Hade gjort slut när jag plussade!!

Besvärligt, när abort inte är ett alternativ. Abort och sedan hela framtiden med kille nr 2 vore annars det bästa.

Kille nr 1 har absolut ingen rätt att bestämma över dig och vem du väljer att leva med, även om du är gravid med hans barn. Om det känns fel nu kommer det knappast bli bättre efter att barnet är fött och det kommer bli mycket svårare att bryta upp då än nu. Tänk på dig själv och på vad du vill och blir lycklig av. Barnet blir drabbat om du är olycklig. Välj efter dina känslor!!
Lycka till och grattis till bebisen förresten!

Du säger att du vet vad som är rätt egentligen. Vad är det då?

Pappan till barnet kan ju vara pappa ändå, även om ni inte lever ihop...?

I ditt ställe skulle jag faktiskt ha gjort abort (rent generellt tycker jag att många tar alldeles för lätt på abort, men ibland är det trots allt det bästa). Du är själv osäker, och du har två killar där du kommer såra någon av dem hur du än gör. Det som egentligen är mest avgörande som jag ser det är dock din egen osäkerhet och ditt vacklande mellan killarna. Det kommer liksom inte bli enklare om du föder barnet... tvärtom.

När du har ett stadigt förhållande, kanske med din kille nr 2, så kan du skaffa barn med den personen (rätt person) istället. När du är mognare, säkrare och står med fötterna på jorden.

Min syster gjorde abort för ett antal år sedan när hon var i ungefär samma situation. Hon borde ha varit runt 21-22 år då, hade redan gjort slut med killen som var pappan. Hennes dåvarande hade hon haft en väldigt kort tid, även om han ville att hon skulle behålla (alltså hennes nuvarande) så var hon absolut inte säker på vart hon skulle stå! Så hon gjorde abort. Det tog bara några månader så gjorde hon slut även med kille nr 2. Nu har hon haft ett stadigt förhållande i många år, och de har på allvar börjat prata barn. Tillsammans. Gemensamt. Med båda fötterna på jorden

Abort är svårt, det är absolut ingen lätt sak att göra. Men ibland trots allt ändå det bästa. För allas skull.

Jag vet inte vad som är rätt för dig, men jag hade absolut inte försökt få till något förhållande med pappan, finns det inget och ni är helt olika är det verkligen ingen idé. Jag vet att jag tyckte det var jobbigare att se mina föräldrar vara tillsammans fast de inte älskade varandra än att ha skilda, men lyckliga, föräldrar. 

Gillar du den här andra killen så kör på, bara han är införstådd med att du kommer ha ett liv med barn, och att det kommer finnas en pappa i bilden som du kommer behöva ha mycket kontakt med, särskilt medan barnet är litet. Pappan är ändå pappan och barnet har rätt till sina föräldrar och mår bra av att de kan vara vänner även om de hittat kärlek på andra håll.

Detta är såklart bara baserat på mina personliga erfarenheter, känn efter själv.