Våldtäkt eller inte?

Har ni nån gång varit med om att ni sagt till ett barn: Oroa dig inte, DU behöver inte känna dig anklagad, DU har inte gjort något? Ja, det har i alla fall hänt att jag sagt så. Men det var förr! Idag skulle jag inte våga säga så tror jag. Jag VET nämligen att man kan bli anklagad ändå. Vi lever i ett samhälle där vi inte längre kan känna oss trygga, där vi skyller på andra, där vi krigar mot varandra och där vi beter oss som djur. Döda innan du själv blir dödad!! Skyll på någon annan först innan den andre hinner yttra sig. Handla först och tänk sen. Ta gärna släkt och vänner till hjälp för att " klämma " fram sanningen, hur lögnaktig den än är. Kvar blir ett slaktfält av blod, svett och tårar och många outtalade ord. Till följd av det hela så sitter det många, många oskyldigt indragna människor i en härva av svek, lögner och ångest. Bara för att man råkade vara i närheten. Ska vi fortsätta gå omkring och vara rädda för att leva? Vi kan ju faktiskt dö!! Ska vi isolera oss från omvärlden pga rädsla? Ska vi låsa in våra snälla barn för att hindra dom från att umgås med andra bråkiga ungar? Ska vi fortsätta hålla fast vid våran historia att i England, där kör alla bilar på höger sida? Hur många av oss har inte gjort saker som vi ångrar men som vi aldrig skulle våga erkänna?? Hur många av oss har hittat på en lögn för att slippa skämmas över den fruktansvärt pinsamma sanningen? Jag tror säkert det finns tusen och åter tusen ensamma människor som går omkring och bär på någon slags fruktansvärd hemlighet. Dom kanske råkat ut för en våldtäkt, varit med om Incest eller blivit misshandlad. Vem finner dom människorna? Vem har dom att prata med? Hur mycket skadestånd har dom att hämta ut? Ibland hör man folk säga: Erkänn, det var du? Redan DÄR har man gjort sin bedömning!! Alla har fullt upp med att stötta och tro på offret så hur den misstänkte gärningsmannen mår, det varken vill eller orkar någon bry sig om. INGEN vet vad som har hänt förutom offret och gärningsmannen OM det inte skulle vara så att det finns vittnen. Det är inte bara offer och gärningsman som mår dåligt, vi får inte glömma bort alla andra inblandade som pressas och förhörs. Dom genomgår också ett helvete. Ungdomar som undrar: Kommer jag aldrig kunna vara med en tjej pga rädsla för att bli anklagad för våldtäkt? Kommer jag aldrig kunna bära kjol pga risken att jag uppfattas som " villig "? Föräldrar som skriker: Jag ska kastrera den jäveln som rört min lilla flicka. Hon skulle ALDRIG FRIVILLIGT vara med en sån typ och dessutom en utlänning!! Har man gjort sig skyldig till ett brott så ska man även ta sitt straff, men OM man är oskyldig, ja, då ska man också frias. Det är så många historier man hör från olika håll och frågan är: Vad ska man tro? Och framför allt, VEM ska man tro på. Om om om igen så ser jag en bild framför mig. Det är hur jag är på en fest tillsammans med mina vänner. Vi har druckit några glas för mycket och jag törs inte säga nej när Yosef frågar mig om jag vill ta en promenad. Efter en stund så frågar han mig om jag vill ha sex med honom. Jag säger ja, för jag vågar inte säga nej. Efter avslutat samlag så går vi tillsammans hem med dom övriga kompisarna. Ett par dagar senare så ringer Yosef upp mig och undrar om jag vill träffas igen. Den här gången säger jag nej, jag har ju en pojkvän därhemma.Jag sitter hemma och funderar: Har jag blivit våldtagen? Jag ville ju inte ha sex med honom men vågade inte säga nej. Dessutom så hade jag ju druckit. Jag bestämmer mig för att göra en anmälan om våldtäkt. Några dagar senare så grips Yosef i sitt hem, anklagad för våldtäkt. Det finns inga vittnen och inget DNA och det finns inget läkarutlåtande om att jag hade sex. Yosef förstår ingenting, jag hade ju sagt Ja? Han trodde då att jag ville ha sex med honom? Min fråga till er är: Är det rätt eller fel av mig att göra en anmälan om våldtäkt? Gör mig en tjänst och VÅGA KOMMENTERA!!