välja att inte umgås med dem om det blir jobbigt ibland, och det blir det förstås . Jag måste säja att den här tråden chockar mej. Vad är det för pappa som offrar kontakten med sina barn för att de inte är så fogliga som han önskar?