Vid vilken ålder skulle ni låta era barn leka och vara själva utomhus inom synbart avstånd men utan att vara närvarande hela tiden OM ni bodde i ett lugnt område utan trafik?

Inte tidigare än 6-7 år

Jag tycker det handlar om hur man bor. Min största rädsla där vi bor är trafik. Om trafiken inte fanns skulle min 4.1/2 åring absolut få vara ute själv. Även min snart 2 åring skulle jag nog låta hänga med brorsan ( inom synhåll, men bara titta till då och då.) Om det var en otraffikerad väg. Nu bor vi tyvärr inte så, däremot får dom vara relativt oövervakade i trädgården såklart, även om den inte är helt inhängd. Då måste jag bara hålla koll då och då att dom inte försöker ta sig in till kossorna som är närmsta granne för där är det elstängsel!

6-åringen får gå själv till sin kompis som bor väldigt nära (kan se från fönstret). Får även cykla med kompisen i området (litet bilfritt radhusområde).

3-åringen tycker tyvärr att hon ska ha samma rättigheter som storebror vad gäller uteleken. Hon sticker gärna efter storebrorsan så klart... Men 3 är på tok för tidigt att vara ute själv så henne får jag snällt hänga på ett tag till

Dottern är 4,5 år och har fått börja vara ute på lekplatsen själv (vi bor i radhus i ett inhägnat område utan trafik, lekplatsen är precis utanför lägenheten). Ibland får hon gå iväg hem till sin förskolekompis som bor 100 m längre bort, men då ser jag å andra sidan hela cykelvägen där hon går tills hon är framme vid kompisens hus och när de har lekt ett par timmar så hämtar jag hem henne eller så följer kompisens föräldrar med henne tillbaka.
Var orolig för detta tidigare och trodde att jag inte skulle släppa henne ur synhåll på många år ännu, men har nu börjat släppa lite på min oro och låtit henne pröva på egen hand, i synnerhet nu när hon har visat att hon ser sig för innan hon går över cykelvägen och inte går iväg någon annanstans än där vi tidigare har bestämt.
Dock ska jag erkänna att jag alltid har ytterdörren vidöppen om hon är ute på lekplatsen själv så att jag lätt kan höra henne leka där ute även om jag pysslar med annat i köket.

det där "inom synhall" tycker jag är lite vanskligt. Det tar ju bara nagra sekunder för ett barn att dra iväg och nästa gang du tittar dit är barnet borta...

Mina flickor är 5 (i sep) och 3 (i aug) och jag skulle aldrig drömma om att släppa ut dem själva.
Vi bor på landet, på bottenplan i lägenhet, totalt 6 lägenheter i två hus. Är inte rädd för varken pedofiler eller kidnappare, dock för trafiken. Folk kan köra som galningar här och jag litar inte på att något av barnen har koll, speciellt inte ifall de skulle bli distraherade av något. Den lilla är sjövild och kan få ryck och bara springa iväg utan att se sig om för fem öre och jag är säker på att den stora skulle jaga efter henne.
Jag gillar inte ens när de springer ut själva här utanför medan jag låser dörren, vilket innebär kanske 30 sekunder utan uppsikt.

Nej, jag tycker att 8 känns som en okej ålder , då får man gå hem själv från skolan här. Jag ser verkligen inte vitsen med att låta en femåring "upptäcka världen på egen hand". Skulle aldrig, aldrig förlåta mig själv ifall någonting hände. Har tröstat och "räddat" flera ungar som slagit sig/klättrar upp i någon klätterställning och inte kunnat komma ned/varit på väg att springa eller cykla rätt ut i vägen!
Tycker att det är förbannat slött att inte kunna gå med barnen ut och leka

Min dotter är 5,5 år och sonen är snart 3,5 år och dom får vara ute. Sonen har precis börjat få vara med ute på gården. Vi bor väldigt bra till och flera av kompisarna som är ute ensamma är yngre. Vår minsta är under två år och är inte ute utan oss föräldrar.

Här kör folk som galningar med moppar och bilar in på gårdarna, så mina grabbar får absolut inte vara ute själva än på ett tag! Röstade på 8år!
Vi bor dock i ett "stökigt" område, tyvärr.. :-/ 

Förhoppningsvis har vi kommit härifrån innan barnen blir 8 i alla fall, och beroende på vad vi bor i för område då, så kanske de kan vara ute och leka själva lite tidigare än 8 års åldern. 

Jag tänkte puffa denna tråd lite med tanke på den senaste tidens händelser. Tänker du annorlunda nu med den 5-åriga flickan som så tragiskt dog nu i dagarna (mamman var inne på ett kort ärende och flickan lekte obevakad i lekparken enligt henne själv) och man fann henne sedan vid vattnet 300 meter bort. Den preliminära resultatet av den rättsmedicinska undersökningen visar att hon drunknade. Ännu vet man inte hur och man utesluter inte brott.
www.dn.se/nyheter/sverige/femaring-dog-av-drunkning/

Eftersom jag gav vår historia att utgå från får jag väl tillägga att det är 30 min gångväg till närmsta sjö härifrån.
Skulle du rösta på annat sätt nu? Röstar du annorlunda än du skulle ha gjort innan detta hände?

Jag hade inte röstat annorlunda.

Självklart beror det på barnet men med en dryg mil till närmaste vatten känns det inte som att drunkning är den största faran... Vid 4 år räknar jag med att vårt barn klarar av att springa över till grannen. Gå till lekparken blir däremot senare eftersom det är 0,5-1km att gå så det är ju en bra bit utom synhåll. Siktar på att ha en någorlunda rolig trädgård istället

Nej jag tänker inte annorlunda. Vi har 4 km till närmsta sjö. Däremot tömmer jag alltid barnpoolen om jag inte kan ha koll på sonen hela tiden i trädgården.

Stora grabbarna är 4.5 och 6.5, och de leker själva på utsidan utan att jag är med. Radhusområde med en innergård med lite gungor och sandlåda. Lugnt område med få bilar som kör på gatorna runtomkring. Jag röstade på 4 år. 

Nej, jag tänker inte annorlunda. Om enstaka tragedier ska styra ens handlande kan man ju inte släppa ut ungarna själva innan de blir myndiga. Hade vi haft vattendrag inom gångavstånd hade jag ju tagit med detta i min riskbedömning eftersom drunkning är en av de ledande (den ledande?) dödsorsaken bland barn.

Jag vet inte när jag kommer låta dem gå till kompisar själv. 18? Vi bor rätt avsides så det finns liksom inga kompisar på gångavstånd för dem att gå till. Ingen lekpark heller. De får däremot leka ute på vår stora tomt själva. Gå till skogen går också bra. Gå till mormor som bor 100 meter bort funkar också.

Vi har privat väg så inga bilar men bara 200 meter till en sjö. Barnen är 2 och snart 5. De visar inga tendenser att försvinna långt ifrån huset eller hitta på något direkt farligt.

Min son är snart 5 och jag är livrädd för att släppa ut honom själv! Kan bero på att vi bor i ganska stökigt område med galningar som kör moppar osv. Men jag har funderat på nör jag skulle kunna släppa honom och är fortfaranede osäker... 8-10? ????jag vet inte...jag ser varje dag barn leva själva heeela dagen ute och jag vill så görna släppa min son ut att skaffa vänner och leka med de men jag ör helt enkelt för rädd...sp rädd att det könns om mardröm! Samtidigt vill jag inte att han växa upp och missa massor som han skulle kunnat göra...

När vi är hos mormor, som bor just så där i ett barnvänligt och lugnt område, så får barnen vara ute själva vid 4-års ålder. Här hemma i storstan så är det trafiken som gör det helt otänkbart. Det leder ju i sin tur till att de inte har särskilt mycket träning på att ta sig runt själva jämfört med någon som är van att vara ute själv. Vid 10-års ålder så har de fått gå själva till olika ställen, men då har vi koll på vart och är med och planerar rutten dit och hem igen. Har även gjort så vid lite yngre ålder, men då följer vi över den stora gatan först.