vad beror hans beteende på
Hej!
Jag har en fråga jag har försökt få svar på i flera månader, kanske ett år men ingen verkar kunna svara på den. Jag hoppas nu att någon här kan.
Min man är enligt mig alkoholist men enligt honom överdriver jag. Hur som helst dricker han mycket, smygdricker, gömmer flaskor, är arg när han har druckit, blir personlighetsförändrad efter endast ett glas vin, ibland efter ett halvt. Kanske har han då druckit mer utan att jag har sett det, troligen är det väl så.
I veckorna tror jag inte att han dricker men det kan jag ju inte veta säkert. Han sköter sitt jobb där han är chef och jag tror inte att han har en enda sjukdag under tio år. Hans drickande på helgerna med agressivitet mot mig och barnen har pågått i 15 år.
Min fråga är:
När jag inte tror att han har druckit i veckorna kan han uppvisa beteende som ger mig misstanke om att han har druckit. Han säger att han inte har det och vad jag kan se på flaskorna hemma har han inte gjort det.
Kan det då vara så att han har ett starkt behov av alkohol och i veckorna får abstinens som gör att han får detta aggressiva beteendet även utan att dricka? Detta har accelererat det senaste året och just nu är det olidligt. Det går inte en enda dag utan att han uppvisar detta beteendet.
Han är lättantändlig, sur, skäller på mig och barnen för minsta lilla, hotar med skilsmässa, säger att jag inte tar ansvar för barnen för att jag inte är lika sträng som han är, säger att han och jag inte har något liv tillsammans, säger att om det inte hade varit för ekonomin hade han stuckit ifrån hela skitet. Meningar som"fy fan jag står inte ut i denna skiten och vad fan är det för liv man har hamnat i? Han frågar ibland hur det kan vara så jävla viktigt att kläderna ska tvättas istället för att ta det lite lugnt? Han säger det så att barnen hör det. På kvällarna sitter han endast i soffan och tittar på tv eller jobbar framför datorn medan jag fixar med allt som måste fixas i en familj med tre barn, han är jättetrött, har börjat röka den senaste månaden, går upp och lägger sig och sover men kommer ner efter en timme... och sedan svänger det plötslig till motsatsen. Det kan vara efter ett par timmar eller en dag och då är han jättefin, snäll, omtänksam, ödmjuk, vill att allt ska vara bra. Och såhär fortsätter det. Dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad och nu också år efter år.
Vad beror detta på? Såhär var han inte förut. Han har alltid varit lättirriterad men inte såhär. Detta är hemskt. Det sliter så oerhört mycket på mig. Känns som att jag lever med en schizofren person.
Om han varit jättearg på kvällen och brusat upp, oftast mot mig eller vår mellantjej och sedan har svängt till morgondagen tycker han att vi är jättemärkliga som inte tycker att allting är bra och fint när han bara försöker och försöker.
Hoppas på svar från någon!
Sara