• maimes

    BF i Februari - Stockholm

    Halloj!

    Finns det fler här i Stockholmstrakten som ska föda i Februari?

    Min lille är beräknad till 3/2-14

    Själv bor jag i Huddinge med min sambo och två kissar.

    Hur har era graviditeter gått såhär långt?  

  • Svar på tråden BF i Februari - Stockholm
  • Emelie 1987

    Jadå, än har olyckan inte varit framme i alla fall.  

    Aww, min lilla tjej är likadan faktiskt, det är väldigt få som fått känna hennes rörelser. I stort sett bara blivande pappa, storebror och storasyster. En gång har hennes blivande mormor fått uppleva rörelserna, en gång. Annars är hon jättelivlig.


    En man, två barn, tre älsklingar
  • maimes
    Tess1990 skrev 2013-10-16 16:26:50 följande:
    Jag vill ha sex! helst hela tiden.. 
    men varje gång vi har det så får jag fruktansvärt ont efter och svamp :(
    och inget verkar funka för att lindra det heller.. vill helst inte ta medel mot svampen heller då det inte är att föredra under graviditet, så har 3 gånger nu bara väntat ut det och låtit det läka själv, men det tar ju minst 1 vecka och går inte att göra någonting då.. frustrerande satan!
    så har jag fått det igen nu.. bett sambon köpa svampmedel nu för orkar verkligen inte! kan knappt gå ut liksom för att det kliar och svider så mycket!
    varken glidmedel, extra bra hygien eller kondom funkar.. 
    vill men går inte! sambon säger att det inte gör något, men för mig gör det, det!

    Vi har bestämt att sambon ska sova på soffan (tills vi köpt en extrasäng iaf) ett par dagar i veckan tillsammans med hunden, så jag ska få sova ostört en hel natt
    kissar än så länge inte så många gånger på natten och när jag gör det kan jag somna ganska snabbt efter
    och magen är inte heller i vägen allt för mycket än
    problemet är just ljuden och hunden som är för nära (är ju mer lättväckt för det nu också, troligen en reflex som ska förhindra mig från att rulla över bebisen sen eller nåt)
    har haft sömnproblem sen tidigare, och kommer ju få graviditetsrelaterade sömnproblem senare såklart, men just nu är det något vi kan påverka så onödigt att jag redan nu ska må dåligt för sömnbrist, helt utan anledning, mer värt sen när det är en bebis som håller en vaken! 
    fast dåligt samvete att kasta ut sambon och hunden från sovrummet har jag =/

    känner bara bebisen när den sparkar uppåt mitt i magen, vilket den gör ett par gånger varje dag nu, alltid oväntat och aldrig när man känner efter och väntar ^^ mysigt och overkligt pirr! 
    Vi kan byta sexlust med varandra så är problemet löst! ;) Jag har tappat min nästan helt och hållet och vill väldigt gärna ha tillbaka den!
    Jag förstår din frustration, speciellt när det återkommer flera gånger =/ Fungerar det inte om ni struntar i den penetrerande delen av sexet? Det är visserligen inte samma sak utan, men det är i alla fall någonting :) 

    Haha stackars sambo! Men vad snällt av honom att göra det :) Eller han kanske inte vågar annat med alla graviditetshormoner som redan är i luften? ;)

    Vilken ras är din hund? 
  • maimes
    Emelie 1987 skrev 2013-10-16 16:33:43 följande:
    Jadå, än har olyckan inte varit framme i alla fall.  

    Aww, min lilla tjej är likadan faktiskt, det är väldigt få som fått känna hennes rörelser. I stort sett bara blivande pappa, storebror och storasyster. En gång har hennes blivande mormor fått uppleva rörelserna, en gång. Annars är hon jättelivlig.
    Blyga redan inne i magen kanske? xD Då brås min lilla på sin far i såna fall ;)

    Jag har hört att om de är livliga i magen så fortsätter de även vara det effter födseln... Har du märkt av det någonting på dina andra?
    Jag är lite orolig för att få en vilde :P Det skulle kännas lättare att mjukstarta och ha ett lite lugnare barn som första barn. Men det handlar nog mest om min oro och rädsla för att inte räcka till eller kunna hantera situationen :P 
  • Tess1990
    maimes skrev 2013-10-16 16:38:10 följande:
    Vi kan byta sexlust med varandra så är problemet löst! ;) Jag har tappat min nästan helt och hållet och vill väldigt gärna ha tillbaka den!
    Jag förstår din frustration, speciellt när det återkommer flera gånger =/ Fungerar det inte om ni struntar i den penetrerande delen av sexet? Det är visserligen inte samma sak utan, men det är i alla fall någonting :) 

    Haha stackars sambo! Men vad snällt av honom att göra det :) Eller han kanske inte vågar annat med alla graviditetshormoner som redan är i luften? ;)

    Vilken ras är din hund? 
    nja, hela området är påverkat så att säga, och får även lite ont om jag bara gör själv på utsidan, får inte lika illa svamp då men dock så får jag det ändå, nästan som att kroppen vill att det ska vara sahara öken där nere just nu!?
    vilket gör att om vi har sex så får jag nada :( 
    så fort det är bra och verkar lugnt och vi försöker, oavsett om det är penetration eller inte och vi tar det lugnt så får jag problem och får sen lida och avstå allt i någon vecka..
    får väl bara stå ut och vänta och se om det blir bättre sen :(

    Vi har en stor bekväm soffa och jag kommer inte väcka och klaga på att han snarkar så han har nog inget emot det ^^ 
    största "problemet" med mina gravidhormoner är att jag lätt blir frustrerad och sur när något inte går som jag vill och att jag börjar gråta för minsta lilla
    igår började jag tex. gråta för att jag hittade en superfin barnvagnsfilt med fjärilar på blocket, men den var redan såld ^^

    Vi har en Cavalier/Papillon tik som heter Nelly :)  
  • Emelie 1987
    maimes skrev 2013-10-16 16:42:21 följande:
    Blyga redan inne i magen kanske? xD Då brås min lilla på sin far i såna fall ;)

    Jag har hört att om de är livliga i magen så fortsätter de även vara det effter födseln... Har du märkt av det någonting på dina andra?
    Jag är lite orolig för att få en vilde :P Det skulle kännas lättare att mjukstarta och ha ett lite lugnare barn som första barn. Men det handlar nog mest om min oro och rädsla för att inte räcka till eller kunna hantera situationen :P 
    Haha, ja kanske det. Här är det tvärtom, blyga barn brås på mamma.

    Jo jag kan ju säga att det definitivt har stämt på min son. Han var riktigt livlig i min mage och nu är det ingen stopp på honom. Och fotboll verkar ju definitivt vara hans största intrsse om någonting.  
    En man, två barn, tre älsklingar
  • maimes
    Tess1990 skrev 2013-10-16 17:05:53 följande:
    nja, hela området är påverkat så att säga, och får även lite ont om jag bara gör själv på utsidan, får inte lika illa svamp då men dock så får jag det ändå, nästan som att kroppen vill att det ska vara sahara öken där nere just nu!?
    vilket gör att om vi har sex så får jag nada :( 
    så fort det är bra och verkar lugnt och vi försöker, oavsett om det är penetration eller inte och vi tar det lugnt så får jag problem och får sen lida och avstå allt i någon vecka..
    får väl bara stå ut och vänta och se om det blir bättre sen :(

    Vi har en stor bekväm soffa och jag kommer inte väcka och klaga på att han snarkar så han har nog inget emot det ^^ 
    största "problemet" med mina gravidhormoner är att jag lätt blir frustrerad och sur när något inte går som jag vill och att jag börjar gråta för minsta lilla
    igår började jag tex. gråta för att jag hittade en superfin barnvagnsfilt med fjärilar på blocket, men den var redan såld ^^

    Vi har en Cavalier/Papillon tik som heter Nelly :)  
    Ritkigt jobbig sits då =/ Jag lider med dig.

    Haha, det måste ha varit en riktigt fin filt ;) Det är otroligt hur hormonerna kan påverka en. Mitt tålamod är verkligen på noll! Dessutom så har jag paniksyndrom sen tidigare och gått in i en depression nu under graviditeten, så den kombinationen har inte blivit den bästa direkt! Jag är imponerad över min sambo att han orkat med mig under den här tiden :P

    Åh, en riktigt glad litet energiknippe alltså? :)
    Jag flyttade från mina föräldrar för ett år sen och hundarna blev då kvar där, så nu har vi två urmysiga katter istället :) 
  • maimes
    Emelie 1987 skrev 2013-10-16 18:18:26 följande:
    Haha, ja kanske det. Här är det tvärtom, blyga barn brås på mamma.

    Jo jag kan ju säga att det definitivt har stämt på min son. Han var riktigt livlig i min mage och nu är det ingen stopp på honom. Och fotboll verkar ju definitivt vara hans största intrsse om någonting.  
    Haha, så han började öva i tid? ;)

    Jag får nog försöka förbereda mig på att ha ett litet yrväder här hemma. :P 
  • Emelie 1987
    maimes skrev 2013-10-16 19:04:53 följande:
    Haha, så han började öva i tid? ;)

    Jag får nog försöka förbereda mig på att ha ett litet yrväder här hemma. :P 
    Jadå, både hemma på gården och på dagis. Dagisfröknarna har typ alltid hittat honom i bollrummet på dagis, så de vet var de ska kolla när jag kommer och hämtar barnen. Kanske blir det så att vi går på fotbollsträning om kvällarna i framtiden.
    Det lustiga är att min dotter också var ganska livlig i magen, men hon har blivit mer lugn på utsidan. 

    Ja, kanske får du ett litet yrväder om han/hon är livlig nu. Vet du om det är en flicka eller en pojke? 
    En man, två barn, tre älsklingar
  • Tess1990
    maimes skrev 2013-10-16 19:02:59 följande:
    Ritkigt jobbig sits då =/ Jag lider med dig.

    Haha, det måste ha varit en riktigt fin filt ;) Det är otroligt hur hormonerna kan påverka en. Mitt tålamod är verkligen på noll! Dessutom så har jag paniksyndrom sen tidigare och gått in i en depression nu under graviditeten, så den kombinationen har inte blivit den bästa direkt! Jag är imponerad över min sambo att han orkat med mig under den här tiden :P

    Åh, en riktigt glad litet energiknippe alltså? :)
    Jag flyttade från mina föräldrar för ett år sen och hundarna blev då kvar där, så nu har vi två urmysiga katter istället :) 
    Aja får bara hålla ut nu tills sambon kommer hem med medlet och sen hoppas att det går över snart! 

    Ja den var jätte fin! men kanske inte så fin att den var värd att börja gråta för ^^
    har en dille på allt med fjärilar och färgen lila, ännu mer nu som gravid
    lite jobbigt dock då det inte finns så mycket bebis saker som är just lila, och vi vet ju inte könet än, även om vi inte vill köna helt! så skulle vi ändå vilja veta vad som funkar liksom
    och jag vill väldigt gärna ha olika nyanser av lila som en basfärg och sen matcha rosa eller blått till

    usch då, jag hade en depression (eller liknande?) i början av graviditeten, efter första UL så släppte det som tur det, berodde också mycket på att det var problem mellan mig och sambon, just nu är det lugnt 
    har haft både depressioner, panikångest och vart med om mycket saker tidigare, men nu har det varit lugnt ett par år
    jag fattar egentligen inte heller hur min sambo orkar med mig och alla hormoner, kan inte vara lätt!

    I och med att hon är blandis och liten men ser ut som renrasig Cavalier (vid första blicken iaf) så tror alla att hon är valp, särskilt nu när hon är kastrerad och fått väldigt ullig päls, och att hon många gånger beter sig som en valp "hjälper inte" direkt ^^ 
    men hon är väldigt skön på det sättet att hon klarar av att hålla ett högt tempo när man vill det, hon är väldigt social och kan lyda (när hon vill..) väldigt undergiven, bråkar aldrig med någon annan hund, och samtidigt har hon inget emot att slappa i soffan och ta det lugnt när man gör det 

    Naaw tråkigt att behöva lämna hundarna, ras?
    vad heter era katter? :) 
  • maimes
    Emelie 1987 skrev 2013-10-16 19:50:22 följande:
    Jadå, både hemma på gården och på dagis. Dagisfröknarna har typ alltid hittat honom i bollrummet på dagis, så de vet var de ska kolla när jag kommer och hämtar barnen. Kanske blir det så att vi går på fotbollsträning om kvällarna i framtiden.
    Det lustiga är att min dotter också var ganska livlig i magen, men hon har blivit mer lugn på utsidan. 

    Ja, kanske får du ett litet yrväder om han/hon är livlig nu. Vet du om det är en flicka eller en pojke? 
    Har ni någon annan som spelar fotboll i släkten eller hittade han det intresset helt själv?

    Vi frågade på RUL, men hon kunde inte se riktigt ordentligt, men hon sa att hon var 90% på att det var en pojke :) Släkten är nu helt inställda på att det är en pojke, men jag vill försöka att hålla sinnet öppet. Det känns dumt att helt ställa in sig på att det är en kille om det sen kommer ut en tjej :P
  • maimes
    Tess1990 skrev 2013-10-16 21:53:46 följande:
    Aja får bara hålla ut nu tills sambon kommer hem med medlet och sen hoppas att det går över snart! 

    Ja den var jätte fin! men kanske inte så fin att den var värd att börja gråta för ^^
    har en dille på allt med fjärilar och färgen lila, ännu mer nu som gravid
    lite jobbigt dock då det inte finns så mycket bebis saker som är just lila, och vi vet ju inte könet än, även om vi inte vill köna helt! så skulle vi ändå vilja veta vad som funkar liksom
    och jag vill väldigt gärna ha olika nyanser av lila som en basfärg och sen matcha rosa eller blått till

    usch då, jag hade en depression (eller liknande?) i början av graviditeten, efter första UL så släppte det som tur det, berodde också mycket på att det var problem mellan mig och sambon, just nu är det lugnt 
    har haft både depressioner, panikångest och vart med om mycket saker tidigare, men nu har det varit lugnt ett par år
    jag fattar egentligen inte heller hur min sambo orkar med mig och alla hormoner, kan inte vara lätt!

    I och med att hon är blandis och liten men ser ut som renrasig Cavalier (vid första blicken iaf) så tror alla att hon är valp, särskilt nu när hon är kastrerad och fått väldigt ullig päls, och att hon många gånger beter sig som en valp "hjälper inte" direkt ^^ 
    men hon är väldigt skön på det sättet att hon klarar av att hålla ett högt tempo när man vill det, hon är väldigt social och kan lyda (när hon vill..) väldigt undergiven, bråkar aldrig med någon annan hund, och samtidigt har hon inget emot att slappa i soffan och ta det lugnt när man gör det 

    Naaw tråkigt att behöva lämna hundarna, ras?
    vad heter era katter? :) 
    Lila är en underbar färg! Speciellt de som är starkt lila! Vi har mycket vitt, svart och ekfärgat hemma, men med detaljer med olika färger i olika rum och i vardagsrummet blev det lila :) Lilla blommor, lila gradiner, lila filtar, lila ljus ^^

    Vad skönt att det har varit lugnt för dig med alla dessa problem! Med risk för att låta som riktigt bokstavsbarn så kan jag säga att jag även har ADHD, men den har lugnat sig enormt mycket sen jag träffade min sambo. Han är så lugn och tar fram de bästa sidorna ur mig. Jag har nu kunnat fokusera mer på mig själv och jag känner verkligen hur allting går mot det bättre :)

    Haha, hon låter riktigt söt :D Jag uppskattar verkligen de egenskaperna hos hundar som du beskrev, så just nu har jag fått en dille på whippet! Just nu är det tyvärr inte aktuellt att skaffa hund, men någon gång i framtiden så kommer det bli en vovve i hemmet, vad sambon än säger ;)

    Hundarna är en 10 ½ årig Golden som heter Frida (världens klokaste hund!) och en 6 årig St Bernard som heter Benny :)
    Eftersom jag är allergisk mot katter så blev det två allergivänliga raser. En La Perm (ser ut som en semilånghårig bondkatt med vågig päls) som heter Dexter och är en okastrerad hane på 1 år och en Cornish Rex (ser ut som en blandning mellan en alien och en vinthund med kort vågig päls) som är en kastrerad hane på 8 ½ år som heter Kobolt :) Båda katterna verkar tro att de är mer hundar än katter ^^ De kommer när man ropar, håller sig intill oss HELA tiden, springer till dörren när någon ringer på och väntar på oss på dörrmattan när vi är borta :P Kobolt kommer till och med och slickar mig i ansiktet när han tycker att jag har sovit för länge. Just nu ligger de på varandra som en boll intill mig i soffan och sover middag ^^
  • Emelie 1987
    maimes skrev 2013-10-17 13:28:08 följande:
    Har ni någon annan som spelar fotboll i släkten eller hittade han det intresset helt själv?

    Vi frågade på RUL, men hon kunde inte se riktigt ordentligt, men hon sa att hon var 90% på att det var en pojke :) Släkten är nu helt inställda på att det är en pojke, men jag vill försöka att hålla sinnet öppet. Det känns dumt att helt ställa in sig på att det är en kille om det sen kommer ut en tjej :P
    Det är de äldre pojkarna på dagis och i grannskapet som har lärt honom, men intresset tror jag har vuxit av att han lärt sig gå på Norra Stå med sin pappa och morfar.

    Jag har hört att det ska vara lättare att se pojkar i magen, men även då kan man ju ha fel. Vi hoppas ju på ett TUL längre fram för att få könet lite mer bekräftat.
    Vi har ju förberett släkten på en flicka.
    En man, två barn, tre älsklingar
  • Tess1990
    maimes skrev 2013-10-17 13:49:53 följande:
    Lila är en underbar färg! Speciellt de som är starkt lila! Vi har mycket vitt, svart och ekfärgat hemma, men med detaljer med olika färger i olika rum och i vardagsrummet blev det lila :) Lilla blommor, lila gradiner, lila filtar, lila ljus ^^

    Vad skönt att det har varit lugnt för dig med alla dessa problem! Med risk för att låta som riktigt bokstavsbarn så kan jag säga att jag även har ADHD, men den har lugnat sig enormt mycket sen jag träffade min sambo. Han är så lugn och tar fram de bästa sidorna ur mig. Jag har nu kunnat fokusera mer på mig själv och jag känner verkligen hur allting går mot det bättre :)

    Haha, hon låter riktigt söt :D Jag uppskattar verkligen de egenskaperna hos hundar som du beskrev, så just nu har jag fått en dille på whippet! Just nu är det tyvärr inte aktuellt att skaffa hund, men någon gång i framtiden så kommer det bli en vovve i hemmet, vad sambon än säger ;)

    Hundarna är en 10 ½ årig Golden som heter Frida (världens klokaste hund!) och en 6 årig St Bernard som heter Benny :)
    Eftersom jag är allergisk mot katter så blev det två allergivänliga raser. En La Perm (ser ut som en semilånghårig bondkatt med vågig päls) som heter Dexter och är en okastrerad hane på 1 år och en Cornish Rex (ser ut som en blandning mellan en alien och en vinthund med kort vågig päls) som är en kastrerad hane på 8 ½ år som heter Kobolt :) Båda katterna verkar tro att de är mer hundar än katter ^^ De kommer när man ropar, håller sig intill oss HELA tiden, springer till dörren när någon ringer på och väntar på oss på dörrmattan när vi är borta :P Kobolt kommer till och med och slickar mig i ansiktet när han tycker att jag har sovit för länge. Just nu ligger de på varandra som en boll intill mig i soffan och sover middag ^^
    Älskar alla nyanser av lila! 
    blir så glad, lycklig av den på något sätt, dras till den ^^
    har en lila lampa i fönstret i sovrummet, med små hål så det ser ut som massa stjärnor på en lila himmel, den är så fin!  och drömmer om en lila Brio Happy vagn! 
    och ja typ allt annat lila! gärna kombinerat svart med mörk/djup/intensiv lila eller lavendel/ljus lila med vitt 
    fjärilar har jag alltid älskat, dom olika färgerna, symboliken, formen, ja allt! (förutom levande.. dom är lite läskiga när dom är för nära! men fina att se på avstånd ^^)  

    Jag är helt hundra på att min sambo har ADD, och vill väldigt gärna att han ska dra igång en utredning och ev. börja med medicin för det
    nu under vintern brukar det dock vara lugnare, i och med att han fokuserar på sitt favorit intresse, hockey
    just nu dömer han hockey ganska mycket och på något sätt hjälper det också honom att fokusera i vardagen, men när han inte gör det så märker man ganska tydligt att hans koncentrationsförmåga och fokus sjunker och han blir disträ, tänker inte, lat och bara allmänt borta..  blivit värre det senare året också
    till och med hans jobb har märkt att något inte stämmer helt med honom.. vilket är synd! för han kan, han har det inom sig att tänka, vara smart och fokusera, men liksom tappar det när det gäller vardagliga saker och saker han inte gillar, vilket absolut inte funkar nu när vi ska få barn!

    Jag har en syster med ADD och Borderline, men hon har ju fått hjälp nu, viss medicinering och bearbetar det dagligen så jag vet hur bra det kan bli bara man får rätt på problemen! så behöver det plötsligt inte alls vara något problem, bara lite annorlunda men absolut inte något fel

    Vi fick våran hund av en liten slump, jag hade saknat att ha hund i ett par år då, är uppvuxen med massa hundar hos min mamma men sen flyttade jag till min pappa och där hade mina systrar katter bara
    jag och sambon hade pratat om det, han nämnde det till sin pappa, som berättade att hans frus mamma nyss hade fått valpar och en kunde hon inte sälja för att den var sjuk, så vi kunde ju åka och prata med henne
    och det gjorde vi, fick då veta att hon hade ett ljumskbråck och därför kunde hon inte sälja den (kom ju sen fram att hon visst kunde sälja henne, men att hon varken var villig att sänka priset eller betala för operation..)
    blev helt förälskad i henne! en liten mini hårboll som nästan fick plats i ena handen! och hon bet inte! :O hon öppnade munnen och la den om ens hand, men hon bet aldrig till, vilket jag verkligen gillade då jag egentligen inte gillar tänder och klor (blivit biten och riven illa många gånger under uppväxten..)
    väldigt få gånger under valp tiden bet hon försiktig, men efter ett par tillsägelser så gör hon inte det, hon bara öppnar munnen och lägger den om tex. ens hand men hon trycker aldrig till utan "släpper" direkt

    iaf 2 veckor efter hämtade vi hem henne, var en väldigt jobbig tid i början! jag fick ångest över om vi verkligen kunde ta hand om henne på bästa sättet som hon förtjänade och gick väl in i en liten depression då :(
    var väldigt överbeskyddande mot henne men samtidigt ville jag bara lämna tillbaka henne så hon kunde få ett bättre hem.. väldigt förvirrande! men till slut hittade vi rätt rutiner och hon trivdes, fick även hjälp av mina systrar, varav en passade henne då och då så hon fick leka med hennes kattunge som hon precis skaffat då, som bara var 2 veckor äldre än våran hund, dom blev bästa vänner från start! och älskar fortfarande att träffas och är helt oskiljaktiga då!  
    våran hund, Nelly började även härma katten, Bobbo lite :) 
    tex. använder hon tassarna otroligt mycket! nästan som händer ibland! gillar att ligga högt och är väldigt envis!

    vi var i början fodervärd åt henne, uppfödaren ville ha 2 kullar på henne om ljumskbråcket läkte ihop, vilket det aldrig gjorde (fick även veta att hon hade tänkt avliva henne om inte vi hade tagit henne?! inge bra uppfödare direkt..) men lagom till första julen ihop skrev hon över ägandeskapet på oss
    vi höll koll på ljumskbråcket och följde upp regelbundet hos veterinär
    strax innan hon fyllde 2år, i våras, så opererade vi ljumskbråcket, dom hittade då också ett navelbråck så hennes navel är nu borttagen! och kastrerade henne samtidigt, då det skulle vart för riskabelt för henne att bli dräktig.
    nu skulle jag aldrig någonsin vilja vara utan henne!
    så jag hoppas verkligen inte barnet blir allergisk! :O det skulle vara katastrof! hemska tanke..

    Åh stora mysiga hundar alltså! :D
    min mamma hade två jätte stora långhåriga schäfrar! så otroligt keliga och maffiga!
    tur du hittade katter som du tål! är ju så olika vilken ras man tål och så, min syster är egentligen allergisk men tål sina så länge dom inte är blöta, dom är någon vit ras? som ofta har olika färgade ögon, tex har hennes ena ett blått och ett brunt öga. 
    Dexter är ett så himla fint namn! och Kobolt är coolt det med, inte ofta man hör det :) 
    vill nästan också ha en katt! men känns verkligen inte som rätt tidpunkt då det kommer kännas trångt med ett barn bara i en lägenhet på 3e våningen och fullt upp liksom
    sen som sagt, gillar verkligen inte tänder och klor! så skulle vara en katt som inte är så klösig eller så mycket för att hoppa på ens fötter när man sitter i soffan typ, så kanske en äldre, lugnare katt någon gång i framtiden, får se. 

    (anledningen till varför jag är uppe just nu är för att jag fick en snilleblixt nu på kvällen att jag skulle leta fram och fota grejer till en bloppis, men en syster lånade med sig våran kamera till spanien! så nu har jag massa lust och energi att göra något men kan inte! ^^ typiskt!) 
  • Tess1990

    Bläää vilken dålig dag! 

    skulle lämna ett viktigt papper för ena syrran och sen besöka andra syrran som fick sin dotter för 3 veckor sen
    men efter 15min på tåget vad jag tvungen att snabbt hoppa av för jag höll på att spy =(
    sen blev jag helt snurrig och mådde jätte illa, så kunde inte göra något av det jag skulle idag
    tog nästan 45min att ta mig hem igen också för var tvungen att hoppa av varannan station för att inte spy..

    har aldrig varit åksjuk förut i livet, men nu under graviditeten så kommer det då och då, tåg och buss är värst
    bara bil har funkat utan problem 

    tur iaf att sambon kan fixa syrrans papper imorrn
    men fan såg verkligen framemot att mysa med syrrans bebis idag igen! var där i söndags också
    Oj va mysigt det var! fick både hålla henne en lång stund och hon nästan somnade i min famn innan hon kom på att hon var hungrig, sen gick vi en långpromenad med henne i barnvagnen och jag fick köra den! :D 
    så länge sen jag gjorde det, och snart kommer jag få göra det med en egen liten ;)
    önskade verkligen att vi bodde närmare dom så det hade gått smidigare att ta sig dit, nu tar det nästan 1 timme att åka =/  

Svar på tråden BF i Februari - Stockholm