Hur länge är det OK att amma sitt barn?

Jag vill veta varför du tycker så? Varför har du så strikta och konstiga regler?

Så länge barnet och mamman trivs med amningen. Det är dock mycket möjligt att jag hade ställt mig frågande om jag såg ett flera år gammalt barn amma om jag ska vara helt ärlig men inte så att jag skulle tänka att det var äckligt eller incestuöst, absolut inte! Det finns inget sexuellt eller äckligt med amning i min värld. Däremot hade jag nog undrat varför, hade barnet varit under säg 3 år hade jag inte ens reagerat men en 5-åring? Nja, det känns sådär helt enkelt och jag önskar att jag hade ett bra svar på varför jag känner så mer än det någonstans känns som att barnet borde ha kommit längre utvecklingsmässigt eller framförallt tillåtas att göra det. Jag tycker inte man ska använda flaskor eller nappar i famnen "evighet" heller. Jag vet inte. Som Skogsvitter sa tidigare handlar det nog främst om vår kultur och ovana. Oavsett är det inte min sak att avgöra vad som är för länge för någon annan. Amma på du, det är något positivt när alla inblandade trivs!

Du kanske kan hjälpa mig att förstå. Varför och i vilka situationer ammades han? Ammade du honom offentligt? Du säger att man ska se till barnet men hur kände du inför att amma ett så gammalt barn? Vad var positivt, har du sett något negativt med att amma så länge då eller i efterhand för barnet eller för dig? Om du inte vill svara behöver du givetvis inte göra det. Jag är enbart nyfiken och försöker se meningen i att amma så länge. Jag har alltid tänkt mig vara för långtidsamning men det känns mycket för länge av någon anledning så jag kanske alls är så öppen som jag trodde.

Wow så många svar! Tack! Anledningen till min undran är att jag själv inte riktigt kan bestämma mig om jag ska fortsätta eller inte. Min son verkar vara så känslig just nu (klängig, grinig, velig) så av den anledningen känns det dumt att sluta just nu då han blir lugn när han ammar. Ammar sig dessutom till söms och har alltid gjort. Samtidigt börjar jag helt ärligt bli lite trött på det. Men det kanske jag är eftersom han allmänt är liksom "jobbig" nu så jag är lite "trött" på honom om ni förstår vad jag menar Kommer antagligen fortsätta ett tag till. Jag blir även påverkad av andra omkring mig som redan tycker jag ammat på tok för länge. Det är inte lätt det här

Så länge mor och barn trivs med amningen så klart!

Ammar vår snart 16 månader gamla son massor än, dygnet runt, och planen är att han själv ska få välja när det är dags att sluta. Om det så blir flera år till.

Ammade hans äldre syskon 22 mån, 18 mån och 16 mån. Hade gärna fortsatt längre, men pga min egen och andras okunskap, och för att jag lyssnade för mycket på andra, slutade jag amma i förtid. Både mot min egen och barnens vilja, egentligen. Är nu med fjärde barnet och fler år på nacken, mer säker i amningen och föräldrarollen och skiter helt enkelt i vad andra tycker om hur länge jag ammar våra barn

Tänk på att det är du som bestämmer. Om du inte orkar mer så ska du såklart minska på amningen, men vad andra tycker är faktiskt irrelevant. Amningen är en ensak mellan dig och barnet, det är taskigt mot barnet att minska på amningen för att någon ANNAN tycker det är fel med amning, jag tror inte folk vet hur knäppt det är att ha åsikter om någon annans amning.

Känner som dig...

Har haft många stunder då jag tänkt ge upp amningen och känt att jag inte orkat. Också stunder när jag undrat om jag är trög som ammar så länge och om jag kanske borde sluta. Jag fortsätter alltid amma därför att jag försöker följa mitt barn. Han har alltid visat vad som är bäst för honom och jag tror starkt att amningen fortfarande är bra för honom. Inte nog med att det är bra för honom så är det bra för mig ur en hälsosynpunkt. Amning minskar risken för bröstcancer och minskar risken för många framtida fysiska sjukdomar och besvär för barnen.
Följ hjärtat, inte andras åsikter. Vad är bäst för dig och ditt barn?

Jag undrar lite hur ni som ammar till barnen är ca året gör med annan mat? Jag ammar vår 7månaders son och bytte precis ut ett amningstillfälle mot en middag och ibland får han gröt på eftermiddagen. Jag kände också att jag skulle hel amma till 6 mån sen trappa ner men nu vid sju månader känner verken jag eller sonen att det är dax att sluta. Han älskar att äta och äter gärna och mycket men amma är ändå amma. ;) Iaf ni som ammar till ett hur ofta ammar ni och hur ofta äter den annan mat? :)

Vår son ammade fortfarande lika mycket och ofta som innan han började få frukost och middag (detta var de mål fast föda han fick vid 1 års åldern)

Cloudberry: jag vill helt enkelt inte amma länge, känner inget behov utav det. Det är inte så att jag finner det äckligt eller så. Jag har bars inte det "bandet" till amningen. Är det konstigt!? Jag svarade enbart på ts fråga om hur JAG gör, respektera de.

Men i den åldern äter de ju inte tillnärmelsevis så mycket fast föda att man kan börja ta bort en massa amning, åtminstone inte de flesta Man kan inte räkna med att byta bort amningen och helt sluta redan så tidigt, ja om man inte väljer att övergå till ersättning då förstås. För numera hoppas jag att alla vet att man inte kan byta ut allt mot välling och gröt? Jag ammade som vanligt när de var så små, min ena helammade tom fortfarande då för hon var inte alls mogen för fast föda. Uppåt 10-12 månaders ålder minskade amningen som mat ganska rejält, och kom mer att bli mellan målen som mys, vid läggdags, och på morgonkvisten tex.

När de närmar sig 1 års åldern har de ätit alla mål fast föda, så vi har liksom inte undanhållit något mål men precis som du säger så är amning ändå amning. Det är något annat än bara mat. Så den har i det skedet funnits på sidan om, det ena utesluter inte det andra.

Jag har aldrig aktivt "bytt ut" ett mål. När tösen blev 6 månader började hon få kokta morotsstavar och bananstavar och så. Först åt hon nästan ingenting utan lekte bara med maten men så småningom lärde hon sig. Vid åtta månader ungefär kunde hon få i sig en del och ville smaka allt. Vid det laget åt vi alla familjemål tillsammans så hon fick saker från våra tallrikar (tillagat utan salt). Efterhand som tiden gått så har vi fått lägga upp större och större portioner eftersom hon äter så mycket och nu äter vi tre mål om dagen tillsammans, och två mellanmål.

Hon är nu 14 månader och under hela den här tiden så har hon även ammat fritt. Jag har inte nekat henne, även om hon velat amma precis innan middagen är klar. Det handlar nog fortfarande om ungefär lika många amningstillfällen som när hon var 6 månader, och ungefär lika ofta, men de är mycket mycket kortare nu (ett par minuter bara).

Det som varit fantastiskt bra är att jag aldrig behövt oroa mig över hur mycket mat hon fått i sig, eftersom jag kunnat förlita mig på amningen, så jag har låtit henne ta det hela i sin egen takt. Mycket bekvämt!

Och känner du att det inte är dags att sluta än så kör på! Det är enbart positivt! :)

Nej, du skrev så här:

Jag kommer att amma till max 12mån men vill dottern sluta innan dess så är det bara bra. När de har fått tänder och äter fast föda och klarar sig på det så anser inte jag att de behöver tutten mer. 

Vilka är de? Du har ju bara ett barn? Du gav alltså åsikter om barn i allmänhet. Vet du om att WHO rekommenderar delamning i minst två år, både för din och barnets skull? 

Du kommer inte få något längre svar utav mig hur mycket du än gräver.

När barn är tillräckligt stora för att äta våran mat så tycker jag inte att de behöver tuttas mer... helt enkelt. Men vill man endå göra det så varsågod, jag bryr mig inte. Jag tycker att det är simplare att slippa amningen.

Men du säger ju emot dig själv hela tiden! Är du äckligt fördomsfull eller inte?