Sambons 6-åriga son vill inte ha någonting med mig att göra längre, HJÄLP MIG! (långt & luddigt inlägg)
Det är jätte svårt att förklara allt , det kommer förmodligen bli ganska luddigt men jag vet inte vad jag ska ta mig till snart .
För ca 1 år sedan träffade jag mannen i mitt liv, han hade precis gått isär med "calles" mamma, dom hade varit ett par i 10 år varav 2 sista åren hade varit katastrof då mamman har drogproblem plus problem med alkohol & väldigt mycket psykiska problem som bara blev värre & värre. Sonen i fråga har hon väl stött undan i omgångar, hon har varit helt sjukskriven i 7 år men ändå aldrig orkat men honom.
Iaf så träffade jag calle några gånger & flyttade in rätt snabbt hos calle & min sambo,vi kände att det inte fanns så många andra alternativ då mamman bara ska ha han varannan helg & det blir ju lite väl lite att träffas då bara.
Redan från första början blev det liksom "fel" mellan oss , han tyckte jag tog hans pappa ifrån honom & förstörde massa saker som att tex han inte kunde sova kvar i sängen med pappa (han hade aldrig sovit i egen säng förut) allt var verkligen kaos dom första veckorna, vi kunde sitta & titta på tv & helt plötsligt fick man sig en käftsmäll eller sin mobil nerkastad på golvet, det gick inte att ha nånting av värde på bänkar eller bord för när han gick förbi så bara sträckte han ut armarna & rev ner allting & gick förbi som ingenting skulle ha hänt, när min sambo (som är väldigt kärleksfull) kramade eller pussade honom, så kunde calle skalla honom tillbaka & sen börja skratta?! jag kan inte dra upp allting men det var en misär att leva i & jag förstod ganska snabbt några bidragande anledningar till varför det var som det var(för enligt min sambo har calle alltid varit så, ända sen han var liten,blev dock lite bättre när mamman flyttade), min sambo har haft sjukt dåligt samvete över mammans sjuka beteende & ointresse i calle, så han har väl gjort vad han trodde var bäst-att låtit calle gjort precis som han har velat & fått allt han har pekat på!
Efter jag hade bott med dom ett tag & bara" accpepterat läget" så kunde jag inte hålla mig längre så jag pratade med min sambo & sa att vi måste göra något åt detta, för calles beteende är inte normalt, det funkar inte, vi kan inte styra våra liv efter en 5åring & ännu mindre vara rädd för honom. Ett barn MÅR INTE BRA AV ATT FÅ BESTÄMMA ALLT, han blir ju helt förvirrad, han måste få regler & gränser för att kunna lugna ner sig, för att bli trygg & kunna få ro. min sambo var skeptisk han menade på att han & mamman "redan hade provat det" jag sa det är inget man provar, man måste fullfölja & leva efter det. jag lovar det kommer bli bättre.
Allt mer efter vi började med stränga regler MEN MYCKET beröm för att han verkligen skulle förstå så blev hela livet omvänt SÅÅÅÅÅ himla lugnt, Calles farmor & farfar, & förskolelärarna märkte stor skillnad & min sambo tappade hakan varje dag när det mesta gick helt smärtfritt. ( i perioder har det funkat bättre & sämre MEN ÄNDÅ stoooor skillnad!)
Jag har från första början tyckt om Calle, tagit med han överallt,hämtat han från dagis tidigt när jag har slutat tidigare,åkt till lekparker,lekland,fiskat, kramat honom & verkligen visat att jag tycker om honom!
MEN NU ÄR DET KATASTROF! jag står inte ut längre, i 2 månaders tid har han varje dag visat sin avsky mot mig, han gör illa mig i smyg, säger till min sambo (när inte jag är med) att jag har gjort illa honom,vill inte sitta brevid mig,vill helst inte prata med mig,han tittar på mig med avsky, när jag ändå har vart med han i lekparken eller nåt & vi faktiskt har haft kul, så börjar han grina direkt vi kliver inna för dörren hemma & säger att jag har varit dum mot honom till min sambo ???!!! JAG VET INTE VAD JAG SKA TA MIG TILL!!!!!
Det blir ju liksom så att inte jag tål honom längre heller nu,(även fast jag försöker göra allt för att vara snäll & som vanligt) jag vet att han bara är ett barn,men jag är inte mer än en människa. jag är så jävla ledsen!
vad fan ska jag göra ? kan någon säga mig det ?? jag älskar dom båda men jag orkar inte leva så här!
