• Blivande mamma 74

    Snart ensam med två barn, jätterädd för situationen. Tips från er som har varit i liknande situaion?

    Har ett barn på ca 1,5 år och väntar ett till med samma pappa som har varit frånvarande från början av första graviditeten. Dumt? Ja! Håller fullständigt med men saker och ting är inte alltid så enkla och även här finns det en förklaring varför det har blivit som det har blivit! Men jag är inte här för att förklara det eller få kritik för det utan är här för jag är VÄLDIGT rädd om hur det kommer att bli i framtiden. Har inte haft någon avlastning alls med första barnet och jag vet hur tufft det egentligen är att vara ensam med ett barn och nu kommer att bli ännu svårare med två. 
    Abort har varit ett alternativt jag tänkte på länge, var tom på undersökning och bokade tid för operation men beslöt  mig för att avstå av moraliska skäl.  
    Har någon varit i samma sits här? Då menar jag inte att man är ensam med barn men har sina föräldrar eller syskon tillhands som man kan få avlastning då och då under veckan utan någon som verkligen har varit  ensam med två barn?
    Jag behöver stöd och tips från er för att  övervinna min enorma rädsla och kunna hitta metoder i vardagen med de praktiska saker som hjälper att överleva den nya situationen. Hoppas någon kan ge mig lite tips :/

  • Svar på tråden Snart ensam med två barn, jätterädd för situationen. Tips från er som har varit i liknande situaion?
  • bomman

    Hej!
    Jag är inte i din situation. Jag och maken har tre barn. Vi arbetade under många år oregelbundet båda två, när jag var ledig jobbade han osv. Vi har väldigt lite hjälp av våra familjer. Min mamma lever inte och min pappa är inte att räkna med. Makens föräldrar har fullt upp med de andra barnbarnen vars familjer har andra svårigheter.

    Mitt tips är att knyta kontakter med andra föräldrar/familjer, som inte heller har någon naturlig avlastning, hjälp varandra med avlastning! Du kanske har vänner som kan hjälpa till ibland.

  • anonimus

    Hej, har varit där eller är där fortfarande i dagsläget. Har 2 barn på 3,5 och 5,5 år, inga anhöriga här i Sverige. Gick isär för ca 1,5 år sedan och har barnen på heltid förutom 4 dygn i månaden. När jag fortfarande var ihop med barnens pappa var jag också nästan ensamstående. Han låg ute för jobbet, åkte söndag eftermiddag och kom hem torsdag kväll. När han väl var hemma, så fanns det mängder att göra på gården vi bodde, så då fick man inte mycket hjälp heller.

    Man vänjer sig efter ett tag, man skapar sina egna rutiner, jag upplevde på slutet av relationen att det var mycket lättare att ta hand om barnen när han inte var hemma, man visste vad som skulle göras och att det också blev gjort, jämfört med när han var hemma och skulle lägga sig i och ingenting fungerade. Barnen var mammiga eftersom de inte såg sin pappa mycket, det var mycket lättare att bara förlita på sig själv.

    Nu är jag ensamstående och det fungerar bra. Jobbar 90%, tar hand om barnen på heltid förutom varannan helg när han har dem från fredag em till söndag em (4 dygn i månaden). Anlitar barnvakt minst 1 gång i veckan när jag tränar, och om man vill göra något annat. är inte den personen som vill ut på krogen varje helg, bjuder kompisar eller blir bjuden och livet rullar på. Är mycket gladare nu när jag är single än när jag var ihop med barnens pappa.

    Tänk inte det värsta, det kommer att flyta på. Andra barnet tyckte jag var mycket lättare, hon bara hängde med på allt jag gjorde med storebror. Hade dagis 15 timmar i veckan för storebror så jag fick lite avlastning.

    Oroa dig inte för mycket, det kommer att gå bra om du ställer dig positivt till detta! Lycka till!     

  • Blivande mamma 74

    Men hur gör man tex vid läggning? Mitt barn kräver 20-30min tid varje natt tills hon somnar men jag kan inte föreställa mig hur det går att lägga henne samtidigt som man har en bebis som ammar och gråter!

  • Signa tur

    Om du går med i en ensam förälder grupp och lär känna andra liknande situation så kanske ni skulle kunna hjälpas åt med att avlasta varandra i bland?

  • mia maria
    Blivande mamma 74 skrev 2013-10-30 20:48:31 följande:
    Men hur gör man tex vid läggning? Mitt barn kräver 20-30min tid varje natt tills hon somnar men jag kan inte föreställa mig hur det går att lägga henne samtidigt som man har en bebis som ammar och gråter!
    Lägg er allihop i din säng o amma bebisen om så behövs!
    Eller ändra storasyskonets  nattningsrutiner - det gjorde jag tillslut när min lillkilles nattning tog ca 30 min per kväll. Det blev ett par kvällars tandagnisslan, men sen dess somnar han själv utan problem.

    Jag har varit ensam med två barn i över fyra år nu (yngsta är fyra o storebror är nio), o även om jag har mamma, pappa o vänner i närheten som har hjälpt mig så är det ju inget som sker dagligen direkt, eller ens veckovis.

    Jag har jobbat skift o den barnvakt jag har haft har oftast gått åt när jag har arbetat helger.

    Allt går om man är tvungen - som någon ovan skrev så kommer ni att skapa egna rutiner. Ta allt som det kommer o stressa inte o ha heller inte så höga krav på allt i början.
    Låt nattningen ta tid. Låt storasyskonet somna i soffan då om det hjälper. Eller i din säng. Försök att ändra nattningsrutinen så att barnet lär sig att somna själv.

    Det kommer att gå jättebra tror jag - grattis till kommande bebis!  
  • Mamma 2011

    Jag tar hand om två små ofta själv. Läggningen sannerligen inte lätt inkl bad innan. Men det går! Söker också peppning!

  • Blivande mamma 74

    Hur gör man när ena är sjuk och man måste till akuten mitt inatten? Man måste ju i värsta fall väcka det andra friska barnet och ta med hen också!?

Svar på tråden Snart ensam med två barn, jätterädd för situationen. Tips från er som har varit i liknande situaion?