Jag har hastigt blivit ensamstående mamma till mina två små barn på 4 år och 5 månader. Jag undrar om det är flera i detta forumet som är i liknande situation. Antigen som nyligen upplevt de samma eller levt som ensamstående länge. Hade varit så skönt att få höra er erfarenheter; Hur löser ni er vardag? Hur har ni kommit igenom sorgen? och hur gör ni för att bevara alla fina minnen för barnen? hur har era barn reagerat?
Beklagar sorgen
Vill skicka en stor kram TS och jag beklagar verkligen sorgen! Jag är inte i samma sits, men jag hoppas att du får stöd från din familj och vänner att ta dig igenom detta och för att kunna vara en stark mamma till era två små under.
Hej,
Beklagar din stora förlust. Jag har varit i din situation och finns gärna här om du behöver någon att ventilera dig med. Skriv ett PM om du har lust.
Mvh
Emelie
Beklagar sorgen jag har för 3 veckor sedan mist min make 46 år gammal och vi har 3 fina pojkar tillsammans 16,19 och 20 år gamla. Det går ej att beskriva tomheten, ensamheten, tystnaden som är en mardröm, men det hjälper att få skriva med andra människor som har varit med om samma sak. Vi tar en timme åt gången, pratar mycket, ventilerar, gråter visar känslor som är väldig viktigt för att vi över huvud taget ska orka med vardagen vad jag saknar är hemsidor för änkor och änkemän finns väldigt dåligt med detta. Du får gärna skriva till mig det skulle vara en stor tröst samt att vi varit med om samma hemska orättvisa, styrkekramar till dig oc barnen
Hej- Jag är i precis samma situation som du. Hinner inte skriva långt inlägg nu, men jag ville bara flagga för dig att vi kan pratas vid och jag kan dela med mig av mina erfarenheter. Min man dog hastigt när jag var 36, då blev jag ensam med våra två pojkar, en ettåring och en treåring. Detta var 5 år sedan. Jag har klarat med bra, tycker jag nu. Det har varit svajigt och jag hade många ggr önskat att jag hade gjort som du, sökt efter någon att bolla ideer med. Så du får gärna ta kontakt med mig. Kram, Lotta