"NISSE du får inte slå/sparka/riva i Kalle, det gör ont och Kalle blir ledsen!" "NISSE om du inte slutar nu får du gå in på sovrummet!" "Nu går du in på sovrummet!!" 2,5-åring. Åsikter?

Visst ska man låta barn få lära sig att lösa konflikter själva, men då får de ju vara lite större! Ett sätt att senare leda barnen in i bra konfliktlösning är att t.ex. bryta när det blir slagsmål och då fråga hur barnet vill göra för att det ska funka, och om man gjort någon annan illa vad man i så fall kan göra för att kompisen ska bli glad igen. En 2-åring är inte mogen för det. Jag har visst suttit med en del och grävt i sandlådan, men fördelen med att vara närvarande från början är att man sedan slipper hänga över axeln och lösa konflikter jämt och ständigt, för barnen växer upp till mer empatiska lekkamrater.

Vi har en del barn som springer omkring och terroriserar gården, och jag lovar att det är inte de barnen som har närvarande föräldrar.

Måste bara försvara min bvc sköterska... Hon/jag menar ju inte att man ska ignorera barnet som gjort nåt dumt, men att det är faktiskt offret som förtjänar uppmärksamheten i situationen. Man måste vara tydlig på att man inte får slå och sparka andra, men självklart hjälpa barnen sen att komma vidare. Och tvååringar kan göra mycket dumma saker, det som hjälper är positiv uppmärksamhet. Det händer otroligt mycket i barnets utveckling när de är två, så man får komma ihåg att förstärker man allt det positiva och inte lägger för mycket fokus på det negativa så kommer barnet nog att komma ur negativa beteendemönster. Handlar inte om att dalta utan att förstå att ett så litet barn fattar inte koppling mellan sitt beteende och ett straff (som time out).

Ja, men vad ska man göra när de inte lyssnar på vad man säger och fortsätter skrika högt eller vägra komma när man ska gå med mera.

7879, det handlade om en 2-åring. Man kan ju bara plocka med sig barnet kanske i vagnen eller bärselen eller så, och sätta en banan i handen om det skulle vara lite hungrigt. Ge barnet chans att vila lite. Oftast om det spårar ur så är man trött/hungrig. Ett barn i konflikt med andra barn tar man åt sidan, går det inte att prata eller hålla så får man sitta en bit ifrån och vara "tillgänglig". För övrigt gäller att låta dem klara saker själva så långt möjligt och inte vara för principiell och nojig. Barn vill känna att de kan!

Principiell? Principig ville jag skriva.

Ja, jag har en treåring och en åttamånaders hemma och det är inte alltid så lätt att lösa utan att sätta henne i ett annat, givetvis öppet rum, när hon kan gå ut när som helst! Handlar ofta om situationer då hon är på och slår lillasyster om och om igen utan att jag hinner stoppa och utan att hon slutar.

Aha, ja jag ska absolut inte uttala mig om treåring + bebis!, vi har så långt mellan barnen. Klart det blir svårare att se till 3-åringens behov. Vi har kunnat bara lyfta och gå ut på promenad i vagnen eller så. Men om jag får gissa nånting om er situation så låter det som att er tjej har gått i strid med er och lillasyskonet. Känner hon sig utputttad? Behöver hon få känns sig mer behövd? Ta parti för din 3-åring! Oja dig över hur jobbigt det är med bebis och vilket TUR du har som har hjälp av storasyster o.s.v. Ja, du fattar ungefär vad jag är ute efter. Sen tycker jag inte att det är hela jorden om man någon gång får sitta i sitt rum, som du säger med öppen dörr och att man finns därute och kollar av lite då och då, vill du komma till oss jag förstår att man kanske inte kan vara 100% bredvid när en bebis kallar också. Men försök att se till att hon inte känner det som ett straff, nu har du varit dum nu får du sitta på rummet, utan att du förklarar - Det här är för jobbigt för mig när du skriker så och/eller slår på bebis, du får vara här så länge, men jag vill gärna att du kommer snart för jag behöver din hjälp eller det vore så mysigt om vi kunde göra ditten och datten

[quote=70848777][quote-nick]Murarn skrev 2013-08-21 När ni själva gör fel, blir ni glada och förstår hur nu ska göra nästa gång om någon äldre och starkare än er kollar argt på er och tar stadigt tag om era armar "NU ÄR DU DUM. Du får gå till ditt rum tills du är snäll igen!!" Och sedan drar denne person dig till ditt rum och stänger in dig! /quote] Om jag hade haft en arbetskamrat som började slåss eller skrika fler full hals, Ja då skulle jag tillsammans med andra arbetskamrat er försöka Fp in vederbörande i annat rum om inte samtal hjälpte.