• Anonym (orolig)

    bonus beter sig så underlägset, hjälp!

    Hej,
     för åtta år sedan träffade jag min nuvarande man (H), jag hade då inga egna barn men han hade en då åttaårig dotter som enbart bodde hos sin mamma.  H berättade att det varit väldigt struligt mellan dem men att exet är en bra mamma som alltid satt sin dotter först. För två år sedan blev exet inlagd på psyk efter självmordsförsök, och det har därefter kommit fram att hon är beroende av både alkohol och receptbelagda läkemedel. Makens dotter fick självklart flytta hem till oss, och jag har försökt ta emot henne med öppna armar. Hon är inte svår på samma sätt som många andra tonåringar, hon hjälper alltid till, gör allt här hemma om hon bara kan och skulle aldrig få för sig att bryta mot någon regel vi satt upp. Även fast syskonen bryter mot dem ofta och ifrågasätter det mesta. Hon har även en tendens att visa överdriven tacksamhet när de får något, och så fort vi blir arga (på dem, eller på varandra) blir hon skräckslagen. Jag trodde det skulle gå över med tiden, men efter två år har det inte gått mycket framåt, och kuratorer hon fick prata med efter moderns självmordsförsök bedömde henne som "mogen och vettig" och vi behövde inte oroa oss överdrivet över att det skulle gå snett för henne. Hennes underlägsenhet gör det dock svårt för både mig och pappan att lära känna henne, ibland känns det som en främmande betjänt som smyger omkring i vårt hem...  Ska det behöva vara så?

  • Svar på tråden bonus beter sig så underlägset, hjälp!
  • Anonym (liknande)

    Har kanske inte så mycket till råd. Men min syster betedde sig på liknande sätt. Dock så tog vår far verkligen livet av sig. Hon bar en rädsla inom sig att något hon gjort skulle utlösa en depression som gjorde att vår mamma också skulle ta sitt liv.

  • Anonym (orolig)
    Anonym (liknande) skrev 2013-07-23 22:16:29 följande:
    Har kanske inte så mycket till råd. Men min syster betedde sig på liknande sätt. Dock så tog vår far verkligen livet av sig. Hon bar en rädsla inom sig att något hon gjort skulle utlösa en depression som gjorde att vår mamma också skulle ta sitt liv.
    Kom hon över det? är hon "fullt fungerande idag"? Behövdes det prof. hjälp? Om jag får fråga, du svarar på det du vill såklart.
  • Anonym (Ingen erfarenhet)

    Ge henne mycket tid, prata med hon och lär känna henne. Gör något med henne någon gång i veckan själva. Låter som att hon inte är van med en vanlig familj utan problem, att hon hjälper till beror nog på att hon fått städa upp för mamman...hjälpa till och hålla masken, dölja problemen. Tycker absolut detta är viktigt att ni pratar med henne om och stöttar henne, pushar (vilket ni säkert gör till 100%) barn till missbrukande föräldrar lär sig ju tolka omgivningens signaler och beter sig därefter. Eran flicka verkar nog ha axlat på sig rollen att hon inte vill ställa till problem. Läs boken elefanten i vardagsrummet. Den är en exemplarisk lättläst bok, som du säkert kan få mycket hjälp av att läsa!

  • Anonym (Ingen erfarenhet)

    Flodhästen i vardagsrummet... Skrev fel... Var noga med att poängtera att detta är inte hennes fel.

  • Anonym (Bra tips)

    Bra tips i en bra tråd. Vi har ett par barn i familjen med ungefär samma problem. Exet har försökt ta livet av sig alldeles för många ggr och vi vet inte hur många av dessa som barnet själv varit med och bevittnat. Mycket missbruk av olika slag och många relationer har passerat. Därtill är relationsobjekten av samma kaliber med fyllestyrningar, självmordsförsök, missbruk etc. Barnen har ganska mycket umgänge ännu (av TR) vilket inte är så lämpligt alla gånger. Vi får mest veta saker ryktesvägar och barnen vill vi inte pressa. Det brukar ibland komma fram litegrann slumpmässigt.
    Vi har försökt få till stånd ett ändrat umgängesschema så det inte ska bli för långa pass med exet (jag har EV) men får ingen uppbackning av vare sig soc eller TR då de tycker vi ska nöja oss med det som är nu. De verkar enbart tro att vi är ute efter att jäklas med exet för skojs skull.
    Barnen får äntligen träffa kurator efter flera års slit med det. Hoppas att det ska ge mer avslappnade och trygga barn..!
     

  • Insatt
    Anonym (orolig) skrev 2013-07-23 22:19:03 följande:
    Kom hon över det? är hon "fullt fungerande idag"? Behövdes det prof. hjälp? Om jag får fråga, du svarar på det du vill såklart.
    Jag hade nog sökt hjälp för barnet om det var ett i min vård. Hade bland annat varit oroligt för ett sent "rebellande" som kan skapa problem för henne.
  • Anonym (orolig)
    Anonym (Ingen erfarenhet) skrev 2013-07-23 23:50:07 följande:
    Ge henne mycket tid, prata med hon och lär känna henne. Gör något med henne någon gång i veckan själva. Låter som att hon inte är van med en vanlig familj utan problem, att hon hjälper till beror nog på att hon fått städa upp för mamman...hjälpa till och hålla masken, dölja problemen. Tycker absolut detta är viktigt att ni pratar med henne om och stöttar henne, pushar (vilket ni säkert gör till 100%) barn till missbrukande föräldrar lär sig ju tolka omgivningens signaler och beter sig därefter. Eran flicka verkar nog ha axlat på sig rollen att hon inte vill ställa till problem. Läs boken elefanten i vardagsrummet. Den är en exemplarisk lättläst bok, som du säkert kan få mycket hjälp av att läsa!
    Tack för bra råd, boken ska jag absolut läsa! Det är svårt att göra saker eftersom hon verkar så obekväm, hon skulle absolut ställa upp och följa med, men det känns som att det skulle vara mer för min och makens skull än för något annat.. Men det kanske blir lättare och lättare, någonstans måste man ju börja.
    Du/Ni har inga tips på saker att göra med en tonåring? Det är som sagt väldigt svårt att veta vad hon egentligen gillar då hon verkar göra allt för att visa sig nöjd oavsett vad vi hittar på.. 
  • Anonym (orolig)
    Anonym (Bra tips) skrev 2013-07-24 11:08:13 följande:
    Bra tips i en bra tråd. Vi har ett par barn i familjen med ungefär samma problem. Exet har försökt ta livet av sig alldeles för många ggr och vi vet inte hur många av dessa som barnet själv varit med och bevittnat. Mycket missbruk av olika slag och många relationer har passerat. Därtill är relationsobjekten av samma kaliber med fyllestyrningar, självmordsförsök, missbruk etc. Barnen har ganska mycket umgänge ännu (av TR) vilket inte är så lämpligt alla gånger. Vi får mest veta saker ryktesvägar och barnen vill vi inte pressa. Det brukar ibland komma fram litegrann slumpmässigt.
    Vi har försökt få till stånd ett ändrat umgängesschema så det inte ska bli för långa pass med exet (jag har EV) men får ingen uppbackning av vare sig soc eller TR då de tycker vi ska nöja oss med det som är nu. De verkar enbart tro att vi är ute efter att jäklas med exet för skojs skull.
    Barnen får äntligen träffa kurator efter flera års slit med det. Hoppas att det ska ge mer avslappnade och trygga barn..!
     
    Vilken fruktansvärd situation, så hemskt att problemet uppmärksammats men inte åtgärdas? Då är det ju inte säkert det varit någon skillnad för oss även om vi vetat om problemet många år tidigare..
    Hoppas verkligen det löser sig för era, har ni fått höra hur kuratorn kommer jobba med dem? hur länge? någon plan? Ibland känns professionell hjälp som enda utvägen ur det här, men jag gruvar mig för att tvinga henne till det, hon gör ju så mycket för att allt ska verka bra och det känns som att hon skulle ta det som ett "straff":. 
Svar på tråden bonus beter sig så underlägset, hjälp!