sexliv råd!!! PLEASE!!!!!

Jag känner igen det du beskriver. Vi har inte så lite sex som er men jag (kvinna) känner oftast inte lust med honom men däremot på egen hand. Kan det vara så att din tjej visst är sexuell men håller det undan dig? När man blir mamma o ens kropp förändras o ens roll går från kvinna/tjej till mamma är det jäkligt svårt att känna sig sexig utan att det känns som att man är ett skämt. Man får också mindre lust om man stressar över att man vet att man försummar sitt o mannens sexliv. Dessutom så gör sömnbrist o stress att sex prioriteras bort automatiskt. Jag o min man gick isär ett tag o jag blev tillsammans med en annan som såg mig som en kvinna som har barn ist för mamma o då väcktes jag vill liv igen o fick tillbaka lusten o jag kände mig sexig o inte som ett skämt. Är tillbaka med barnets pappa nu men jag känner nu större lust för att jag fått en annan syn på mig själv. Kanske din tjej upplever det som jag kände?

Dra i nödbromsen.
 

Jag var kvinnan i en sådan relation med samma förutsättningar som du... En dag kom jag på att jag är ansvarig för min egen lycka och valde då att lämna mannen... Han tjatade dock på giftermål men jag kände som du... Jag kan verkligen inte tänka mig ett liv i celibat utan närhet och intimitet... Är så nöjd med mitt beslut och vi lever idag isär och är fortfarande bra föräldrar till våra två barn!

Tja'ru, vad säger man. Vi är många i din sits.

Jag är på väg att bryta upp, och det känns båda ledsamt och skönt faktiskt. Här är det likadant som hos Er, hon vill att det ska vara vi och säger sig inte kunna klara sig utan mig. Men jag tror hon misstar kärlek för trygghet, om jag ska vara ärlig. Vi har inte kyssts sedan Juli förra året..

Låter lite som att hon gått in i mamma-rollen helt kanske? Verkar vanligt. Har dessvärre inga goda råd att ge, jag har försökt med allt men kommunikationen finns inte där och jag valde att gå, med ett stort hål i hjärtat.

Jo det är nog ett ganska vanligt problem har jag insett.

När man läser trådarna här på FL blir man lite mörkrädd om män som trånar och kvinnor som känner olust.

Jag ser mig själv som en ganska så mediokert sexuell person, jobb, barn, träning, socialt umgänge tar ens krafter i mångt och mycket. Men jag vet att jag har en dragning till min sambo mer sexuell än vänskaplig, frågan om det även gäller henne?

Gällande skillnaden på trygghet och kärlek tror jag du är en ganska så nära en sanning.
Har vi inte kanske båda att vinna på en uppbrytning?

Rent ekonomiskt skulle jag klara mig  bra, men hon? inte!!!!  jag kan inte känna annat än skuld av tanken att lämna mamman till mina barn.

Jag hart många kvinnliga bekanta/kollegor som helt öppet pratar om sina relationer och sexliv, vilket bara får mig att känna mig dyster för min egen situation. 

Jag var den som förlorade ekonomiskt på att lämna... Men att stanna kvar i en kärlekslös relation var aldrig ett alternativ... Dels för att jag behöver närhet och sex, dels för att jag ansvarar gör min egna lycka och var rädd för att bli en bitter människa men även för att jag inte ville lära mina barn att det är ok att leva ett liv man inte är nöjd med...