• liina92

    Tänker för mycket, börjar bli jobbigt!

    Jag har ibland fått höra från folk att jag "tänker för mycket" / "oroar mig i onödan". Och jag tror utan tvekan att det stämmer, men det är så jobbigt att leva på det sättet! Jag är en "normal" tjej på 21 år, utan något att egentligen oroa mig för. Men jag lyckas ändå alltid tänka ALLDELES för mycket och ta vad folk säger på lite för stort allvar!


     T.ex;


    1) Jag skojade med en person och sa efter en jobbig arbetsdag att jag skulle "hem och dränka mina sorger i vin!" (skämt såklart, låg hemma och drack kaffe och såg på tv) men då svarade han "Oj du verkar gilla vin! Börjar nästan bli orolig för dig" med glimten i ögat såklart, men ändå. Då blev det så att jag hela kvällen tänkte "Tänk om han tror att jag super hela tiden" och "tänk om han tror att jag är värsta alkisen", och "tänk om han kommer prata med mina kollegor om mig och om jag är alkoholist!"

    2) En kollega som annars alltid brukar hälsa, har slutat att ens titta på mig. Jag har konstant börjat tänka "Tänk om han hört mig säga något som sårat honom??" eller "tänk om han hatar mig för nåt jag gjort på jobbet!"


     3) Min kvinnliga kollega som inte tycker om mig. Jag har tänkt ofta typ "Undrar vad hon säger om mig när jag inte är där!" eller "Hon sa bara godmorgon till en av mina kollegor, inte till mig. Varför hatar hon mig?"


     4) Det gick skit för en sak på jobbet igår. Jag oroade mig HELA KVÄLLEN för vad min chef kanske ska säga till mig, vilka konsekvenser mina misstag ger företaget, om jag får sparken, när jag får sparken, om mina kollegor inte gillar mig för mitt fel.


     5) Min kille kan lova att smsa under dagen, men glömmer det för han sovit eller något. Jag blir direkt orolig under dagen och tänker "Varför skriver han inte? Tänker han på nån annan tjej? Kollar han på porr? Skriver han till nån annan?"


     6) Jag har tidigare blivit utsatt för sexuella övergrepp, av inte mindre än 3 killar, fast vid olika stadier under min tonårstid. Jag oroar mig dagligen om vad de berättar för andra om mig, om de sprider rykten om mig och min kropp, om folk får höra från dem att jag är "slampig" eller något. 


     


    Det här är ju ganska sjukt egentligen, och jag fattar inte varför jag blir så orolig. Kanske för att det endast sker kring jobb och min relation, vilket är två saker som står mig väldigt nära hjärtat? Jag är så rädd att vara orsaken till att såra någon/göra fel? Oavsett så är ju detta väldigt jobbigt och jag har en period nu då detta ändå påverkar mig varje dag! Undrar när det går över? 


    Tips på vad jag kan göra för att inte oroa mig så mycket hela tiden?

  • Svar på tråden Tänker för mycket, börjar bli jobbigt!
  • Valkyria75

    Du, köp en KBT-bok. Surfa runt lite och se om du hittar någon som du tycker passar dig bra. Eller kanske någon annan kan rekommendera en specifik bok.
    KBT är perfekt för att ändra tankemönster precis som dina! Du behöver inte ha det så här. Prova en bok i själv-hjälp först. Det går ut på att träna, träna, träna... Om det inte hjälper eller du tycker det är svårt så kontakta en psykolog med KBT-inriktning, t.ex. via din vårdcentral.

  • liina92

    Tack för tipset, Valkyria75! Verkligen! Enda problemet är att jag har läst ut...ca.4 böcker i hela mitt liv, har inte dyslexi men enda väldigt svårt att läsa, orden blandar ihop sig :/ Så jag ska se om något liknande finns på ljudbok! Har du några andra tips på hur man kan "tänka" i vardagen annars? //Lina

  • Valkyria75

    Ja leta efter ljudbok då. Och som sagt, var inte rädd för att kontakta din vårdcentral och be om hjälp! Det är inget att skämmas över, och dessutom ett 'beteende' som ofta är relativt enkelt avhjälpt. Så det finns all anledning att söka hjälp!

    Att ge konkreta tips är inte så lätt kanske. Men de tips jag kan ge är iaf något du måste träna på. Mycket! och ofta!
    Det går ut på att stoppa sina tankar så fort de kommer, och vända tankarna till något annat. Det låter kanske lite FÖR enkelt, men som sagt det är träningen som gör att det hjälper.

    Mycket går ut på att konstatera att allt inte beror på dig! Ta t.ex. ditt exempel 2. Det finns MASSOR av anledningar till att kollegan inte hälsat på dig. T.ex. de första gångerna det hände kanske hon inte ens såg dig, sen kanske din osäkerhet har lett till att hon tror att det är du som inte hälsar på henne. Eller hon kanske har fått tråkiga nyheter i livet och har inte ork och energi att hälsa på folk, eller det har lett till att hon går runt i sin egna bubbla och inte märker av de människor hon möter. Jag skulle kunna räkna upp massor med saker som kan ha hänt. Väldigt få av anledningarna har med dig att göra, så det finns ingen anledning att tro att just DEN anledningen som du är rädd för är den som är den korrekta.
    Samma gäller t.ex. för ditt exempel 4. Det finns MÅNGA MÅNGA fler förklaringar till varför din pojkvän inte smsade som INTE har med dig att göra. Typ: han glömde telefonen i jackfickan, slut på batteri, inte haft tid osv. Återigen, det finns ingen anledning att välja de negativa anledningarna framför de positiva.

    Och det är i de här fallen man måste träna träna träna. För dina invanda tankemönster kommer att kämpa för att komma fram, och du måste aktivt säga till dig själv att sluta tänka så och genast hitta en annan trovärdig förklaring så att du kan släppa det.

    När det gäller ditt exempel nr 4, så kan du träna på att inte oroa dig i onödan. Kom ihåg att det inte hjälper någon, varken dig själv, din chef eller dina kollegor att du undrar om chefen ska skälla ut dig på måndag. OM han skäller ut dig på måndag så kommer du att tycka det är obehagligt DÅ. Men tänk om inget hemskt händer? Då är det ju helt onödigt att du gått och mått dåligt. Och även om det hemska kommer att hända, så är det ju fortfarande onödigt att du mådde dåligt extra länge för det.
    Återigen, träna träna träna är det som gäller.

    Sen kan en bok eller psykolog ge dig bättre verktyg för HUR du stoppar tankarna och olika sätt att hålla tankarna borta på.
    Man kan också behöva hjälp för att identifiera i vilka situationer som tankarna typiskt uppstår och på så sätt träna mer på just dessa situationer.

    Som sagt, prova dig fram, även små framsteg är viktiga. Varje minut, timme, kväll t.ex. som du klara utan negativa tankar kommer sakta men säkert att stärka dig och visa dig att det är möjligt att förändra och må bättre.
    Så kämpa på!

Svar på tråden Tänker för mycket, börjar bli jobbigt!