• Icis86

    Vår son bråkar på dagis, vill inte vara med utan bara förstör - tips?!

    Idag var jag på samtal med min fyraårige sons pedagog.
    Han har sedan någon månad tillbaka blivit extremt bråkig på dagis.
    Först lät det som om han inte fick vara med och att han bliv utstött av de andra barnen, men nu när vi fick chansen att sätta oss ner och prata om allt förstod jag hur det ligger till. 
    Vår son väljer att inte vara med i leken utan har börjat förstöra de andra barnens lekar. Tex. om några killar bygger med klossar - då kommer vår som och river ner klossarna. Om några tjejer ritar kan vår son ta en penna från en som har den.
    När du pedagogerna frågat honom om han vill vara med och leka säger han ja och får då vara med men sedan går an bara där ifrån och tycker inget är roligt. Han är ibland med när de har större aktiviteter men ibland vill han bara vara för sig själv..
    Hemma är han väldigt social och glad pojke. Sådan har har vart på dagis innan man nu har något hänt.
    När vi frågar honom säger han inget..
    Hur ska vi kunna hjälpa honom?
    Oroar oss för att han till slut ska bli utstött av barnen och inte kunna anpassa sig..
    Dagis skulle ta dit en lärare som hjälper barn med speciella behov för att få tips och råd och skulle hålla kontakten med oss..
    Handlar det om ADHD eller andra speciella behov? eller vad kan vi som föräldrar göra för att han ska vilja vara med i gruppen på dagis eller inte förstöra för dem? 
    Tips mottages gärna!!! 

  • Svar på tråden Vår son bråkar på dagis, vill inte vara med utan bara förstör - tips?!
  • chobokid

    Har du nyligen fått en bebis också? Ditt barn verkar vara ur balans av någon anledning. Bra att de tar dit lite hjälp!

  • cloudberry79

    Ett tips är att fråga vad som hänt och hur det hände, inte varför. Många barn vet inte varför det blev tokigt, men de kan berätta vad som hände före. Fråga hur han kände och hur han mår, om han känner sig ledsen, glad eller kanske arg. Stötta honom till 100 procent och anklaga inte hemma, utan visa att ni är på hans sida, men att ni inte accepterar att han förstör för andra, försök styra in honom på annat. Ge små enkla tips, så när ni har kommit på hur han känner sig (arg, ledsen, glad osv) så kan man säga att "när du är arg vill jag att du går till pedagogen X och pratar med honom/henne om att du är arg. Du ska direkt gå till pedagogen, bry dig inte om vad de andra gör". Då kan du avstyra att det händer tokiga saker. Man ska aldrig säga vad barn INTE ska göra, utan istället vad de SKA göra, alltså en sorts hjälp att hantera situationer. Se specialpedagogens insatser och observationer som en hjälp och se till att få stöd för ert barn så fort som möjligt. Ibland får man ligga på ganska mycket för att få hjälpen, men alla har rätt till hjälp att fixa förskolan och skolan!


    (M)amma till V -07 och E -12
  • Icis86
    chobokid skrev 2013-10-07 12:26:05 följande:
    Har du nyligen fått en bebis också? Ditt barn verkar vara ur balans av någon anledning. Bra att de tar dit lite hjälp!
    Han har en lillasyster som är 1,5 år. Han har aldrig visat svartsjuka utan snarare tvärtom. Han älskar sin lillasyster.. 
     
  • Icis86
    cloudberry79 skrev 2013-10-07 12:26:38 följande:
    Ett tips är att fråga vad som hänt och hur det hände, inte varför. Många barn vet inte varför det blev tokigt, men de kan berätta vad som hände före. Fråga hur han kände och hur han mår, om han känner sig ledsen, glad eller kanske arg. Stötta honom till 100 procent och anklaga inte hemma, utan visa att ni är på hans sida, men att ni inte accepterar att han förstör för andra, försök styra in honom på annat. Ge små enkla tips, så när ni har kommit på hur han känner sig (arg, ledsen, glad osv) så kan man säga att "när du är arg vill jag att du går till pedagogen X och pratar med honom/henne om att du är arg. Du ska direkt gå till pedagogen, bry dig inte om vad de andra gör". Då kan du avstyra att det händer tokiga saker. Man ska aldrig säga vad barn INTE ska göra, utan istället vad de SKA göra, alltså en sorts hjälp att hantera situationer. Se specialpedagogens insatser och observationer som en hjälp och se till att få stöd för ert barn så fort som möjligt. Ibland får man ligga på ganska mycket för att få hjälpen, men alla har rätt till hjälp att fixa förskolan och skolan!
    Tack för tipsen.
    När vi har frågat innan vill han inte säga något eller så säger han att alla andra är dumma..
       Allt detta är så nytt då vår son var den glada, positiva killen innan som gick runt och gav kramar till alla.
    Undrar vad som kan ha hänt?!
    Känns dock skönt att de tar det på allvar och att de vill hjälpa honom... 
  • blubbblubb

    Jag tycker det låter som en pojke som blivit lite utanför gruppen, som känner det, som blir arg för det och som hanterar denna ilska på ett mindre lyckat sätt. Hur mycket hjälp får han för att komma in gruppen som t.ex ritar. Det är ju stor skillnad på att sitta och rita bredvid och vara med och diskutera ämnet som avhandlas. Känner han sig inte som en del i gruppen blir det ju ganska naturligt att han går iväg.

    Gruppsammansättningen på en förskola ändras ofta i takt med att barn börjar skolan, flyttar, får nya intessen, utvecklas olika vägar, byter kompisar etc.

    NEJ, jag läser inte in ADHD alls i din berättelse. ADHD handlar visserligen om bland annat bristande impulskontroll men problemet verkar inte vara att han TAR pennan, utan att han VILL TA den. Det senare har inte med ADHD att göra. Men jag tolkar bara vad du skriver.              

  • Icis86
    blubbblubb skrev 2013-10-07 14:45:15 följande:

    Jag tycker det låter som en pojke som blivit lite utanför gruppen, som känner det, som blir arg för det och som hanterar denna ilska på ett mindre lyckat sätt. Hur mycket hjälp får han för att komma in gruppen som t.ex ritar. Det är ju stor skillnad på att sitta och rita bredvid och vara med och diskutera ämnet som avhandlas. Känner han sig inte som en del i gruppen blir det ju ganska naturligt att han går iväg.

    Gruppsammansättningen på en förskola ändras ofta i takt med att barn börjar skolan, flyttar, får nya intessen, utvecklas olika vägar, byter kompisar etc.

    NEJ, jag läser inte in ADHD alls i din berättelse. ADHD handlar visserligen om bland annat bristande impulskontroll men problemet verkar inte vara att han TAR pennan, utan att han VILL TA den. Det senare har inte med ADHD att göra. Men jag tolkar bara vad du skriver.              


    Som pedagogen förklarade det hela brukar hon som sagt fråga om han villl vara med och leka. När han då frågar de i leken säger de ja, men sedan styr L iväg på annat håll. Leken hinner inte ens börja innan han har tröttnat och struntar i kompisen som påbörjat leken. 
    Vår son, L är väldigt olik de övriga i gruppen. De övriga är ganska "stökiga" medan L alltid tyckt om att titta på hur saker funkar. Inte vart så aktiv i något lekande alls utan mer tänkande..
     
  • ToK

    Jag var precis på en jätteintressant föreläsning om barn som inte leker. Det låter som att din son skulle kunna hamnat där, att det är svårt att leka. Det finns många barn som har svårt att leka de mer avancerade lekarna som kommer med åldern och lär sig aldrig att leka sådanna lekar, många barn går igenom hela sina förskoleår utan att lära sig leka..
    Barn som inte lär sig dessa avancerade lekar och inte riktigt har lärt sig lekreglerna och de sociala koderna som aldrig uttalas upplevs att de andra barnen som att hen förstör och de vill då inte ha det barnet med. Dessa barn känner sig förstås utanför då och börjar kanske förstöra ännu mer än tidigare på grund av frustration.
    När din son vill vara med och leka med sedan avbryter leken låter det ju som att leken är för avancerad för honom och han tycker inte det är roligt. Såklart!

    Det är viktigt att en vuxen är med i leken tillsammans med barnen och vägleder din son och lär honom lekregler och sociala koder. Många pedagoger överlåter leken helt till barnen och tänker att "barnen lär sig leka i samspel med varandra", vilket till stor del är sant då vi lär i samspel med andra. På föreläsningen pratade de dock om att när man ska lära sig lekregler och inte hänger med i takten hur leken utvecklas många man ha en mer avancerad lekpartner (= en vuxen) än de jämnåriga kompisarna som antagligen inte kan lära ut leken på samma sätt.

    Kan det ha något med det att göra tror du? Att en del barn börjat med mer avancerade rollekar och din son inte riktigt hängt med där? Det är inte alls konstigt och något alla barn kan lära sig att göra med lite stöttning. 

  • Ensaminorr

    Tok

    Jag har en son som passar mycket in på det du beskriver. Den där föreläsningen du refererar till skulle vara intressant att veta mer. Vad hette föreläsaren?

Svar på tråden Vår son bråkar på dagis, vill inte vara med utan bara förstör - tips?!