syrran skrev 2013-11-14 07:48:55 följande:
Jag menar inte att alla barn är redo vid 3, men mina har varit det. Tyvärr fick lillebror börja redan när han var 20 månader och det ångrar vi. Alla barn över tre kanske inte behöver förskola heller, men de behöver träffa jämnåriga. För vår del blev det enklast att den äldste fick göra det på förskolan. Långa dagar och många timmar per vecka i förskola tror jag inget barn mår bra av, inte heller en femåring. Därför jobbar jag deltid och barnen är på förskolan ca tre dagar per vecka (snart tre och fem år gamla). Att det kan vara skadligt för riktigt små barn med förskola är inget vi kan utesluta. Den barnpsykolog jag diskuterat detta med menade att då de är så små och inte kan uttrycka sina känslor vet vi inte hur de påverkas av att bli lämnade och inte veta om någon kommer tillbaka.
Jag känner väldigt många föräldrar som dras med dåligt samvete och skuldkänslor för att de har barnen på dagis just eftersom många är så kvicka att påpeka att det KAN vara skadligt för barn. Jag anser att man ska ha väldigt torrt på fötterna om man ska kläcka ur sig sådana saker, och faktum är att de studier som finns i ämnet absolut inte stöder tesen att små barn far illa av dagis. Tvärtom.
Man gör mer skada än nytta genom att skudlbelägga föräldrar på det här sättet som ofta görs. Därför tycker jag man ska tänka sig för innan man kommer med egna teser på vad som är dåligt för barn.
Jag håller inte med om att små barn inte kan uttrycka känslor, tvärtom tycker jag att små barn är väldigt bra på det. Att de inte kan klä känslorna i ord är en annan sak, men det är en svår konst som också äldre barn (och även vuxna) ofta behöver hjälp med. Så vad det har för relevans i frågan kan jag inte riktigt se.
Summa summarum: jag tycker det är jätteviktigt att alla får göra det som de känner är bäst för just deras familj och deras barn. Man ska inte behöva bli ifrågasatt och kritiserad oavsett om man väljer att ha barnen hemma eller på förskola.