Fyramånaders kan inte somna...

min var likadan i den åldern och före och efter et också.Sov 13 timmar per dygn från 1 månad så jag vet att det är jobbigt när de sover lite. Det har gått i perioder hur lätt det har varit att söva.Olika saker har fungerat. Du är inte ensam!

Hon gråter när hon ska äta om hon är trött. Är hon pigg så äter hon nöjt. 
Jag har funderat på om hon har ont i magen men det tror jag inte, hon bajsar och kissar bra, är nöjd i övrigt. Hade hon ont i magen borde hon ju gråta även vid andra tillfällen än när hon är trött. 

Tack! Ska prata med BVC imorgon, tycker jag har en bra sköterska där! Blir bara lite avis på dig. :)

Ja, man får ju aldrig chans att sova själv riktigt. På dagen är det ingen ide för jag hinner ju bara börja slumra till innan hon vaknar och då är man bara tröttare. Så bättre att hålla igång. På morgonen orkar jag mer, hon är alltid en solstrålen när hon vaknar vid fem-sex-tiden så då blir ju mammahjärtat alldeles varmt! Men när kvällen närmare sig börjar jag känna av tröttheten och önskar att det skulle gå lättare att få henne att somna. Vill absolut inte hålla på med några sovmetoder som innebär att hon ska ligga och skrika. Försöker tänka att det är en sån kort tid och snart kommer jag klaga på att hon aldrig kan masa sig upp före tolv. 

Nej det är det som är så lurigt med mjölkallergi, att det är inte alls så regelbundna symptom som folk kan tro, och det du beskriver låter rätt typiskt. Nu kan det ju vara så att din bebis helt enkelt bara har haft ett par jobbiga utvecklingsfaser, och därför haft svårt att somna, men det kan ju lika gärna vara mjölken som spökar för det är vanligt att det gör så att bebisen får svårt att komma till ro. Får hon ersättning eller ammar du? Jag tycker du ska testa med mjölkfritt omgående och köra det under några veckors tid, du har ju inget att förlora men då vet du ju sen.

Och det klart att bebisen skriker av trötthet när hon inte får sova, det är ju det som är hela grejen... men du måste ju fundera på varför hon inte kan sova, vilket då i sin tur leder till övertrötthet och skrik på det. Vi fick också gå runt med vår stora tjej precis som du beskriver... hon hade kolik. Skrek en hel del dagtid och sov väldigt lite (ofta på tok för lite) men på nätterna låg hon som däckad. Inte alls konstigt med tanke på hur slutkörd hon blev efter en hel dag med för lite sömn alls, massor av intryck och ofta mycket skrik. Vi fann aldrig riktigt orsaken till hennes kolik, vi körde mjölkfritt men det hjälpte inte mer än möjligtvis marginellt. Vi tror att det till stor del var pga överstimulering som hon hade så svårt att komma till ro, och säkert även allmänt magont. Hennes personlighet i sig gjorde också en hel del, det märktes också när hon blev äldre att hon har en så high need personlighet med jobbigt temperament. Många, många andra blir dock hjälpta av mjölkfritt så varför inte prova åtminstone?

Min son var ungefär som ditt barn. Han kunde skrika från och till i flera timmar fast han var jättetrött och det enda som funkade var att gå runt och vagga. Dock fungerade det även att åka bil, ibland även vagn. Det visade sig att han är allergisk mot mjölprotein...

Du säger att du oftast vyssjar henne ca 2h... Men kan ni inte prova att vänta ut henne de 2h istället ? Sitta på golvet o leka med henne eller så ? Skulle själv aldrig i livet klara att gå omkring sådär.... Prova att lägga henne nära dig i sängen o somna så ? Då vet du att hon är trygg även om hon gallskriker.

Det är inte väldigt lite. Min son sov aldrig någonsin mer och det va helt normalt.

Tycker fortfarande att det är vansinnigt om ts tycker bebisens mardrömmar är fjanterier och hanterar de därefter.

Då hade jag som bebis inte heller kommit till ro eftersom man förmodligen inte känner sig sedd.

Tack igen för dina fina ord så jag känner mig helt värdelös! Det stärker verkligen själen när det är jobbigt. Om du inte redan arbetar som någon slags medmänniska så bör du kanske byta jobb för du skulle passa ypperligt på t.ex. en kvinnorjour eller i kyrkan. 

Eftersom jag är ensam med Lillan så ägnar jag 24 timmar om dygnet med henne, för det mesta sitter hon i famnen, i bärselen eller ligger bredvid mig i soffan - innan du säger att hon inte känner sig sedd kanske du ska ta reda på hur vår vardag ser ut.

Jag får be om ursäkt att jag skrev lite slarvigt - sånt händer lätt när man är trött och ledsen. När jag skrev "fjanterier" menade jag att hon typ hade någon sjukdom som innebär att man inte kan sova, vilket antagligen är ganska dumt tänkt av mig eftersom hon, när hon väl somnat på natten, sover väldigt gott. Likadant med mardrömmarna, hade hon mardrömmar borde hon väl antagligen ligga och skruva på sig och kanske skrika eller gny lite vilket hon inte gör.

Vad får dig att säga det är normalt att inte sova mer? Bara för att ditt barn inte sov mer eller? Och förresten är det mycket möjligt att så är fallet, det är helt normalt att hon bara sover 12 timmar per dygn. Men då kan du skriva det istället. 

Avslutningsvis, och det här är det sista jag skriver till dig, så kanske du ska fundera på varför du är så bitter? Vad är det som gör att du måste anfalla mig när jag bara bad om råd och liknande erfarenheter? Du behöver inte svara här för mycket tveksamt att jag tänker läsa det du skriver men du kan ju fundera lite för dig själv. Kanske lär du dig något.

Ammar eller flaskar du?

Jag har också barn med litet sömnbehov. Har du testat bärsjal? Om du ammar, kan du amma till sömns? Liggande med henne i sängen och sedan flyttar du på dig? Kan det finnas andra faktorer? Hon är ganska liten, en del bebisar blir så när de är överstimulerade. Är ni mycket ute och flnger eller har TV:n på mycket etc? 

Alla säger att alla bebisar har ett jättestort sömnbehov. Men även bebisar är olika

Min egen sov inte alls mycket, men hon mådde bra och va pigg ändå. Hon har aldrig haft något stort sömnbehov, och när hon va liten höll jag på att bli tokig. Hon sov bara små snuttar åt gången på dagarna, och på nätterna 1-2 timmar åt gången.

Det blev bättre när hon närmade sig 1 år, för då började hon sova hela nätter. Men det va allt. Hon slutade sova på dagarna i samma veva. Gud vad skönt det va att äntligen få sova hela nätter!! Hon mår bra och är en pigg frisk och glad tjej, nu snart 5 år. Alla är olika!

Jag var orolig själv för hon sov så lite, men blev lugnad på bvc av att hon är ju pigg och glad så hon får den sömn hon behöver.

Alla säger att alla bebisar har ett jättestort sömnbehov. Men även bebisar är olika

Min egen sov inte alls mycket, men hon mådde bra och va pigg ändå. Hon har aldrig haft något stort sömnbehov, och när hon va liten höll jag på att bli tokig. Hon sov bara små snuttar åt gången på dagarna, och på nätterna 1-2 timmar åt gången.

Det blev bättre när hon närmade sig 1 år, för då började hon sova hela nätter. Men det va allt. Hon slutade sova på dagarna i samma veva. Gud vad skönt det va att äntligen få sova hela nätter!! Hon mår bra och är en pigg frisk och glad tjej, nu snart 5 år. Alla är olika!

Jag var orolig själv för hon sov så lite, men blev lugnad på bvc av att hon är ju pigg och glad så hon får den sömn hon behöver.

Håller med.

Men alla ni som skriver att sömnbehovet varierar och att det inte alls är lite med 12-13 timmar per dygn, ni kan ju inte utgå ifrån ert eget barn?! TS bebis mår ju helt uppenbart dåligt pga för lite sömn och skriker och gråter väldigt mycket pga detta. Hur kan ni ens påstå att bebisen sover fullt tillräckligt i det läget?

Det är en jävla skillnad på ett barn som sover 12 timmar och är glad, nöjd och tillfreds under sin vakna tid, eller ett barn som sover 12 timmar och skriker, gnäller och gråter stora delar av sin vakna tid och upplevs av föräldrarna som mycket, mycket trött.

Skit i den där gnällspiken och låt inte det påverka, jag fick mig också en dänga. Så är det på FL, man får räkna med det tyvärr. Sura och otrevliga besservissrar. Det ÄR lite med 12-13 timmar för en 4 månaders att sova även om det finns bebisar som är nöjda o glada med det också men uppenbarligen behöver nog ditt barn mer timmar sömn per dygn. Och jag läste inte in att du ignorerar ditt barn med att tycka det är fjanterier med mardrömmar. Man väljer o se det man vill.

Min son var ganska lik när han var 4 månader. Du är inte ensam! Nattningen tog i snitt 2 timmar, ibland längre. Jag ammade honom till sömns och bar över till spjälsäng där han började gråta, ammade igen osv. Han sov också 12-13 timmar per dygn och var hur trött som helst då han knappt sov på dagen, vilket resulterade i en grinig baby. Vet hur trött och sliten man känner sig efter en sådan period. Men glöm inte bort att du är en bra mamma med hjärtat på rätt ställe! Att du orkat med så länge är väldigt bra gjort :)
Vi började ge flaska på kvällen (urpumpad bröstmjölk) och det hjälpte. Nattningen gick ner till 1 timme, och nu är han nästan 7 månader gammal och somnar efter 20-30 minuter. Han sover mer på dagen och är gladare.

Jag hoppas att den här jobbiga perioden är över snart så du kan vila ut ordentligt, man behöver mycket energi när man sköter om ett litet barn :)