Orkar inte se alla bebissaker i förrådet

Jag har kvar saker från min första som idag är 18 år och min yngsta är 3 år. Visst barnvagnar har vi sålt emellan 2:e och 3:e eftersom det är 2,1/2 år emellan och mellan 4:e och 5:e som det är 7 år mellan. Nu har jag kvar allt från den yngsta och hoppas få använda det inom en snar framtid. Men jag har aldrig gjort mig av med allt eftersom jag vetat att jag vill ha många barn så vissa kläder, leksaker och babysaker har jag kvar fast de är 18 år. (Dock ej babyskydd och bilbarnstolar)

Jag hoppas det löser sig. Ibland tar det tid, ibland vill det sig inte (jag hade missfall innan 3:e och 5:e barnen). Det jobbiga är besvikelsen och frustrationen helst när man redan har ett eller flera barn sedan innan. Man vet att det har funkat innan och undrar varför det inte funkar nu.

Jag har fått tid till en privat gynekolog efter sommaren. Det skall bli skönt att ta tag i det.
Jag har hela tiden fått höra av närstående att man skall slappna av och tänka på annat. Låta tiden gå. Jag blir förbannad bara jag tänker på det för det leder mig ingen vart. Nu har jag äntligen en tid i alla fall för att se om något är fel. 
Jag har skapat mig en graviditettest-ångest och mår dåligt bara jag ser ett test för de har gett mig sån stor besvikelse. Jag har googlat mig sönder och samman på graviditetssymtom osv.
Nu känner jag att jag behöver stöd och förståelse. Känner redan att jag fått det genom att skriva här och se att det finns fler som är i samma situation. 

Jag är oxå i samma situation. Vi har försökt i 1½ år att bli gravida och hade ett missfall i januari. Vi tog precis tag i vårat och var hos läkare för 2 veckor sen. Han sa att det var helt normalt att det tar lite tid att bli gravid. Han sa att vi hade goda chanser eftersom vi hade 2 barn sen innan. Efter sommaren ska de börja med lite tester så får vi se vad som händer. Lycka till för dig!

Hade ni svårt att skaffa 1:an och 2:an också? Min dotter blev till efter ett halvår och min senaste graviditet som slutade i missfall kom till på första försöket. Dock hade jag en känsla efter missfallet att det kommer ta lång tid innan jag blir gravid igen och nu undrar jag om jag kommer bli det alls.

Hej! Hon är 3,5 ca! Det varierar ju lite, men typ 20 000 för ett försök och 60 för 3(typ paketpris--sjukt men sant) Falun hörs va billigast. Man kan få göra nåt skattavdrag om man har schyssta arb.givare) Tro det är vårdgaranti även där så 3 månader ca. Utredning får man ju göta via landstinget schysst som de är (tycker de är dåligt att man inte får ek hjälp då man försökt i flera år..bara för att man kämpade i flera år för att få första..!) hur gammal e din tjej? Ja ibland känns de verkligen lugnt o skönt o att man verkligen får njuta av tösen!! Men dock......!

*oj mena 30 k*

Min lilla är också ca 3,5. Går du på någon form av utredning nu?

Första barnet första försöket, andra barnet tredje försöket. Så det var ju väldigt lätt, därför blir man ju lite frustrerad nu. 12 försöket blev jag gravid i vintras som slutade med missfall i v 9. Då hade jag en magkänsla som sa att det inte kommer gå vägen. Jag berättade inte för nån att jag var gravid förutom min man såklart.  Sen har vi fortsatt och inget händer =(. Jag sparar alla mina barns saker och hoppas att det blir en till, blir det inget inom några år får jag väl skänka bort det. 
Men nu började vi ju utredning mitt i sommaren, så efter semestern ska vi gå vidare, i augusti. Jag hoppas så att det går vägen nu innan, så jag slipper gå vidare med utredningen. 

Ja vi fick veta för ca 1 år sen att det är manlig faktor... 

Vår dotter är 5 år och vi har försökt i 2 år. Vi har alla saker kvar. Men det mesta ligger på vinden så vi ser det inte dagligen. 

Det känns liksom "dumt" att göra av med allt, eftersom det kostar ganska mycket att köpa allt igen om det skulle behövas. Så det får ligga kvar ett tag till. 

VI förlorade vår förstfödda i mars förra året, pga komplikationer i samband med förlossningen. Våra saker står hemma hos min pappa eftersom vi inte orkar se dem i väntan på syskon. Ni kanske också har någon som kan förvara sakerna åt er tills de behövs? Det är ju synd om de blir en ständig påminnelse om er saknad.

Även om man inte får IVF bekostat av landstinget när man har (gemensamma) barn så kan man få hjälp med utredning och recept på t ex pergotime eller hjälp med insemination (i alla fall i Stockholms landsting som jag tillhör). Jättebra att du fått tid hos en gynekolog.

Att slappna av hjälper mot allmän stress och är bra för välbefinnandet, men mot ofrivillig barnlöshet hjälper det tyvärr inte. Vi fick kämpa för vår dotter och hann gå igenom tre misslyckade IVF:er innan jag blev gravid på naturlig väg. Då var jag mer stressad än jag någonsin varit pga en inställd IVF-behandling för att menscykeln strulade och spruckna deadlines på jobbet och tillbakadragen semester. Så det går att bli gravid även om man tänker på det oavbrutet. Att hela tiden få höra att man ska tänka på något annat och slappna av framkallar lätt skuld istället, ett helt värdelöst råd.

Angående åldersskillnad så är min man och hans syster som har 5 år mellan sig nära varandra, medan min syster och jag som bara har drygt ett års åldersskillnad inte kom överens alls förrän nu i vuxen ålder, och vi är inte jättenära varandra (även om vi kommer närmre och närmre varandra nu när vi kommer överens).

Hoppas att du (och ni andra i tråden i samma situation) snart är gravid!

Hur har det gått för er? Jag har påbörjat utredning idag och har fått Pergotime utskrivet. Någon som har erfarenhet av det?

Pergotime är det för att få en regelbunden mens? Eller varför får man det? Vi var ju på första mötet i juni och ska tillbaka efter nästa mens för spolning av äggledarna. Vilket blir i slutet av aug. Jobbigt att vänta... Vill ju vara gravid nu, vill inte vänta längre nu!!

Ja för att få regelbundna ägglossningar. Nu vet vi ännu inte om det är problemet och jag vågar inte pröva dem i onödan. Jag är rädd för biverkningar.

Jag skall också spola äggledarna. Nästa torsdag blir det.

Åh, då kanske du kan berätta hur det är sen då. Jag är lite orolig att spola äggledarna... Jag vill helst bara slippa allt och bara bli gravid :( Längtan är så stor!   

Hur går det för er? Jag har verkligen haft fullt upp på sistone. Men idag fick jag positivt på stickan! Vi som har försökt så himla länge! Tog sig på en gång efter spolningen. Håller mina tummar nu att det går vägen denna gången