• Anonym (taskig?)

    bonusbarnens mamma passa vår dotter?

    Jag och min man har varit ett par i snart 8 år. Han och hans ex var överens om att de skulle separera och flyttade isär ca 8 mån innan jag och min man träffades. 

    Mannen och exet har 2 barn ihop. Pojke 14 år som bor här förutom varannan helg. Flicka 10 år som bor varannan vecka.

    Jag och pappan har ett dotter som är 5 år.

    Alla barnen kommer jättefint överens.

    De stora barnens mamma bor ca 1 km härifrån och vi brukar hjälpa henne att ta extra dagar med flickan när mamman måste jobba kväll.
    Relationen mellan min man och mamman är helt okej.

    Jag och min man har ingen barnvakt alls förutom min syster som sällan har möjlighet att passa. Sammanlagt har vi kanske barnvakt  ca 3-4 kvällar per år.

    Nu skulle de stora barnens mamma kunna ställa upp och passa vår dotter ikväll då vi är bjudna på en grej med mannens jobb. Hon har sagt att det är okej när vi frågat och vår dotter har verkligen sett fram emot det då hon verkligen gillar mamman och syskonen.
    Tanken var alltså att vår 5 åring skulle vara där med mamman och sin storasyster mellan kl 18-22, sedan skulle vi hämta 5-åringen.

    Men nu är det så att 10-åringen vägrar. Hon börjar stortjuta och blir helt förtvivlad över att lillasyster ska komma dit, något som har hänt 1 gång innan på 5 år.
    10-åringen ska sedan vara ensam med sin mamma tom måndag. 

    Alltså får jag stanna hemma ikväll.
    Jag kan inte hjälpa med men jag tar så illa vid mig av att 10-åringen vägrar och inte kan tänka sig att 5 åringen får vara där i fyra timmar. 
    Jag förstår att hon inte kan ta in att jag har hjälpt henne 100-tals gånger och så där, men likväl så känner jag mig ledsen och tycker att hon är lite orättvis. Primärt mot sin lillasyster. 

    Mamman säger att hon inte kan svika sin dotter som blir så svartsjuk.

    Vad tycker ni?
     

  • Svar på tråden bonusbarnens mamma passa vår dotter?
  • SmultronSöt
    Anonym (taskig?) skrev 2013-10-16 08:27:06 följande:
    Jag förstår att man kan undra varför jag ville att dottern skulle vara hos mamman. 

    Anledningen är primärt att dottern är helt överförtjust i mamman och tjatar ofta om att hon vill vara där och hälsa på, och mamman ofta säger att hon gärna får komma dit.
    Så just den här gången passade det (verkade det som)

    Det verkade som att allt hade lugnat sig ordentligt det senaste halvåret, jag trodde verkligen inte att det skulle blossa upp igen. Äntligen kändes allt stabilt.  

     
    Ja usch vad tråkigt att läsa Obestämd Hoppas att det reder ut sig och lugnar sig igen! 
  • Anonym (taskig?)
    SmultronSöt skrev 2013-10-16 08:34:32 följande:
    Ja usch vad tråkigt att läsa Obestämd Hoppas att det reder ut sig och lugnar sig igen! 
    Tack snälla!
    Ja det är mest att det är jobbigt för alla barnen såklart.
    Det var inte så kul att säga till dottern igår att hon fick vara hemma med mig istället, när hon sett fram emot det så.
    Men men, det kan hända värre saker.
     
  • mamaleona

    Jag känner som så att det var fel att låta en tioåring "bestämma" i den här saken, totalt fel. Levt nyfamiljsliv 15år med mina dina o vårt barn och sådant där skulle ALDRIG accepterats - av någon part. Däremot är det JÄTTEBRA att ni har sådär bra kontakt som ni har, det har vi också och deet har alla barnen vunnit på. Nu är 5 vuxna redan o mår bra, härligt att se att man gjort det bra. Min mans x har också skött vår gemensama flera gånger, o hon kallas henne extramamma, he. Hon motiverade saken från början med det att det är barnens syster vi talar om och det är viktigt med tanke på den dagen vi inte längre finns att syskonen får en bra kontakt, häärlgt att människor tänker så. Första gången hon skötte en hel helg åkte vi på tumanhand till en annan stad o vår flicka var där fre-sö o stoortrivdes. Jag o hans x är dessutom bästa vänner idag, åker ut o äta o festar ibland o har allmänt kul. Så som man beter sig gentemot sina x - så kommer ens barn o må i slutändan. Vi hade dock aldrig låtit nån av barnen bestämma i en sådan där fråga.

  • Anonym (en lösning?)
    Anonym (Barnvakt) skrev 2013-10-15 22:31:55 följande:
    Jag ser att de andra svarat så bra, det enda jag tänkte flika in var att kunde inte 14-åringen ha passat dottern under kvällen, så att du också hade kunnat följa med, nu när mamman till bonusarna gav efter på det viset?
    Jag tänkte också att 14-åringen kunde vara barnvakt. När jag var i den åldern var jag ofta barnvakt till både syskon och vänner till familjen. Även grannar ibland.
  • Eterisk
    Anonym (en lösning?) skrev 2013-10-16 13:33:48 följande:
    Jag tänkte också att 14-åringen kunde vara barnvakt. När jag var i den åldern var jag ofta barnvakt till både syskon och vänner till familjen. Även grannar ibland.
    Pojken har kanske något funktionshinder som gör att han inte kan ta det ansvaret?
    Jag tycker mig ha läst trådar av ts förr, det hela låter i alla fall väldigt bekant. 
  • Anonym (mor)
    Anonym (taskig?) skrev 2013-10-15 13:03:18 följande:
    Jag och min man har varit ett par i snart 8 år. Han och hans ex var överens om att de skulle separera och flyttade isär ca 8 mån innan jag och min man träffades. Mannen och exet har 2 barn ihop. Pojke 14 år som bor här förutom varannan helg. Flicka 10 år som bor varannan vecka. Jag och pappan har ett dotter som är 5 år. Alla barnen kommer jättefint överens. De stora barnens mamma bor ca 1 km härifrån och vi brukar hjälpa henne att ta extra dagar med flickan när mamman måste jobba kväll. Relationen mellan min man och mamman är helt okej.Jag och min man har ingen barnvakt alls förutom min syster som sällan har möjlighet att passa. Sammanlagt har vi kanske barnvakt  ca 3-4 kvällar per år. Nu skulle de stora barnens mamma kunna ställa upp och passa vår dotter ikväll då vi är bjudna på en grej med mannens jobb. Hon har sagt att det är okej när vi frågat och vår dotter har verkligen sett fram emot det då hon verkligen gillar mamman och syskonen. Tanken var alltså att vår 5 åring skulle vara där med mamman och sin storasyster mellan kl 18-22, sedan skulle vi hämta 5-åringen. Men nu är det så att 10-åringen vägrar. Hon börjar stortjuta och blir helt förtvivlad över att lillasyster ska komma dit, något som har hänt 1 gång innan på 5 år. 10-åringen ska sedan vara ensam med sin mamma tom måndag. Alltså får jag stanna hemma ikväll.Jag kan inte hjälpa med men jag tar så illa vid mig av att 10-åringen vägrar och inte kan tänka sig att 5 åringen får vara där i fyra timmar. Jag förstår att hon inte kan ta in att jag har hjälpt henne 100-tals gånger och så där, men likväl så känner jag mig ledsen och tycker att hon är lite orättvis. Primärt mot sin lillasyster. Mamman säger att hon inte kan svika sin dotter som blir så svartsjuk.Vad tycker ni? 

    Efter att ha läst tråden så förstår jag inte riktigt varför ni vill ha med mamman att göra mer än naturligtvis saker kring deras 2 gemensamma barn. Hon har anmält er till Soc. och hotar att göra det igen osv. Jag skulle inte lämna mitt barn till henne i en sådan situation.
  • Anonym (taskig?)

    Jag förstår att man kan undra varför vi har kontakt med henne. Anledningen är att vår dottern tycker så väldigt mycket om henne.

    Men nu kommer det inte att bli mer.
    Igår erkände hon att hon fått vårdbidrag för sonen i 7 år utan att dela det med pappan. Det innebär 294 000 kr och då har vi ändå köpt det mesta av kläder, skor, glasögon och varit med på flest läkarbesök. 
     

  • SmultronSöt
    Anonym (taskig?) skrev 2013-10-21 15:52:03 följande:
    Jag förstår att man kan undra varför vi har kontakt med henne. Anledningen är att vår dottern tycker så väldigt mycket om henne.

    Men nu kommer det inte att bli mer.
    Igår erkände hon att hon fått vårdbidrag för sonen i 7 år utan att dela det med pappan. Det innebär 294 000 kr och då har vi ändå köpt det mesta av kläder, skor, glasögon och varit med på flest läkarbesök. 
     
    Men vad är det för människa? Förvånad Klipp banden NU!
  • Betty Boop
    Anonym (taskig?) skrev 2013-10-21 15:52:03 följande:
    Jag förstår att man kan undra varför vi har kontakt med henne. Anledningen är att vår dottern tycker så väldigt mycket om henne.

    Men nu kommer det inte att bli mer.
    Igår erkände hon att hon fått vårdbidrag för sonen i 7 år utan att dela det med pappan. Det innebär 294 000 kr och då har vi ändå köpt det mesta av kläder, skor, glasögon och varit med på flest läkarbesök. 
     

    Får HON vårdbidraget för sonen som bara bor hos henne varannan helg och hos er resten av tiden?? Fyyy vad fult! Det skulle jag anmält direkt!
  • MajaMaria79

    TS här
    Men vem ska vi anmäla till?
    Jag har ringt försäkringskassan och det är den föräldern där barnet är skrivet, som får pengarna och den föräldern behöver inte dela med sig om den inte vill. Helt sjuk regel tycker jag, det borde kunna tvångsdelas, precis som barnbidraget.

    Men självklart är det därför hon vägrat att skriva pojken hos oss, något vi velat eftersom vi inte haft koll på läkarbesök och dyl fast pojken bara velat gå med oss. Nu fattar vi ju varför hon motsatt sig det.

  • SmultronSöt
    MajaMaria79 skrev 2013-10-21 22:11:57 följande:
    TS här
    Men vem ska vi anmäla till?
    Jag har ringt försäkringskassan och det är den föräldern där barnet är skrivet, som får pengarna och den föräldern behöver inte dela med sig om den inte vill. Helt sjuk regel tycker jag, det borde kunna tvångsdelas, precis som barnbidraget.

    Men självklart är det därför hon vägrat att skriva pojken hos oss, något vi velat eftersom vi inte haft koll på läkarbesök och dyl fast pojken bara velat gå med oss. Nu fattar vi ju varför hon motsatt sig det.
    mhm... suck... Ja då finns det ju inte mycket att göra, hon har ju lagen på sin sida. Men fult gjort av henne! Varför inte vara öppen med en sådan sak som bidrag för barnen.
  • Ess
    MajaMaria79 skrev 2013-10-21 22:11:57 följande:
    TS här
    Men vem ska vi anmäla till?
    Jag har ringt försäkringskassan och det är den föräldern där barnet är skrivet, som får pengarna och den föräldern behöver inte dela med sig om den inte vill. Helt sjuk regel tycker jag, det borde kunna tvångsdelas, precis som barnbidraget.

    Men självklart är det därför hon vägrat att skriva pojken hos oss, något vi velat eftersom vi inte haft koll på läkarbesök och dyl fast pojken bara velat gå med oss. Nu fattar vi ju varför hon motsatt sig det.
    Det borde väl inte va så svårt att bevisa att pojken bor varaktigt hos er.
    Ring skattemyndigheten så att dom gör en utredning om vart han bor, sedan blir han automatiskt skriven hos er.

    Om ni orkar så borde det gå att stämma henne på pengarna. För rena fakta är ju att hon inte varit berättigad att få dem, då hon inte haft killen boende hos sig. 
  • Ess

    Hade inte soc gjort flera utredningar där det kommit fram att han ska bo hos er?
    Kan ni inte dra nytta av det vid en ev stämning? 

Svar på tråden bonusbarnens mamma passa vår dotter?