Anonym (hygien) skrev 2013-08-05 14:42:21 följande:
Alltså nu så sa sambon åt henne att lägga trosorna som hon hade igår i tvätten. Hon duschade igår. Hon totalt vägrade, menade på att hon går ju jämt med trosskydd så då blir det ju aldrig smutsigt. Hon har haft trosorna i snart en vecka minst, under den tid hon varit hos oss. Har ingen aning om hon haft dem längre.
Angående om hon luktar. Hon fotsvett, luktar mycket om fötterna, speciellt om strumporna blivit blöta (hon byter dom ju inte). Ibland luktar hon ur munnen. Ja när hon sitter i vardagsrummet och fönstrerna inte är öppna så luktar det väldigt unket där.
Det var en tid då jag ofta påpekade hon det luktade, klarade inte stanken. Blev sådant jäkla bråk mellan henne och sambon(hennes pappa då) och hon brydde sig inte ett skit. Det blev liksom ingen förändring direkt.
Nu har det ju dock blivit lite bättre med att hon luktar, men de gånger hon gör det så säger jag numera inte till om det inte ligger riktigt illa. Jag orkar helt enkelt inte längre. Det blir bara bråk, tjaffs och hon skiter i vad vi säger ändå.
Ligger antagligen mer bakom varför hon beter sig så här när det kommer till hygienen. Uppfostran är ju en stor orsak. Fattar bara inte riktigt. Hon har ju alltid varit så här med hygienen. Så då måste det helt enkelt bero på att föräldrarna gjort ett kasst jobb med att lära henne hur man sköter hygienen. Ser ju hur det varit under den tiden jag varit med. Hon har liksom inte fått ta ansvar för det, och när hon inte velat har hon sluppit ofta.
Än så länge verkar inte hennes kompisar ha påpekat något enligt henne. Men hon börjar gymnasiet snart och då är det nya vänner som kanske inte är lika accepterande med henne hygieniska egenheter. Antigen får de positiv påverkan på henne eller så går det åt skogen. Hon är redan extremt känslig för minsta motstånd. Skulle det då inte bara vara positivt med nya skolan så blir det inget bra.
måste bara säga att det är klart som fan att det blir bråk om du som "pappas tjej" börjar säga åt din sambos dotter ( som dessutom är tonåring ) om saker. oavsett om det handlar om hygien eller något annat.
Jag och min pappa bråkade ofta när jag var yngre på grund av att hans sambo sa åt mig vad jag skulle göra. dock handlade det aldrig om hygien för det har aldrig varit något problem, men jag kan tänka mig att det skulle varit samma sak om inte värre om min pappas sambo hade påpekat något eller sagt åt mig angående det.
nu är relationen mellan mig och min pappas sambo jättebra, efter att hon fick ta och backa några steg och förstå att det inte hjälper när
hon klagar eller säger åt mig. ska någon klaga eller säga åt mig vad jag ska göra så är det min förälder. det är väldigt känsligt när det kommer någon som inte har någon koppling och ska styra och ställa för "bonusbarnen". och jag kan säga att det är väldigt provocerande att göra raka motsatsen om man blir tillsagd av förälderns respektive. jag tror att det är något som "vuxna" inte förstår även om dom tror sig göra det.
om jag vorde du så skulle det nog vara bäst att försöka låta pappan sköta det där snacket även om det kanske är jobbigt. och om du verkligen måste säga något så kanske du får säga det till din sambo och han säger det till dottern. men inte så att hon förstår att du gör det såklart.
det kommer säkert ordna sig med hygienen också, tonåringar är som dom är och det blir oftast bättre med tiden . hon kommer nog inse själv om inte annat att hon behöver bli bättre med hygienen :)
