Autism hos spädbarn?

Hur har ni misstänkt det?

Med det sagt så behöver det absolut inte röra sig om specifikt autism i ert fall TS, det är helt omöjligt att säga redan nu. Det kan som redan nämnts också handla om avvikande syn- eller hörsel. Det kan finnas andra sjukdomar som påverkar den kognitiva och sociala utvecklingen, eller så är barnet helt enkelt bara lite annorlunda och kanske senare än andra utan att det är något särskilt bakom. Så man ska inte snöa in sig på autism eller andra sjukdomar, avvikelser förekommer även hos fullt friska och normalt utvecklade barn. Men det är ju absolut bra att ta upp det med BVC och vara vaksam på hur det utvecklas.

Vi märkte på en gång att han inte gillade fysisk närhet. Han var väldigt lugn första tiden men när han väl var ledsen var det som att han inte tröstades av oss. Sedan tyckte vi att han var mer intresserad av saker än människor.. har du någon gång tagit upp din oro? Vi fick tidigt kontakt med bv c-psykolog.

Jag har inte tänkt så mycket på detta förrän nu. Jag har ingen i närheten som har barn så jag har inte kunnat jämföra med andra barn. Förrän jag gick på babyöppet.... Vi har en tid på BVC på måndag! Jag ska ta upp det då.

Nej då, inte stel. Hon kan streta och kasta sig bakåt när hon är trött eller missnöjd. Då vill hon inte vara i famnen annars går det hyffsat. Hon vill dock bli buren så hon kan kolla framåt.

Vår son ville också alltid bli buren framåt. Men det är det säkert många som vill. Hur reagerar hon när du ropar på henne?

Helt fel!! Det kan visst framträda hos t o m yngre barn om man vet vad man ska vara uppmärkam på. Jah tycjer aboslut att ts har skäl att vara orolig även om det inte behöver betyda autism.

Det låter likt vår son. Men det behöver ju inte innebära att de är lika i övrigt och son sagt, det finns ju ingen konstaterade diagnos för honom heller. Om du vill får du gärna skriva till nog. Vi hat också många funderingar.

Eftersom jag ofta fått frågan från oroliga föräldrar, i samma eller liknande sitution som du är i nu, skrev jag till slut ihop ett blogginlägg med mina samlade erfarenheter om "vad som avvek" hos yngsta dottern redan när hon var spädis. Inlägget handlar också om hur vi tränade med henne (med gott resultat =D ) under de första åren. Det handlar alltså om en samling tips på hur man kan jobba med kommunikation och social förmåga hos riktigt små barn, och hur man kan börja jobba på deras sensomotoriska utveckling eftersom barn med autism oftast har svårigheter inom det området. Lillan fick sin autismdiagnos när hon var ganska precis två år gammal, men jag visste av olika anledningar redan på BB så vi var minst sagt förberedda. Nu säger jag inget om din dotter, men är du orolig så är inlägget väldigt informativt och täcker kunskapsläget rätt bra.

Idag är hon tre år drygt och en hejare på det mesta. =)

www.unikfamilj.se/autism/sprak-och-kommunikation/ibt-och-sensomotorisk-anpassning-del-5-spraklig-uttrycksformaga-c/ 

Min dotter skrattade ALDRIG! Hon log ibland men aldrig med ljud. Ville inte (vill fortfarande inte) bli tröstad av oss men hon är som sagt 5 år idag med massa kompisar och helt "normal". Det är bara hennes personlighet

Min son skrattade och log nästan aldrig första året ungefär. Helt glädjelös verkade han och iaf jag var orolig, men tänkte att det var för att han sov så lite (Max 12h dygnet redan från födseln, oftast mycket mindre). Men desto äldre han blev och desto mer 9-12h var nog med sömn desto fler leenden såg vi och skratten kom också. Nu är han snart två och är en fullt "normal" liten kille. Som först nu har börjat tycka om att mysa litegrann, trots att han har krävt väldigt mycket kroppskontakt på hans villkor under året/åren... Reagera på sitt namn gör han dock nästan aldrig, men det verkar mer som om han har bättre saker för sig än att ta reda på vad jag vill :P

Nu kanske ditt barn sover mer, men kanske är det något annat som gör livet svårt för er tjej? Kanske magen som spökar eller något?

Tack för alla svar! Jag uppdaterar er om vad de säger på BVC på måndag.

Apopan: Jo, jag har funderat en del på det här med sömnen. Denna baby sover inte heller mycket. Jag är ibland fascinerad över hur lite en baby kan sova -så det kan absolut vara en bidragande faktor.  

Idag har vi varit på BVC.  Sköterskan sa att hon inte var orolig över baby angående att ta kontakt och le. Hon fick kontakt och leende även om så sparsamma. Hon trodde att det kunde vara en liten bektraktare vi har.  Däremot är babyn sen i den motoriska utvecklingen. Alternativt väldigt bekväm. Hon kan ju inte rulla åt något håll och har inget vidare intresse av att vilja göra det heller. Hon har även nyss hittat fötterna vilket är en aning sent enligt BVC-sköterskan. Ålar inte eller hasar sig inte fram. Vi ska på 6 månaders kontrollen nästa vecka och då får läkaren avgöra om vi ska få en remiss till sjukgymnast och/eller barnpsykolog. Vi ska dock komma ihåg att denna lilla dam led av kolik och faktiskt bars runt nästan hela första fyra månaderna. Ingen chans att kunna träna på golvet. En aning märklig sak var att babyn låg stilla utan engagemang på golvet men när vi tog av henne kläderna för att väga då blev det en annan baby. Så är det även hemma. Det ska vara en naken baby för att hon ska vilja röra på sig. Så nu ska vi träna en naken baby på mage och se vad som sker.

Snart är vår baby 8 månader. Vi har en helt annan baby nu när hon äter mer mat och magen fungerar. Jag har slutat amma. Hennes mage blev så mycket bättre. Vi har haft en hel del problem med förstoppning men börjar ordna upp sig. Hon pratar, hon jollrar mama, papap, vovov, osv , hon ler, hon skrattar.. Hon plockar med sina leksaker. Hon sover 10-12 h om nätterna, 2-3 h på dagarna. Vi har verkligen en helt annan baby sen magen började fungera. Hon har inte börjat åla, krypa eller rumphasa men jag är övertygad om att det kommer.