• Anonym (Treatler)

    Skall inte vi ha någon semester?

    Min man har två barn sedan tidigare som kommer vh, 10 och 14 år. Vi har två gemensamma, 1 och 3 år. Vi har lappat semestern i år då jag inte fick ledigt de veckor jag önskade på jobbet. Nu är min mans stora barn hemma hos oss i 2 v och eftersom jag jobbar får de nästan all hans tid och uppmärksamhet. De hittar på roliga saker och mina föräldrar har passat de små så han ensam kan göra saker med sina stora. Utöver detta har hans föräldrar hittat på roliga saker med de stora, de har inte träffat de små. När de stora barnen åker hem till sin mamma skall de till skara sommarland, på en veckas utlandssemester och campa med husvagn vid havet. Jag har sagt till min sambo att det blir en tuff sommar för oss utan att vi gör något roligt tillsammans. Har föreslagit en resa till hösten med vi som bor ihop, min man och våra två små. Men min man verkar inte vilka åka (tror inte han vill åka med oss om inte hans stora Sven åker med). Måste dem alltid vara med på allt vi gör? Kan man inte göra något roligt med dem små när hans barn inte är här (dvs majoriteten av tiden)? Han barn har ju exklusivt haft sin pappa och fått göra roliga saker med sin pappa utan de små och sedan även med sin mamma. Skall man behöva leva så när man har barn med en man som har barn sedan tidigare, att han bara kan göra roliga saker med sina och jag vill göra något roligt med mina/våra så får jag åka själv?

  • Svar på tråden Skall inte vi ha någon semester?
  • h8him
    sextiotalist skrev 2013-07-20 14:49:54 följande:

    Det stämmer nog, tja, som jag ser det så är han ingen bra pappa, han är kul-och-skoj-pappa åt de äldre och ingen pappa åt de yngre.

    Personligen så tycker jag Ts kan ta en väninna eller så och sina barn och åka iväg på en semester, troligen kommer hon ha det roligare än med hennes man.

    Sedan får väl pappan tjura så mycket han vill efter det, eftersom han inte unnar sina yngsta något kul så är problemet hos honom, han får väl ta de äldre på en resa då och sedan kan han om något år sitta där och undra varför han ska betala 4 underhåll.   
    Jag kan hålla med om att Ts borde börja göra saker på egen hand med barnen och låta sambon/pappan tjura. Och som du skriver så är det hans problem.
    Anonym (vet hur det är) skrev 2013-07-20 16:25:06 följande:
    Ja, och TS man lär dem att de kan avbryta de vuxna närsomhelst eftersom han inte ber dem att vänta en stund tills han och TS har pratat klart. Det är inte att lära sina barn respekt för andra människor. Så stora barn borde verkligen inte ha svårt med att förstå att vuxna kan behöva en stund för sig själva utan dem. Varför de avbryter är irrelevant, så länge det inte är brådskande. Om TS man anser att det är brådskande att avbryta samtalet med TS för att umgås med barnen, så visar han noll hänsyn och respekt mot sin fru. 

    En vilja eller önskan kan aldrig vara respektlös i sig, så jag förstår inte varför du envisas med att ställa den frågan.
    Han har kanske inget problem med det, samtidigt som Ts tycker att det är ett jätteproblem. De har ju inte träffat Ts på hela dagen när hon har jobbat, och sen varit med de små, så det är väl rätt självklart att de även vill umgås med henne, om de nu tycker om varandra, en liten stund i lugn och ro utan småsyskon?

    Man kan se det ur olika perspektiv och det gör vi. Jag envisas inte. Jag ställde den en gång. Intressant att du inte kan/vill svara på den dock.


  • Anonym (Treatler)

    Det är inte varje dag de är här vi sitter en stund själva min man och jag. Under de två veckor de är här och får vår uppmärksamhet näst intill all vår vakna tid tycker jag de kan "bjuda" oss på att få prata en liten stund ifred utan att följa efter. Att vi ger den glass, hyr en film spelar ingen roll, de vill vara inpå ändå den lilla stunden. Min man kan säga till dem att vi vill prata en liten stund själva och ber dem gå in och titta på filmen så kommer vi strax. Men de respekterar inte det han säger utan sitter kvar eller springer ut och avbryter tills vi tycker den lugna stunden inte blev av, är förstörd och går in till dem igen. Med tanke på att det är så tvivlar jag att det blir annorlunda på en resa. Jag är rädd att den enda tiden vi skulle få tillsammans skulle bli ett minne blått och komma hem trötta, irriterade på varandra och det inte skulle vara semester. Med tanke på att vi ger dem upplevelser, andra resor, exklusiv tid ned sin pappa och uppmärksamhet all övrig tid de är här tycker jag vi kan få lite kvalitetstid också. Tiden de inte är här är uppbokad med måsten, renovering av hus, handla mat, hämta/ lämna dagis, och då finns tid inte utrymme för så mycket kvalitet eller roliga saker. Min man kommer förmodligen inte ändra sig helt med engagemanget för sina barn. Men skall jag och våra barn stå tillbaka för de stora barnen borde vi få det engagemanget också. De stora barnen och deras mamma unnar oss eller våra gemensamma barnen detta. De tycker allt vis skulle göra utan dem som de tycker hade vart lite roligt är orättvist. Givetvis tycker min man inte det är roligt utan rentav jobbigt att höra från sina barn att han är dum vilket gör att han försöker undvika dessa situationer.

  • sirisdotter
    Anonym (Treatler) skrev 2013-07-20 20:54:14 följande:
    Det är inte varje dag de är här vi sitter en stund själva min man och jag. Under de två veckor de är här och får vår uppmärksamhet näst intill all vår vakna tid tycker jag de kan "bjuda" oss på att få prata en liten stund ifred utan att följa efter. Att vi ger den glass, hyr en film spelar ingen roll, de vill vara inpå ändå den lilla stunden. Min man kan säga till dem att vi vill prata en liten stund själva och ber dem gå in och titta på filmen så kommer vi strax. Men de respekterar inte det han säger utan sitter kvar eller springer ut och avbryter tills vi tycker den lugna stunden inte blev av, är förstörd och går in till dem igen. Med tanke på att det är så tvivlar jag att det blir annorlunda på en resa. Jag är rädd att den enda tiden vi skulle få tillsammans skulle bli ett minne blått och komma hem trötta, irriterade på varandra och det inte skulle vara semester. Med tanke på att vi ger dem upplevelser, andra resor, exklusiv tid ned sin pappa och uppmärksamhet all övrig tid de är här tycker jag vi kan få lite kvalitetstid också. Tiden de inte är här är uppbokad med måsten, renovering av hus, handla mat, hämta/ lämna dagis, och då finns tid inte utrymme för så mycket kvalitet eller roliga saker. Min man kommer förmodligen inte ändra sig helt med engagemanget för sina barn. Men skall jag och våra barn stå tillbaka för de stora barnen borde vi få det engagemanget också. De stora barnen och deras mamma unnar oss eller våra gemensamma barnen detta. De tycker allt vis skulle göra utan dem som de tycker hade vart lite roligt är orättvist. Givetvis tycker min man inte det är roligt utan rentav jobbigt att höra från sina barn att han är dum vilket gör att han försöker undvika dessa situationer.
    Vad hade du väntat dig  när du skaffade två barn med en bättre begagnad  man med två barn?
  • sextiotalist
    sirisdotter skrev 2013-07-20 21:07:04 följande:
    Vad hade du väntat dig  när du skaffade två barn med en bättre begagnad  man med två barn?
    Äh, det är inget måste, jag lever också med en begagnad man med två barn sedan tidigare, och vi har inte haft dessa problem
  • Anonym (h)
    Anonym (Treatler) skrev 2013-07-20 20:54:14 följande:
    Det är inte varje dag de är här vi sitter en stund själva min man och jag. Under de två veckor de är här och får vår uppmärksamhet näst intill all vår vakna tid tycker jag de kan "bjuda" oss på att få prata en liten stund ifred utan att följa efter. Att vi ger den glass, hyr en film spelar ingen roll, de vill vara inpå ändå den lilla stunden. Min man kan säga till dem att vi vill prata en liten stund själva och ber dem gå in och titta på filmen så kommer vi strax. Men de respekterar inte det han säger utan sitter kvar eller springer ut och avbryter tills vi tycker den lugna stunden inte blev av, är förstörd och går in till dem igen. Med tanke på att det är så tvivlar jag att det blir annorlunda på en resa. Jag är rädd att den enda tiden vi skulle få tillsammans skulle bli ett minne blått och komma hem trötta, irriterade på varandra och det inte skulle vara semester. Med tanke på att vi ger dem upplevelser, andra resor, exklusiv tid ned sin pappa och uppmärksamhet all övrig tid de är här tycker jag vi kan få lite kvalitetstid också. Tiden de inte är här är uppbokad med måsten, renovering av hus, handla mat, hämta/ lämna dagis, och då finns tid inte utrymme för så mycket kvalitet eller roliga saker. Min man kommer förmodligen inte ändra sig helt med engagemanget för sina barn. Men skall jag och våra barn stå tillbaka för de stora barnen borde vi få det engagemanget också. De stora barnen och deras mamma unnar oss eller våra gemensamma barnen detta. De tycker allt vis skulle göra utan dem som de tycker hade vart lite roligt är orättvist. Givetvis tycker min man inte det är roligt utan rentav jobbigt att höra från sina barn att han är dum vilket gör att han försöker undvika dessa situationer.
    Men vad är det för engagemang du väntar dig egentligen? Du säger ju att den karl du fått barn ihop med inte orkar med att umgås ensam med de äldsta barnen under två ynkliga veckor per år utan att bli irriterad och "trött". 

    Är det din man som begärt att era småungar ska vara hos morfar och mormor, eller hur kommer det sig att de är där?

    "Stå tillbaka" och sådan skit är ju larvigt att ens dra upp när det rör sig om så lite tid som varannan helg och två sommarveckor per år. Det du BORDE vara förbannad på är att du har en karl som är oförmögen att vara farsa till de barn han skaffat sig, och det du verkligen borde piska dig för är att du uppenbarligen har både dåligt omdöme och svårt att skilja ut vad som är vad. 
  • sirisdotter
    sextiotalist skrev 2013-07-20 21:12:43 följande:
    Äh, det är inget måste, jag lever också med en begagnad man med två barn sedan tidigare, och vi har inte haft dessa problem
    Gifte själv in mig i en sådan familj -  inte kan du påstå att det är precis om i en kärnfamilj?
  • Anonym (Släng ut karlen)
    Anonym (Treatler) skrev 2013-07-20 20:54:14 följande:
    De stora barnen och deras mamma unnar oss eller våra gemensamma barnen detta. De tycker allt vis skulle göra utan dem som de tycker hade vart lite roligt är orättvist. Givetvis tycker min man inte det är roligt utan rentav jobbigt att höra från sina barn att han är dum vilket gör att han försöker undvika dessa situationer.

    Jag förstår inte, i första meningen står ju att förra frun och hennes och mannens barn unnar er detta. I nästa vecka så tycker de att det är orättvist. Vilket är det är det ok för dem eller är det orättvist?
  • sextiotalist
    sirisdotter skrev 2013-07-20 21:27:14 följande:
    Gifte själv in mig i en sådan familj -  inte kan du påstå att det är precis om i en kärnfamilj?
    Nej, det har varit mycket gråt och tandagnisslan, men just den biten, att man favoriserar barn framför andra, har jag inte mött.
  • Anonym (Utan)
    sirisdotter skrev 2013-07-20 21:07:04 följande:
    Vad hade du väntat dig  när du skaffade två barn med en bättre begagnad  man med två barn?
    Det handlar både om hur mannen är och hur man själv hanterar saker. Under en kortare period när vi skaffat första barnet så var det så här med att, rubba inte de stora barnens cirklar, uj uj. Jag accepterade aldrig det, jag lämnade över småbarnen till honom och stack ut och tränade, sen fick han ro alla sina barn i land bäst det gick. Han umgicks med de stora med en liten på armen, ibland så fick de stora ta de små så att han fick gjort något. 
    Sen ibland tog jag de små så att han kunde prata ostört med de stora en stund. 

    Jag ska inte sticka under stol med att jag hotade med att flytta om hans tidigare barn skulle styra vår familj. Saker ställs på sin spets när det finns tidigare barn.
  • sextiotalist
    Anonym (Utan) skrev 2013-07-20 21:49:46 följande:
    Det handlar både om hur mannen är och hur man själv hanterar saker. Under en kortare period när vi skaffat första barnet så var det så här med att, rubba inte de stora barnens cirklar, uj uj. Jag accepterade aldrig det, jag lämnade över småbarnen till honom och stack ut och tränade, sen fick han ro alla sina barn i land bäst det gick. Han umgicks med de stora med en liten på armen, ibland så fick de stora ta de små så att han fick gjort något. 
    Sen ibland tog jag de små så att han kunde prata ostört med de stora en stund. 

    Jag ska inte sticka under stol med att jag hotade med att flytta om hans tidigare barn skulle styra vår familj. Saker ställs på sin spets när det finns tidigare barn.
    Exakt, jag gjorde likadant, lämnade sambon med samtliga barn och gjorde egna saker, nu var det helt OK, men det var ju samtidigt nyttigt för hans äldre barn att jag inte var med och backade upp.

    Sedan fick även sambon och hans äldre barn egentid de också, syskonen likaså.
    Jag har också varit beredd på att packa väskan och ge mig av, speciellt under tiden hans äldsta var i puberteten  
  • babyfreeze
    h8him skrev 2013-07-20 17:37:35 följande:
    Jag kan hålla med om att Ts borde börja göra saker på egen hand med barnen och låta sambon/pappan tjura. Och som du skriver så är det hans problem. Han har kanske inget problem med det, samtidigt som Ts tycker att det är ett jätteproblem. De har ju inte träffat Ts på hela dagen när hon har jobbat, och sen varit med de små, så det är väl rätt självklart att de även vill umgås med henne, om de nu tycker om varandra, en liten stund i lugn och ro utan småsyskon? Man kan se det ur olika perspektiv och det gör vi. Jag envisas inte. Jag ställde den en gång.  Intressant att du inte kan/vill svara på den dock.
    Nähä?
    h8him skrev 2013-07-20 09:29:21 följande:
    Respekt? På vilket sätt är det respektlöst att vilja umgås med sin pappa när man bara träffar honom 66 dagar per år?

    h8him skrev 2013-07-20 09:44:38 följande:
     Är det respektlöst att vilja umgås med sin familj?  

    Från mitt håll ser det då ut som en upprepning. Skulle kunna låtsas som att det är intressant att du inte 
    förstår/kommer ihåg att jag svarat båda gångerna men ok, här kommer det en tredje gång:
    En vilja är inte respektlös.
    Handlingar kan vara respektlösa. Problemet är inte varför barnen avbryter, utan att de avbryter. Förstår du nu?
  • babyfreeze

    OT: Ja, om det är förvirrande så är det jag som var (vet hur det är). Ett inlägg blev anmält och då kan jag inte använda nicket, men det är strunt samma för mitt syfte med det var inte att kunna vara otrevligare än jag brukar vara, utan att kunna säga saker från egen erfarenhet. Men det behövde aldrig bli så personligt. Slut på OT

  • sirisdotter
    babyfreeze skrev 2013-07-20 23:19:31 följande:
    OT: Ja, om det är förvirrande så är det jag som var (vet hur det är). Ett inlägg blev anmält och då kan jag inte använda nicket, men det är strunt samma för mitt syfte med det var inte att kunna vara otrevligare än jag brukar vara, utan att kunna säga saker från egen erfarenhet. Men det behövde aldrig bli så personligt. Slut på OT
    Oj då ska ni ha ett tredje barn tillsammans...
  • ica
    Anonym (orättvist) skrev 2013-07-19 20:01:41 följande:
    Men avför ska TS lämna bort sina barn för att resa iväg på resa. Hon vill ju göra det tillsammans med sina barn, som hennes man gjort md sina barn från tidigare förhållande. Varför ska de yngsta barnen glömmas bort? Ser du inte det orättvisa i det? Bor man fyra dagar i månaden hos en familj, kan man inte räkna med den familjen ska leva på stand by resten av tiden. Han är ju pappa åt alla fyra barn lika mycket, men tyvärr så är det de små barnen som får lida.

    TS - varför stannar du?
  • babyfreeze
    sirisdotter skrev 2013-07-21 10:35:57 följande:
    Oj då ska ni ha ett tredje barn tillsammans...
    Nej, jag väntar mitt första barn.

    OT nr2 , det här är nog ett av de snurrigaste forum jag sett...Drömmer
  • sirisdotter
    babyfreeze skrev 2013-07-22 07:04:42 följande:
    Nej, jag väntar mitt första barn.

    OT nr2 , det här är nog ett av de snurrigaste forum jag sett...Drömmer
    OK,  trodde du var Ts,  som mist anonymiteten.
Svar på tråden Skall inte vi ha någon semester?