• Anonym (storasyster)

    Heroin, går det att bli fri? Någon mer anhörig?

    Min lillebror har åkt in och ut från behandlingshem i några år, blivit inlagd frivilligt då han fått välja om han lägger in sig frivilligt eller på tvång och valt frivilligt och snabbt dragit därifrån. Han har varit med i metadonprogrammet men avbrutit. Hans kropp tar rejäl skada, han har tex hepatit C. 

    Mina föräldrar tar rejält med skada, både ekonomiskt och psykiskt då han bor hos dom och har tex stulit från dom, saker som han sålt och de är ständigt oroliga. Jag är ständig orolig, ffa över att han ska ta en överdos och dö :( Han är min lillebror liksom, världens goaste och snällaste egentligen men har en hel del psykiska besvär och så det här då och jag är rädd att han inte ska ta sig ur det här levande. 

    Fler som är anhöriga som vill prata lite? Inget särskilt som har hänt just nu då detta pågått i många år men den ständiga oron tär på mig så.

  • Svar på tråden Heroin, går det att bli fri? Någon mer anhörig?
  • Anonym (Bror)

    Bryt.

    Bryt, försök inte hjälpa, lös inte problem, ha kontakt i nyktra perioder. Ni ska vara en del av hans nyktra liv.

  • Anonym (storasyster)

    Jag försöker inte hjälpa honom ur det, det förstår jag är kört även fast jag egentligen bara vill dra honom i örat till ett behandlingshem och tvinga honom att stanna kvar. Jag träffar honom när jag träffar mina föräldrar, när mina föräldrar är borta och han är kvar hemma kommer jag dit ibland, ger honom mat, hjälper honom att städa och så leker mina barn med honom, som verkligen älskar honom och det är väldigt ömsesidigt. 

    Men jag vet ju inte om han har nån "nykter period" han har varit missbrukare så länge så jag har ingen aning om hur han är när han är påverkad och inte, vilket också skrämmer mig då jag ju inte vet om jag  ens känner honom egentligen :( Inte ens när jag fick reda på det så hade jag märkt det innan.

  • Anonym (Ex missbrukare)

    Du kan tyvärr inte hjälpa någon som inte har nått sin botten, först då kan ha bli drogfri OM han VILL bli det?!

    Hans familj är medberoende och medgörliga tyvärr måste de sätta hårt mot hårt. Gör det inte möjligt för din bror att droga genom att inte hjälpa honom med allt. Hur hårt den är låter måste dina föräldrar kasta ut honom så att han får klara sig själv och inse att han behöver hjälp. 

  • Anonym (storasyster)

    Det kommer aldrig hända att de kastar ut honom, aldrig.

    Men om han skulle bli drogfri, blir man någonsin av med suget? just Heroin är väl värst på det viset (har jag läst alltså, jag har aldrig varit beroende av något, rätta mig gärna om jag har fel)?

  • Anonym (M)

    Jag har själv missbrukat i nästan 10 år. Min familj har fått gå igenom ett helvete. Jag hatar mig själv för det.

    Jag fick också hepatit C. En tuff behandling senare är jag fri från det.

    Ingen ska behöva gå igenom något sånt tufft som min familj gjort. Och din. Men tyvärr blev fallet så.

    Min familj kämpade för mig. Min mamma bad på hennes bara knän att om jag bara kom hem skulle allt ordna sig. Där blev jag helt knäckt och insåg att jag inte kunde fortsätta. Det tog dock tid och mycket kraft men det gick.

    Nu har jag varit nykter i 4 år och har ett jättebra liv och jättefina relationer till diverse människor i min familj.

    Så visst, jag förstår att det måste vara ett helvete. Men om hans familj ger upp om honom vem ska han då kämpa för?


    Anonym (Bror) skrev 2013-08-04 19:19:43 följande:
    Bryt.

    Bryt, försök inte hjälpa, lös inte problem, ha kontakt i nyktra perioder. Ni ska vara en del av hans nyktra liv.



    Tycker det är sjukt att skriva såhär. Blir väldigt känslomässigt upprörd.

    Hade min familj brutit med mig hade jag idag varit död.

    Kanske försöka att inte involvera sig för mycket för att inte bli så knäckt om och när han missbrukar igen. Men ge inte upp hoppet.
  • Anonym (storasyster)
    Anonym (M) skrev 2013-08-04 20:40:04 följande:
    Jag har själv missbrukat i nästan 10 år. Min familj har fått gå igenom ett helvete. Jag hatar mig själv för det.
    Jag fick också hepatit C. En tuff behandling senare är jag fri från det.
    Ingen ska behöva gå igenom något sånt tufft som min familj gjort. Och din. Men tyvärr blev fallet så.
    Min familj kämpade för mig. Min mamma bad på hennes bara knän att om jag bara kom hem skulle allt ordna sig. Där blev jag helt knäckt och insåg att jag inte kunde fortsätta. Det tog dock tid och mycket kraft men det gick.
    Nu har jag varit nykter i 4 år och har ett jättebra liv och jättefina relationer till diverse människor i min familj.
    Så visst, jag förstår att det måste vara ett helvete. Men om hans familj ger upp om honom vem ska han då kämpa för?




    Tycker det är sjukt att skriva såhär. Blir väldigt känslomässigt upprörd.
    Hade min familj brutit med mig hade jag idag varit död.

    Kanske försöka att inte involvera sig för mycket för att inte bli så knäckt om och när han missbrukar igen. Men ge inte upp hoppet.
    Tack snälla snälla för svaret! Det ger mig massor av hopp att läsa att det faktiskt går, det går! Och jag förstår att jag inte kan göra det åt honom och att det är han som måste vilja men jag blir så glad av det du skriver. Tack! Och bra kämpat!!
  • Anonym (Jag)
    Anonym (storasyster) skrev 2013-08-04 19:17:47 följande:
    Min lillebror har åkt in och ut från behandlingshem i några år, blivit inlagd frivilligt då han fått välja om han lägger in sig frivilligt eller på tvång och valt frivilligt och snabbt dragit därifrån. Han har varit med i metadonprogrammet men avbrutit. Hans kropp tar rejäl skada, han har tex hepatit C.  Mina föräldrar tar rejält med skada, både ekonomiskt och psykiskt då han bor hos dom och har tex stulit från dom, saker som han sålt och de är ständigt oroliga. Jag är ständig orolig, ffa över att han ska ta en överdos och dö :( Han är min lillebror liksom, världens goaste och snällaste egentligen men har en hel del psykiska besvär och så det här då och jag är rädd att han inte ska ta sig ur det här levande.  Fler som är anhöriga som vill prata lite? Inget särskilt som har hänt just nu då detta pågått i många år men den ständiga oron tär på mig så.


    Heroin är otroligt svårt att sluta med, det är inte många procent ( tyvärr) som lyckas sluta och förbli rena. Metadon är ännu svårare att sluta med, det är egentligen otroligt att dom använder det på missbrukare, ge ett rävgift för att sluta med ett annat.

    Jag har själv nu slutat med ett långt oxycontin/morfin missbruk ( tabletter) vilket ger samma rus/effekt som heroin. Jag kunde sluta tack vare att jag hittade Kratom, ett naturligt medel från nån buske i Thailand och är legalt i flera delstater i USA, även i min. Det var det ENDA som hjälpte mig, utan det hade det inte gått. Du kan googla lite på det och läsa på. Det är känt för att hjälpa missbrukare och är så mycket bättre bättre än metadon och absolut inte lika beroendeframkallande som "the liquid handcuffs".
  • Anonym (Jag)
    Anonym (storasyster) skrev 2013-08-04 19:30:35 följande:
    Jag försöker inte hjälpa honom ur det, det förstår jag är kört även fast jag egentligen bara vill dra honom i örat till ett behandlingshem och tvinga honom att stanna kvar. Jag träffar honom när jag träffar mina föräldrar, när mina föräldrar är borta och han är kvar hemma kommer jag dit ibland, ger honom mat, hjälper honom att städa och så leker mina barn med honom, som verkligen älskar honom och det är väldigt ömsesidigt.  Men jag vet ju inte om han har nån "nykter period" han har varit missbrukare så länge så jag har ingen aning om hur han är när han är påverkad och inte, vilket också skrämmer mig då jag ju inte vet om jag  ens känner honom egentligen :( Inte ens när jag fick reda på det så hade jag märkt det innan.


    Man märker inte på en missbrukare om dom nyss brukat, däremot sysn/märks det om dom inte fått något på ett tag iom att kraftiga utsättningssymptom sätter in, något som inte inte kommer märkas.
  • Anonym (Jag)

    Anonym (Bror) skrev 2013-08-04 19:19:43 följande: Bryt. Bryt, försök inte hjälpa, lös inte problem, ha kontakt i nyktra perioder. Ni ska vara en del av hans nyktra liv. Tycker det är sjukt att skriva såhär. Blir väldigt känslomässigt upprörd. Hade min familj brutit med mig hade jag idag varit död. Kanske försöka att inte involvera sig för mycket för att inte bli så knäckt om och när han missbrukar igen. Men ge inte upp hoppet.

    Men där har du fel. Många, många "Interventions" går till precis så, att ge missbrukaren det ultimatumet, att gör du inget åt ditt missbruk klipper vi alla, ALLA kontakter. Har dom inte längre samma "enablers" i sina liv, så har dom inte samma chanser att fortsätta och väljer då oftast att gå på rehab. Detta är en välkänd och accepterad metod och inte alls fruktansvärd.

  • Anonym (hårt)

    ja tyvärr kan det låta hårt att "bryta" men som ovan sa många, många ex psykiater, terapeuter, behandlingar osv. Går ut på att bryta det dåliga mönster....... & just ordet Medberoende är så bra beskrivet, är man inte en del av lösningen, så är man en del av Problemet.

    Själv har jag tyvärr fått bryta med en ungdomskärlek/ bästa vän (Heroinist ). Jag kämpade länge, men höll att stryka med själv på kuppen. Gick med FAMN det var bra .......

    Lycka till "tuff kärlek "      

  • Anonym (Ex missbrukare)

    Som medberoende underlättar du oftast en missbrukares beroende, tyvärr. Det är därför du måste bryta kontakten helt och hållet. 

    Jag har varit drogfri i 12 år och det är fortfarande en kamp att hålla sig ren. Men det går med hjälp av NA och AA möten. 

  • Lillya

    Jag säger också att man ska bryta kontakten. Tills personen i fråga själv vill ta emot hjälp, då ska man självklart finnas där till 110% och det ska man också göra klart för personen i fråga. Innan dess är det ingen idé att ha någon kontakt.
    Och detta innebär inte att man ger upp sin närstående. Det kallas Tough Love! Man gör dem bara en björntjänst om man tror att man ställer upp genom att låna ut pengar, ställa upp närsomhelst osv.
    Ett missbruk måste få konsekvenser för att man ska vilja sluta. Utan konsekvenser skulle ingen missbrukare ge upp sin drog. Så enkelt är det bara.

  • Anonym (insatt)

    LVM anmäl gång på gång

  • Tig

    Hej! När jag läste detta inlägg var för att jag sökte efter människor som var i samma sits som mig. Är oxå anhörig och dessutom storesyster. Kändes lite som jag läste något jag själv skrivit. Skulle jättegärna vilja ha kontakt med någon som har liknande erfarenhet så om du ser detta så kan du väl mejla mig på tiglill@outlook.com om du vill.

  • Anonym (en anhörig)

    Att få till ett LVM är såå svårt,knappt de grövsta missbrukarna får hjälp..

  • Anonym (men)
    Anonym (Jag) skrev 2013-08-04 21:02:58 följande:
    Anonym (Bror) skrev 2013-08-04 19:19:43 följande: Bryt. Bryt, försök inte hjälpa, lös inte problem, ha kontakt i nyktra perioder. Ni ska vara en del av hans nyktra liv. Tycker det är sjukt att skriva såhär. Blir väldigt känslomässigt upprörd. Hade min familj brutit med mig hade jag idag varit död. Kanske försöka att inte involvera sig för mycket för att inte bli så knäckt om och när han missbrukar igen. Men ge inte upp hoppet.

    Men där har du fel. Många, många "Interventions" går till precis så, att ge missbrukaren det ultimatumet, att gör du inget åt ditt missbruk klipper vi alla, ALLA kontakter. Har dom inte längre samma "enablers" i sina liv, så har dom inte samma chanser att fortsätta och väljer då oftast att gå på rehab. Detta är en välkänd och accepterad metod och inte alls fruktansvärd.
    Man ska även vara beredd på det värsta när man gör så här. En bekant fick ett sådant ultimatum av sin familj och 6 timmar senare hoppade han framför ett tåg.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (men) skrev 2013-09-11 16:08:55 följande:
    Man ska även vara beredd på det värsta när man gör så här. En bekant fick ett sådant ultimatum av sin familj och 6 timmar senare hoppade han framför ett tåg.


    Eller så tar dom en överdos och dör av det istället när dom blir "enabled" så pass av omgivningen. Det finns aldrig garantier med någonting. En del går under, så är det bara. Att vara heronist och fast i det träsket är redan att vara död och man sprider endast sorg och elände. Som utomstående har man rätten att välja bort det ur sitt egna liv och ibland, faktiskt oftast, är det det som just hjälper missbrukaren att inse allt den går miste om om den inte slutar upp med sin dödliga vana. Tragiskt att vissa tar sina liv, klart det är, men dom hade nog gjort det förr eller senare ändå och det är inget någon annan någonsin kan skuldbeläggas för.
  • Anonym (storasyster)

    Tack snälla ni för svaren. Jag förstår att ni bara vill väl men det är inte jag som är den medberoende här och jag tror på inget vis att jag kan hjälpa honom att bli fri från detta, det är mina föräldrar som är medberoende och som sagt kommer de aldrig aldrig kasta ut honom.

    Jag ville mest prata med någon mer som är anhörig. 

Svar på tråden Heroin, går det att bli fri? Någon mer anhörig?