• Anonym (Ledsen)

    Är så himla orolig :(( Nu vecka 12+0

    I måndags fick jag en pytte pytte rosa blödning så liten att den knappt syntes.. Och endast på pappret.. 
    På ikvällen var det inget mera..  
    Har blött lite tidigare i min graviditet men då efter sex, detta kom utan någon alls beröring där nere.

    Sen på tisdagen har mina symtom varit helt borta, verkligen ingenting, känner ingenting.. Mitt största problem har varit att jag inte knappt kunnat stoppat in tandborsten i munnen utan att få kväljningar men nu har jag absolut inga problem med det längre.

    Sen har jag som en konstig värk i rygg och på högersida av magen, inte mensvärk utan annan konstig värk..
    Inatt sov jag 2 timmar sen har jag inte kunnat sovit mer för jag har bara tänkt på att mitt barn inte lever mer nu..
    Jag är 99% säker på att det har dött..

    Ska på KUB nästa vecka den 17:e men det är ju länge kvar känns det som..

    Var på vul i vecka 9 och då levde bebisen..

    Har försökt känna min livmoder då jag är hyffsat smal, men känner den inte alls som de flesta värkar göra precis ovanför blygbenet.. 

    Så jävla rädd och orolig nu :(( 
     

  • Svar på tråden Är så himla orolig :(( Nu vecka 12+0
  • Erizajo

    Det behöver inte vara så! Illamående går oftast över kring v 12, blödningar kan förekomma! Jag har aldrig lyckats känna min livmoder heller, ring Bvc så kanske de kan lyssna efter hjärtljud? Håller tummarna!

  • Anonym (Ledsen)

    puffar fler vars symtom bara försvunnit strax innan vecka 12 ??

    Kan även skriva att mina flytningar är inte lika brutala längre som för ett par dagar sen. 

    Knappt ingen alls faktiskt.. :(  

  • aperfectsonnet

    Åh kära du, jag säger precis som Erizajo: att symtomen avtar omkring vecka 12 är inget konstigt alls. Själv började jag störtblöda igår (från ingenstans, jag satt och pluggade), är i vecka 12 (11+2 igår) och fick ont precis som du beskriver, i ryggen och höger sida av magen. Smärtan sitter i fortfarande. Det blödde verkligen MYCKET, och det var rött, färskt, blod - MEN vi åkte till gynakuten och efter låååång väntan gjorde de ett vul. Det visade sig att blödningen kom från utanför livmodern, och bebis levde och snurrade runt som en liten tok där inne! Jag var såklart HELT säker på att allt var kört så det kom verkligen som en chock att det faktiskt såg bra ut.

    Min poäng är att om fostret kan leva trots smärtor och störtblödning LOVAR jag att allt kan vara precis som det ska trots pyttelite rosa på pappret och avtagande symtom! Håller tummarna stenhårt för att allt är jättebra med den lilla. Men tycker definitivt att du ska ringa antingen din barnmorska eller gynakuten och berätta om din oro. Förhoppningsvis är de bättre än jag på att lugna dig.

    Stoooor varm kram! Hjärta

  • Anonym (V14)

    På inskrivningen hos min bm sa hon att efter vecka tolv börjar spökveckorna för många och att hon skulle bli förvånad om mitt illamående inte lugnade sig lite då. Lugnat sig har det gjort, i mitten av vecka tolv. Nu några veckor senare har det kommit tillbaka lite men mest när jag är hungrig, annars så känner jag inte så mycket av att jag är gravid. Klarar till och med av att ta ut soporna utan att kräkas Cool

    Jag kan förövrigt inte känna min livmoder heller, magen putar men med tanke på hur mycket jag ätit de senaste veckorna så kan det lika gärna vara fett i mitt fall :P 

    Jag tycker att du ska kontakta din bm och berätta om din oro, de är vana vid att hantera blivande föräldrars frågor och oro. Hon kanske kan erbjuda dig en tid för att lyssna på hjärtat, de brukar ju inte vilja göra det för tidigt men är man orolig så brukar de inte krångla alltför mycket. 

  • Anonym (Ledsen)
    aperfectsonnet skrev 2013-10-11 15:54:19 följande:
    Åh kära du, jag säger precis som Erizajo: att symtomen avtar omkring vecka 12 är inget konstigt alls. Själv började jag störtblöda igår (från ingenstans, jag satt och pluggade), är i vecka 12 (11+2 igår) och fick ont precis som du beskriver, i ryggen och höger sida av magen. Smärtan sitter i fortfarande. Det blödde verkligen MYCKET, och det var rött, färskt, blod - MEN vi åkte till gynakuten och efter låååång väntan gjorde de ett vul. Det visade sig att blödningen kom från utanför livmodern, och bebis levde och snurrade runt som en liten tok där inne! Jag var såklart HELT säker på att allt var kört så det kom verkligen som en chock att det faktiskt såg bra ut.

    Min poäng är att om fostret kan leva trots smärtor och störtblödning LOVAR jag att allt kan vara precis som det ska trots pyttelite rosa på pappret och avtagande symtom! Håller tummarna stenhårt för att allt är jättebra med den lilla. Men tycker definitivt att du ska ringa antingen din barnmorska eller gynakuten och berätta om din oro. Förhoppningsvis är de bättre än jag på att lugna dig.

    Stoooor varm kram! Hjärta
    Åhh kram till dig med glad jag blir :) 

    Men det är som du säger, man kanske inte blir lugnare av att höra att det har varit jobbigt för andra med..

    Fattar bara inte hur det bara kan avta :P Jag har tillomed fått tillbaka min matlust, så typ firrade med pizza idag faktiskt..

    Men så jobbigt, jag har hellre lite symtom än inga alls och jag har verkligen inga, inte ens pytte lite ömma bröst, inte ens mensvärk idag eller någon känning, känner mig pigg och normal ..

    Jag har pratat med min BM, men hon gör lyssnar inte på hjärtljuden före vecka 14 då man kanske inte hör fast man letar och det lever vilket kan ge en större oro, så jag får snällt vänta tills på torsdag.. :((  
  • Maggis01

    Hur har det gått för dig? Jag hade väldigt lite symtom oavsett om jag fått missfall eller inte, så det behöver inte betyda något. Det är ju som sagts ovan de första 12 veckorna som ska vara värst.

  • Anonym (Ledsen)
    Maggis01 skrev 2013-10-15 11:03:23 följande:
    Hur har det gått för dig? Jag hade väldigt lite symtom oavsett om jag fått missfall eller inte, så det behöver inte betyda något. Det är ju som sagts ovan de första 12 veckorna som ska vara värst.
    Känner fortfarande inget, är grymt orolig och har svårt att slappna av och även sova på nätterna..

    Jag mår som jag gjorde innan jag fick veta att jag var gravid..

    Jag har mått ganska okej mina första 12 veckor av graviditeten också, en del symtom så klart..

    Men nu mår jag så himla bra.. Ska på kub på torsdag så då återstår det att se hur allt ligger till..Jag är nu mer orolig för om bebis lever än för resultatet av kuben..  
  • Cecilialia

    Jag är nu i vecka 32, och känner igen hur det kändes i början av min graviditet när jag läser det du skriver.

    Jag var superorolig runt vecka 12, för alla mina symptom försvann! Jag hade tidigare mått illa, varit trött, haft lite mensvärk osv. Men då plötsligt kände jag ingenting, och hela min magkänsla sa att min lilla bebi hade dött. Jag kunde inte fokusera på något för jag var sådär sjukt orolig som du beskriver.

    Men sen gick jag på första ultraljudet och det lilla hjärtat slog precis som det skulle!

    Det är så vanligt att symptomen försvinner efter vecka 12 där någon gång. Det är ju väldigt tidigt i graviditeten så man ska vara uppmärksam såklart, men var inte orolig för det behöver inte vara någon fara. Utan ta hand om din kropp så tar den hand om fostret
    Du kan ju även åka in på akut-koll om du känner dig jätteorolig, då ringer du till akuten.

    Jag kan säga att det är väldigt uppochner under hela graviditeten, man är så orolig i slutet speciellt, där jag är nu. Jag har vart inne på själva förlossningen 2 gånger de senaste veckorna för att kolla så han mår bra där inne. Man blir så himla nojjig, men det är bättre att vara säker än att gå runt och tänka massa!

    Stort lycka till <3

Svar på tråden Är så himla orolig :(( Nu vecka 12+0