• Anonym (styvmamman)

    Barnens mamma "glömde" barnen på skolan och nu vägrar hon ha att göra med dom :@

    Jag är så arg just nu!!!! 
    Jag och min sambo har varit tillsammans i snart fem år, han har två underbara barn på 7 & 9 år som vi haft varannan vecka. Det har funkat hur bra som helst, och vi har även ett barn på 2 år tillsammans.
    Jag jobbar heltid på dagarna och slutar vid fyra så jag är den som hämtar alla barn från skola och dagis och ser inga problem med det överhuvudtaget.
    Min sambo jobbar senare och därför brukar jag få ta ansvaret för middagen, läxläsning osv, men jag tycker inte det gör mig något, tvärtom vill jag hjälpa till, och låter ofta mina styvbarn hjälpa till med middagen och vi har så kul ihop.
    Jag visste när jag träffade min sambo att hans ex, mamman till barnen var instabil.
    Hon har åkt in och ut på psyket i snart tre års tid, försökt ta livet av sig en gång och kommit hit helt oanmäld och hotat mig några gånger med att jag aldrig kommer bli barnens mamma.
    Jag försöker inte ens vara det? Har aldrig utgett mig för något sådant och skulle väl aldrig få för mig det heller.

    Min sambo och jag har haft barnen förra veckan och vi byter varje måndag, men.. ingen hämtade barnen från skolan i måndags. Fritidspersonalen ringde mig kvart över fem och frågade om ingen skulle hämta barnen. Jag blev helt chockad. Så jag klädde på mig och lillen och for direkt till skolan där jag mötte två ledsna barn.
    Såklart. Fyfan säger jag bara, vilka känslor och tankar som for igenom mig då.

    Det har hänt förr att mamman "glömt" bort barnen men nu börjar jag bli trött på det här.
    Sambon blev galen när han hörde att hon lyckats strunta i dom åter en gång och åkte hem till henne.
    Ingen öppnar. Ringer henne. Ingen svarar.
    Det gick väl en kvart och han får ett sms - "vad fan vill du?"
    Då ringer han upp och hon svarar. Han var jättearg och skrek berättade han och frågade varför det kommer sig att vi har barnen hemma fast det är hennes måndag = hennes vecka.
    "Jag vill inte att dom kommer hem på ett tag." blev svaret.
    Mer än så fick han inte ur henne.
    Hon stängde av mobilen och öppnar inte dörren.

    Min sambo tror nu att hon antingen sitter i lägenheten och dricker, eller tar någon drog, eller helt enkelt hamnat i någon av sina hundratals svackor.
    Vi har haft kontakt med sociala, med familjerätt, med sjukvården, men ingen kan göra något.
    Hon är ju helt normal när de pratar med henne??

    Barnen är ledsna, saknar mamma, förstår inte varför dom är här just nu och vi får inte ens någon som helst kontakt med henne.  
    Idag är jag hemma och vabbar med minstingen och ska därför hämta barnen tidigare från fritids och ta med dom för att handla nya vinterkläder och skor senare.. Men mamman hade lovat barnen att hon skulle ta med dom och köpa kläderna, att de skulle ha en mysig stund ihop.

    Vad gör jag åt det här? Jag vill inte se mina bonusbarn gå igenom det här igen.
     

  • Svar på tråden Barnens mamma "glömde" barnen på skolan och nu vägrar hon ha att göra med dom :@
  • Björnbärspaj
    LindaEfraim skrev 2013-10-01 09:52:17 följande:
    Rättspsyk är där alla dömda psykfall sitter inne för sina brott de gjort när de varit psykisk sjuka/påverkan.
    Och modern har självmant skrivit in sig på rättspsyk? Det låter, udda.
  • Tygtiiger
    LindaEfraim skrev 2013-10-01 09:52:17 följande:
    Rättspsyk är där alla dömda psykfall sitter inne för sina brott de gjort när de varit psykisk sjuka/påverkan.
    Åsså skriver vi om det så det blir åtminstone en liten aning trevligare. 

    Rättspsyk är den del av psykiatrin som vårdar människor som är dömda till vård istället för fängelse, dvs människor som har begått brott medan de varit under inflytande av en allvarlig psykisk sjukdom eller störning.

    Människor är inte psykfall oavsett hur galna de är, faktiskt.

    Rättspsyk gör också utredningar för att undersöka om brottslingar lider av psykiska störningar.

    Jag tippar att  barnens mor inte är inskriven på rättspsyk utan att hon har lagts in på vanlig psykiatrisk avdelning med tvångslagstiftning, det finns inte så himla många rättspsykiatriska kliniker i Sverige och man kan inte lägga in sig där, det är ett straff som döms ut i domstol. 

    Däremot kan man faktiskt läggas in på vanlig psykiatrisk vårdavdelning på LPT (tvångslagstiftning) även om man söker vård själv, tex för att man är för sjuk för att ta ett välgrundat beslut själv. 

    TS - ert upplägg låter jättebra! Men jag tycker att ni ska ha en diskussion med socialen ang vårdnad och umgänge/boende framöver, så att barnen har sin grundtrygghet hos er och kan träffa sin mamma mycket i de perioder när hon mår bra. 
    Krupke, we've got problems of our own!
  • Anonym (Stina)
    Tygtiiger skrev 2013-10-01 10:00:36 följande:
    Åsså skriver vi om det så det blir åtminstone en liten aning trevligare. 

    Rättspsyk är den del av psykiatrin som vårdar människor som är dömda till vård istället för fängelse, dvs människor som har begått brott medan de varit under inflytande av en allvarlig psykisk sjukdom eller störning.

    Människor är inte psykfall oavsett hur galna de är, faktiskt.

    Rättspsyk gör också utredningar för att undersöka om brottslingar lider av psykiska störningar.

    Jag tippar att  barnens mor inte är inskriven på rättspsyk utan att hon har lagts in på vanlig psykiatrisk avdelning med tvångslagstiftning, det finns inte så himla många rättspsykiatriska kliniker i Sverige och man kan inte lägga in sig där, det är ett straff som döms ut i domstol. 

    Däremot kan man faktiskt läggas in på vanlig psykiatrisk vårdavdelning på LPT (tvångslagstiftning) även om man söker vård själv, tex för att man är för sjuk för att ta ett välgrundat beslut själv. 

    TS - ert upplägg låter jättebra! Men jag tycker att ni ska ha en diskussion med socialen ang vårdnad och umgänge/boende framöver, så att barnen har sin grundtrygghet hos er och kan träffa sin mamma mycket i de perioder när hon mår bra. 
  • RonjaLi

    TS,
    Det finns en grupp på Facebook som är för föräldrar i er och liknande situationer som heter Pappavarför.se.
    Där kan ni få råd och stöttning från folk med erfarenhet. 

  • Anonym (jobbigt)
    Anonym (vart med) skrev 2013-09-30 21:09:21 följande:
    Eh? Du har ingen aning om vad du pratar om.

    De har delad vårdnad vilket innebär att mamman kan göra precis vad fan hon vill när det behagar henne. Hon kan om hon vill hämta barnen efter ett halvårs frånvaro och ingen, kan göra något åt saken. Den enda hjälpen man har då är orosanmälningar från skolan och tidigare dokumentation om hur mamman har misskött sina barn.

    Pappan kommer absolut att kunna bestämma så länge mamman själv håller sig undan, men sen när hon anse sig lämplig igen och pappan är helt övertygad om att så inte är fallet kommer han inte ha något att sätta emot mer än en vårdnadstvist. Och den krasta sanningen ä att det är SVÅRT att få ensam vårdnad om sina barn om man är PAPPA, även om mamman är psykiskt sjukt.  Dokumentera allt! Och se till att ta namn och telefonnr på barnombudet som antagligen kommer ringa från sjukhuset.

     
    Delad vårdnad ger mamman rätt att hämta barnen och göra vad fan hon vill skriver du. Du verkar glömma att samma gäller för pappan. Kommer en psykisk sjuk mamma för att hämta sina barn kan självklart pappan neka henne detta. Och mamman kan naturligtvis välja att stämma i domstol om hon inte är nöjd med det. Men nu vet vi inte ens vad mammans önskemål är så varför starta ett krig i onödan. När mamma är frisk är hon enligt ts som vilken annan mamma som helst, det ska man inte glömma bort heller. 
  • emelie24

    TS, ta bort det du skrev om var bonusarnas mamma skrev in sig för vård.....det är så sällsynt att man kan göra det och jag kan utifrån det du skriver identifiera mamman. Vill inte att någon annan ska kunna göra det. Lycka till med allt, du verkar vara en fantastisk mamma åt alla tre barnen.

  • Anonym (vart med)
    Anonym (jobbigt) skrev 2013-10-01 10:47:40 följande:
    Delad vårdnad ger mamman rätt att hämta barnen och göra vad fan hon vill skriver du. Du verkar glömma att samma gäller för pappan. Kommer en psykisk sjuk mamma för att hämta sina barn kan självklart pappan neka henne detta. Och mamman kan naturligtvis välja att stämma i domstol om hon inte är nöjd med det. Men nu vet vi inte ens vad mammans önskemål är så varför starta ett krig i onödan. När mamma är frisk är hon enligt ts som vilken annan mamma som helst, det ska man inte glömma bort heller. 
    Detsamma gäller ju självklart pappan rent juridiskt. Men i verkligheten är det inte så samhället fungerar. Om du inte tror mig så kan du titta på http://www.minpappa.nu/ t.e.x. Du säger att det är BARA att stämma vid domstol, det du glömmer är att en vårdnadstvist tar i snitt mellan 1-2 år. Under denna tid så kommer barnen i värsta fall hamna i en dragkamp mellan föräldrarna. DET ÄR HEMSKT! men tyvärr när man har att göra med en psykisk sjuk förälder som inte inser sina barns bästa, finns det ingen annan utväg. Jag levde i en tro att samhället skulle kunna hjälpa till att skydda dessa barn, men skyddet existerar inte...

    självklart ska man inte starta ett krig i onödan, men det innebär inte heller att man helt ska leva efter den andre förälderns nycker, psykisk sjuka personer behöver rutiner och ramar... 
  • Tom Araya
    YummyMami skrev 2013-09-29 15:53:54 följande:


    Tror du på allvar att barnen skulle inte ha blivit omhändertagna på lämpligt sätt genom skola och sociala tills pappan kommit hem? Menar du på fullaste allvar att det skulle ha varit bättre att mamman hämtade dem i ett skick där hon själv ansåg att barnen kunde fara illa av att se och vara med henne? Eller menar du att hon är lat?
    Bra lösning?

    På vilket sätt ursäktar dessa möjligheter att föräldrar inte tar hand om sina barn?
  • Lindsey Egot the only one

    TS ni verkar vara bra förebilder och vuxna i barnens liv. Va skönt att mamman sökt vård inom psykiatrin för att få hjälp.

    Det betyder inte att hon måste hållas isolerad från barnen om hon inte vill det själv d.v.s. Vill hon träffa barnen kan ni ju besöka henne tillsammans så barnen får känna tryggheten i att ha er som vuxna i närheten när umgänget sker. Jag är själv svårt sjuk inte psykiskt men fysiskt och när det var som värst och jag låg på sjukhuset kom min man och våra barn 1 timma om dagen. Det var extremt jobbigt denna timman men vi alla behövde det.

    Och ni verkar vara förnuftiga vuxna så vill mamman träffa och orkar träffa barnen så låt henne göra det kanske 1 timma om dagen.

  • Anonym (styvmamman)

    Förlåt, jag råkade helt skriva fel - det är INTE rättspyk hon befinner sig på, jag ber om ursäkt.
    Skrev i all hast och glömde helt bort vad jag skulle skriva.
    Utan att säga för mycket så får hon nu hjälp, tar en dag i taget och jag hoppas det blir bra.
    Det fanns fler "hemligheter" bakom måendet som nu dykt upp.
    Min sambo har därför fått rådet att söka tillfällig ensam vårdnad eftersom mamman inte klarar av ett föräldraskap just nu. Får se vad som händer där, jag är varken för eller emot i den frågan, bara det gynnar barnen.
    Vi har fått kontakt med en jättefin person på sociala, som ska finnas som stöd, för oss och för barnen, och vi har börjat tagit oss igenom det värsta med barnen, nu förstår de lite mer varför mamma är borta och har i någon mån accepterat det hela lite, vilket är skönt för oss, och för dom också tror jag.

    Någon skrev att de visste vem mamman var? Det kan jag kommentera direkt - det är bara vi i närmsta familjen som vet vad som hänt och händer nu, så jag tror inte att den personen som skrev den kommentaren vet vem mamman i denna tråd är. Och som sagt  - mitt misstag som skrev helt fel namn, hon är alltså inte där.
    Hon är dock inblandad i psykiatrin, och lite annat nu.

    Jag är tacksam för alla era svar, jag håller verkligen tummarna för mamman, hon är ingen dålig person, hon har det bara svårt som sagt, och även om jag var riktigt förbaskad på henne i början, så förstår jag nu att livet är helt annorlunda för henne, och även om jag vetat om det förr, så kanske man inte reagerar bra varje gång, man glömmer lätt bort anledningarna till varför sånt kan ske.
    Något att själv jobba på, att bli bättre på att tänka efter.
    Även om ingenting borde få ske som kan skada barnen, såklart.

    Det blir inga besök nu under ett tag,handlar om några få veckor, av den anledningen att hon har extremt svårt att fokusera på saker om hon blir "störd" ,  utan bara några telefonsamtal i veckan, hårt tycker jag men säkert för en bra anledning, så att hon får koncentrera sig på att bli mer frisk i sig själv. Jag står vid hennes sida, hon behöver stöd och det kommer hon att få. Från en mamma till en annan. 

    Jag tackar också för att ni gett mig mycket att tänka på. Livet är ju lärdomar, och detta är onekligen en. 
    Men man kan ta sig igenom det mesta, och det kunde varit värre, men turligt nog är det inte det nu.
    Hon kan fixa det. Det får ta tid. 

    Ha det fint allihop:)

     

  • Lindsey Egot the only one
    Anonym (styvmamman) skrev 2013-10-14 13:25:06 följande:

    Förlåt, jag råkade helt skriva fel - det är INTE rättspyk hon befinner sig på, jag ber om ursäkt.
    Skrev i all hast och glömde helt bort vad jag skulle skriva.
    Utan att säga för mycket så får hon nu hjälp, tar en dag i taget och jag hoppas det blir bra.
    Det fanns fler "hemligheter" bakom måendet som nu dykt upp.
    Min sambo har därför fått rådet att söka tillfällig ensam vårdnad eftersom mamman inte klarar av ett föräldraskap just nu. Får se vad som händer där, jag är varken för eller emot i den frågan, bara det gynnar barnen.
    Vi har fått kontakt med en jättefin person på sociala, som ska finnas som stöd, för oss och för barnen, och vi har börjat tagit oss igenom det värsta med barnen, nu förstår de lite mer varför mamma är borta och har i någon mån accepterat det hela lite, vilket är skönt för oss, och för dom också tror jag.

    Någon skrev att de visste vem mamman var? Det kan jag kommentera direkt - det är bara vi i närmsta familjen som vet vad som hänt och händer nu, så jag tror inte att den personen som skrev den kommentaren vet vem mamman i denna tråd är. Och som sagt  - mitt misstag som skrev helt fel namn, hon är alltså inte där.
    Hon är dock inblandad i psykiatrin, och lite annat nu.

    Jag är tacksam för alla era svar, jag håller verkligen tummarna för mamman, hon är ingen dålig person, hon har det bara svårt som sagt, och även om jag var riktigt förbaskad på henne i början, så förstår jag nu att livet är helt annorlunda för henne, och även om jag vetat om det förr, så kanske man inte reagerar bra varje gång, man glömmer lätt bort anledningarna till varför sånt kan ske.
    Något att själv jobba på, att bli bättre på att tänka efter.
    Även om ingenting borde få ske som kan skada barnen, såklart.

    Det blir inga besök nu under ett tag,handlar om några få veckor, av den anledningen att hon har extremt svårt att fokusera på saker om hon blir "störd" ,  utan bara några telefonsamtal i veckan, hårt tycker jag men säkert för en bra anledning, så att hon får koncentrera sig på att bli mer frisk i sig själv. Jag står vid hennes sida, hon behöver stöd och det kommer hon att få. Från en mamma till en annan. 

    Jag tackar också för att ni gett mig mycket att tänka på. Livet är ju lärdomar, och detta är onekligen en. 
    Men man kan ta sig igenom det mesta, och det kunde varit värre, men turligt nog är det inte det nu.
    Hon kan fixa det. Det får ta tid. 

    Ha det fint allihop:)

     


    Tur hon har er som ser till barnens bästa. Och jag hoppas att när hon kommit på fötterna att ni hjälper till med umgänget för barnens skull på barnens villkor så de inte kommer i kläm igen.
  • Anonym (Stina)

    Blir glad av din uppdatering. Låter faktiskt ganska ljust om man ser framåt i tiden några månader. Ni kommer stötta mamman bra när hon är redo för världen igen och verkar få bra stöd på soc. Hoppas att barnen också får bra stöd med att gå och prata med någon för de kan ha tankar och känslor som är svåra att prata om med dig ts eller sin pappa. Lycka till.

  • Rjl

    Hej
    Du kan väl anmäla modern till Barnenheten IFO, brist på vårdnad för barns bästa.

  • nattregn
    Rjl skrev 2013-11-08 10:29:26 följande:
    Hej
    Du kan väl anmäla modern till Barnenheten IFO, brist på vårdnad för barns bästa.
    Vad är det för något?
  • Anonym (jobbigt)
    Anonym (styvmamman) skrev 2013-10-14 13:25:06 följande:
    Förlåt, jag råkade helt skriva fel - det är INTE rättspyk hon befinner sig på, jag ber om ursäkt.
    Skrev i all hast och glömde helt bort vad jag skulle skriva.
    Utan att säga för mycket så får hon nu hjälp, tar en dag i taget och jag hoppas det blir bra.
    Det fanns fler "hemligheter" bakom måendet som nu dykt upp.
    Min sambo har därför fått rådet att söka tillfällig ensam vårdnad eftersom mamman inte klarar av ett föräldraskap just nu. Får se vad som händer där, jag är varken för eller emot i den frågan, bara det gynnar barnen.
    Vi har fått kontakt med en jättefin person på sociala, som ska finnas som stöd, för oss och för barnen, och vi har börjat tagit oss igenom det värsta med barnen, nu förstår de lite mer varför mamma är borta och har i någon mån accepterat det hela lite, vilket är skönt för oss, och för dom också tror jag.

    Någon skrev att de visste vem mamman var? Det kan jag kommentera direkt - det är bara vi i närmsta familjen som vet vad som hänt och händer nu, så jag tror inte att den personen som skrev den kommentaren vet vem mamman i denna tråd är. Och som sagt  - mitt misstag som skrev helt fel namn, hon är alltså inte där.
    Hon är dock inblandad i psykiatrin, och lite annat nu.

    Jag är tacksam för alla era svar, jag håller verkligen tummarna för mamman, hon är ingen dålig person, hon har det bara svårt som sagt, och även om jag var riktigt förbaskad på henne i början, så förstår jag nu att livet är helt annorlunda för henne, och även om jag vetat om det förr, så kanske man inte reagerar bra varje gång, man glömmer lätt bort anledningarna till varför sånt kan ske.
    Något att själv jobba på, att bli bättre på att tänka efter.
    Även om ingenting borde få ske som kan skada barnen, såklart.

    Det blir inga besök nu under ett tag,handlar om några få veckor, av den anledningen att hon har extremt svårt att fokusera på saker om hon blir "störd" ,  utan bara några telefonsamtal i veckan, hårt tycker jag men säkert för en bra anledning, så att hon får koncentrera sig på att bli mer frisk i sig själv. Jag står vid hennes sida, hon behöver stöd och det kommer hon att få. Från en mamma till en annan. 

    Jag tackar också för att ni gett mig mycket att tänka på. Livet är ju lärdomar, och detta är onekligen en. 
    Men man kan ta sig igenom det mesta, och det kunde varit värre, men turligt nog är det inte det nu.
    Hon kan fixa det. Det får ta tid. 

    Ha det fint allihop:)

     
  • Anonym (1)
    Gullebulle25 skrev 2013-09-26 13:27:49 följande:
    Känner verkligen för detta inlägg. När barn kommer i kläm för vuxnas misstag som upprepas gör ont. o det gör ont även när barnet blir vuxet.

    Har själv varit ett barn som gått igenom där både mamma och pappa var psykiskt ostabila. var dock hos pappa varannan helg men ändå. morsan led av djup depression och kunde vara både uppåt o glad o ledsen o tryckt och även ilsken under många perioder i min uppväxt. farsan var schizofren o missbrukade tabletter o vägrade öppna dörren för oss ibland när det var pappahelg.
    det som jag saknade som barn var ngn som frågade hur man mådde, att ngn såg en o ville bekräfta en. man tyckte det var skitjobbigt när föräldrarna bråkade framför en, för att man ändå som barn älskar båda sina föräldrar o tar otroligt illa upp när föräldrarna skriker på varandra.

    du verkar vara en sund o välmenande vuxen så utnyttja det o låt barnen komma till dig med deras sorg och längtan så att barnen inte känner skuld och ledsamhet i det tysta. Låt dom inte känna sig ensamma. alla känslor och frågor är viktiga.
    Beklagar för din uppväxt, har själv haft en "annorlunda" biopappa. Inget barn ska behöva må dåligt eller känna sig ensamt. *skickar en kram* {#emotions_dlg.flower}
Svar på tråden Barnens mamma "glömde" barnen på skolan och nu vägrar hon ha att göra med dom :@