blomblad

Äldre 11 Nov 14:07

29 svar

Ang relationen mellan bonusmamma och biomamma

Vet inte om det här hamnat rätt nu, men det är till er föräldrar vars ex har en ny tjej.

Har tidigare gjort en tråd om att jag söker bonusmammor att dela min tankar med och diskutera olika situationer med. Det + att jag läst måånga inlägg här på familjeliv gör att jag gärna vill veta mer hur biomammor tänker kring samma situationer. Det verkar vara mycket agg från en biomamma gentemot bonusmamman men är det verkligen så eller är det vi bonusmammor som misstolkar? Eller det kanske finns agg men vad beror det isåfall på? När jag som bonusmamma tycker att en situation är jobbig kanske biomamman också tycker det? Vad tycker ni biomammor egentligen och erat EX´s nya tjej och hur hon är mot era barn?

Kort om mig så är jag bonusmamma åt en 5-åring sen cirka 2 år tillbaka. Älskar verkligen min bonus och är ganska delaktig i hens liv som dagis, aktiviteter mm. Relationen till biomamman är lite upp och ner. Ja, vi kanske kan diskutera det mer ingående på meddelande om du undrar hur en bonusmamma tänker och känner. Och jag kan få svar på hur du som biomamma tänker och känner.

Såklart kan man ha en diskussion här på tråden, jag däremot vill gärna ha på meddelande då det kan bli ganska specifika situationer som man inte vill dela med sig av till alla här inne..

Hoppas vi hörs biomammor! :)

blomblad

Äldre 20 Dec 23:23

#11

Brumma skrev 2013-12-19 23:04:19 följande:

Fint av biomamman att värdera dig även fast du och pappan gick isär. Och att hon kan ha en normal kontakt med dig, fika och ha med dig på föräldramöten! Känns som att hon är mogen ändå och faktiskt tänker på dottern. Kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig att biomamman till mitt bonusbarn skulle komma på tanken.... Hon är väl neutral i att jag finns i barnets liv, varken för eller emot. Jag får nöja mig med det.

Tack för ditt svar! :)

blomblad

Äldre 20 Dec 23:31

#12

Lovizas Mamma skrev 2013-12-19 23:40:09 följande:

Du får väl prova prata med mamman, det finns ju egentligen så mycket annat du kan göra på den frontet, men jag tycker inte du ska sluta engagera dig och sen är det bara att hoppas att hon kommer på bättre tankar och inser att det faktiskt finns fler som bryr sig om ens barn :)

Får hoppas på det senare alternativet, att hon inser det en dag. Har nyligen försökt prata med henne om en annan sak men blev starkt påmind om att det är ingen idé. Vad jag än säger (eller, vad NÅN än säger) kan hon i bästa fall verka förstående för stunden men nästa gång vi ses är det ragg på nackhåren igen när ämnet kommer upp. Fast tror inte det beror på att hon är mamma och att det har med vårat familjeliv att göra, jag tror det sitter i hennes personlighet helt enkelt. Hon har lite svårt att ta andras tankar och åsikter utan allt hon säger är rätt. Så försöker att skaka av mig och inte ta åt mig. Och låta tiden utvisa :)

blomblad

Äldre 20 Dec 23:46

#13

kokoo skrev 2013-12-20 01:23:54 följande:

Jag var bonusmamma hela förra året(har inga egna barn), innan det tog slut, och jag lämnade. Jag kände mig förövrigt grymt elak mot bonussonen när jag hastigt stack. Saknar honom mycket fortfarande, ett år senare.
Har haft kontakt med hans mamma, som har pratat med honom om varför jag var tvungen att flytta.

Jag gillade hans mamma, och hon gillade mig. Ibland tror jag hon kände att jag tog mer hand om sonen än vad pappan gjorde. Att han liksom föste över honom på mig när han själv inte orkade eller hade tid. Så kände jag också.

Jag planerar att i början på 2014 åka för att hälsa på sonen. Jag hoppas och tror att han skulle bli jätteglad. Jag vill försöka lindra mitt dåliga samvete mot honom, och förstås bara få träffa den härliga 8åringen igen.

Usch vad tråkigt :(

Innan jag träffade min nuvarande sambo var jag tsm med en kille som hade 2 barn, 5 och 7 år. Förhållandet varade bara ett par månader men jag hann knyta an till de små fort. Och dom tyckte väldigt mycket om mig. Dom pratade om mig på dagis och skola, gjorde teckningar och presenter åt mig därifrån. Det jobbigaste var att jag aldrig fick något avslut med dom. Killen började bete sig konstigt bara och en kväll när barnen somnat sa han att han ville vara själv och fundera ett tag. Jag blev paff men kunde inte göra mycket annat än åka därifrån. Dagarna gick och han slutade höra av sig. Efter ca 2 veckor krävde jag att få veta vad han höll på med då jag hört på omvägar att han träffade barnens mamma igen. Han nekade till att det var som annat än kompisar men jag fattade ändå. Dom gick ju tillbaka till varandra såklart, tror dom fortfarande är ihop (dom hade varit isär 1 år när vi träffades). Barnen har jag inte sett sen den kvällen han sa att han ville fundera. Har inte en aning om vad han sa till dom om mig. Tänker fortfarande på dom. Undrar hur dom reagerade när deras pappa sa att dom aldrig skulle få träffa mig igen.. :/

Så har du möjlighet att träffa barnet som var en del av din familj en gång tycker jag du ska göra det, om det känns rätt. Jag tror han kommer bli jätteglad!

Brumma

Äldre 21 Dec 00:35

#14

blomblad skrev 2013-12-20 23:23:55 följande:

Fint av biomamman att värdera dig även fast du och pappan gick isär. Och att hon kan ha en normal kontakt med dig, fika och ha med dig på föräldramöten! Känns som att hon är mogen ändå och faktiskt tänker på dottern. Kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig att biomamman till mitt bonusbarn skulle komma på tanken.... Hon är väl neutral i att jag finns i barnets liv, varken för eller emot. Jag får nöja mig med det.

Tack för ditt svar! :)

Ja, att vi har olika tänk om en hel del tar ju inte bort att det vi gör gör vi med tösens bästa för ögonen. Vi har bara olika sätt att se på det :)

Synd att det ska vara så - neutralt alltså.. Om det är en bra person som hamnat i ens barns liv, en människa som bryr sig om ens barn - borde man då inte försöka se det positiva och vara glad över det?

kokoo

Äldre 21 Dec 01:17

#15

blomblad skrev 2013-12-20 23:46:16 följande:

Usch vad tråkigt :(

Innan jag träffade min nuvarande sambo var jag tsm med en kille som hade 2 barn, 5 och 7 år. Förhållandet varade bara ett par månader men jag hann knyta an till de små fort. Och dom tyckte väldigt mycket om mig. Dom pratade om mig på dagis och skola, gjorde teckningar och presenter åt mig därifrån. Det jobbigaste var att jag aldrig fick något avslut med dom. Killen började bete sig konstigt bara och en kväll när barnen somnat sa han att han ville vara själv och fundera ett tag. Jag blev paff men kunde inte göra mycket annat än åka därifrån. Dagarna gick och han slutade höra av sig. Efter ca 2 veckor krävde jag att få veta vad han höll på med då jag hört på omvägar att han träffade barnens mamma igen. Han nekade till att det var som annat än kompisar men jag fattade ändå. Dom gick ju tillbaka till varandra såklart, tror dom fortfarande är ihop (dom hade varit isär 1 år när vi träffades). Barnen har jag inte sett sen den kvällen han sa att han ville fundera. Har inte en aning om vad han sa till dom om mig. Tänker fortfarande på dom. Undrar hur dom reagerade när deras pappa sa att dom aldrig skulle få träffa mig igen.. :/

Så har du möjlighet att träffa barnet som var en del av din familj en gång tycker jag du ska göra det, om det känns rätt. Jag tror han kommer bli jätteglad!

Har snackat litegrann med hans pappa, om att jag vill komma och hälsa på nu i vinter, för att jag saknar hans son. Han sa att det kan jag göra, och verkade glad han också.
Vi hade en så stark kontakt, jag och sonen, så jag tror också att han kommer bli väldigt glad. Han brukade säga att han var rädd att jag skulle flytta ( han var nog van vid att pappans tjejer kom och gick tyvärr) :/ vilket gjorde det hela mycket svårare när jag väl hastigt gjorde det. Hann inte heller med ett avslut, då det inte var "pappavecka" när det gick åt pipsvängen.

Lindsey Egot the only one

Äldre 21 Dec 01:20

#16

Jag tror nog agget uppkommer pga lata män som inte tar ansvar för sina barn utan lämpar över det på sin nya. Så blir den nya sur och tycker mamman borde ta hand om sina ungar istället för att hon själv gör det fast det är hennes sambo som ska ta hand om sina barn. Ingen verkar anse att männen någonsin gör fel iaf.

blomblad

Äldre 27 Dec 11:12

#17

Brumma skrev 2013-12-21 00:35:59 följande:

Ja, att vi har olika tänk om en hel del tar ju inte bort att det vi gör gör vi med tösens bästa för ögonen. Vi har bara olika sätt att se på det :)

Synd att det ska vara så - neutralt alltså.. Om det är en bra person som hamnat i ens barns liv, en människa som bryr sig om ens barn - borde man då inte försöka se det positiva och vara glad över det?

Jo man kan ju tycka det......

blomblad

Äldre 27 Dec 11:13

#18

kokoo skrev 2013-12-21 01:17:43 följande:

Har snackat litegrann med hans pappa, om att jag vill komma och hälsa på nu i vinter, för att jag saknar hans son. Han sa att det kan jag göra, och verkade glad han också.
Vi hade en så stark kontakt, jag och sonen, så jag tror också att han kommer bli väldigt glad. Han brukade säga att han var rädd att jag skulle flytta ( han var nog van vid att pappans tjejer kom och gick tyvärr) :/ vilket gjorde det hela mycket svårare när jag väl hastigt gjorde det. Hann inte heller med ett avslut, då det inte var "pappavecka" när det gick åt pipsvängen.

Hoppas det går bra! Tänker på dig!

blomblad

Äldre 27 Dec 11:27

#19

Lindsey Egot the only one skrev 2013-12-21 01:20:48 följande:

Jag tror nog agget uppkommer pga lata män som inte tar ansvar för sina barn utan lämpar över det på sin nya. Så blir den nya sur och tycker mamman borde ta hand om sina ungar istället för att hon själv gör det fast det är hennes sambo som ska ta hand om sina barn. Ingen verkar anse att männen någonsin gör fel iaf.

Jo visst kan det vara så... Det känns som att det är två alternativ: antingen som du säger, eller tvärtom. Som i mitt fall känns jag mig ofta bromsad. Att vissa saker jag vill göra ska jag inte göra för jag är ingen biologisk förälder. Och bonusen får inte ha för roligt här, hon KAN ju trivas bättre här än hos mamma då..

kokoo

Äldre 31 Dec 17:05

#20

blomblad skrev 2013-12-27 11:13:54 följande:

Hoppas det går bra! Tänker på dig!

Pojkens pappa skrev till mig igår! Han frågade om jag vill hälsa på nästa vecka, han betalar resan. Han bor i Norge. Jag blev både nervös och glad förstås.
Borde jag ha nån liten present med till sonen? :S

blomblad

Äldre 1 Jan 21:26

#21

kokoo skrev 2013-12-31 17:05:50 följande:

Pojkens pappa skrev till mig igår! Han frågade om jag vill hälsa på nästa vecka, han betalar resan. Han bor i Norge. Jag blev både nervös och glad förstås.
Borde jag ha nån liten present med till sonen? :S

Å vad kul! Har ni bestämt någon dag?

Hm, nja något litet kan du ju ta med. En liten leksaksbil eller liten godispåse kanske? Eller något annat du vet han tycker om? :)

kokoo

Äldre 2 Jan 01:09

#22

blomblad skrev 2014-01-01 21:26:59 följande:

Å vad kul! Har ni bestämt någon dag?

Hm, nja något litet kan du ju ta med. En liten leksaksbil eller liten godispåse kanske? Eller något annat du vet han tycker om? :)

Blir på lördag eller söndag, jag stannar en vecka ca.
Vi brukade leka indianer han och jag, det var det första vi gjorde första gången jag träffade honom - gav varandra indiannamn. Kanske skulle ge honom något relaterat till det. =)

Lite kul nu att tänka på hur det gick till första gången vi träffades. Jag låg och sov, det var tidigt på morgonen. Pojken öppnade dörren till sovrummet och sa ett glatt "HEJ". Sedan frågade han om vi skulle leka. Hans pappa kom och sa åt honom att han fick vänta en liten stund, så jag fick kliva upp iallafall, innan han började klättra på mig. Nån timme senare följde jag med pojken ut i snön och lekte. Vi gav varandra indian-namn och smög omkring i buskarna. Efter det var vi bästa kompisar.

blomblad

Äldre 12 Jan 22:35

#23

kokoo skrev 2014-01-02 01:09:53 följande:

Blir på lördag eller söndag, jag stannar en vecka ca.
Vi brukade leka indianer han och jag, det var det första vi gjorde första gången jag träffade honom - gav varandra indiannamn. Kanske skulle ge honom något relaterat till det. =)

Lite kul nu att tänka på hur det gick till första gången vi träffades. Jag låg och sov, det var tidigt på morgonen. Pojken öppnade dörren till sovrummet och sa ett glatt "HEJ". Sedan frågade han om vi skulle leka. Hans pappa kom och sa åt honom att han fick vänta en liten stund, så jag fick kliva upp iallafall, innan han började klättra på mig. Nån timme senare följde jag med pojken ut i snön och lekte. Vi gav varandra indian-namn och smög omkring i buskarna. Efter det var vi bästa kompisar.

Har inte varit inloggad på ett tag ser jag..! Hur gick det!? :)

kokoo

Äldre 20 Jan 00:48

#24

blomblad skrev 2014-01-12 22:35:30 följande:

Har inte varit inloggad på ett tag ser jag..! Hur gick det!? :)

Det gick bra! Jag var ganska nervös, det var nog pojken med, för han var lite blyg.
Jag träffade hans mamma också, som inte hade en aning om att jag var på besök. Hon blev också glad över att se mig, om än lite överraskad. '
Han vart iallafall glad, tyvärr träffade jag honom inte så mycket, då han åkte hem till mamma på måndagen, och jag kom söndag. Men det känns skönt att ha fått träffa honom nu! <3

En annan grej, som jag och hans pappa pratade om, är att jag ska försöka hitta jobb i byn där, och flytta tillbaka. Dock inte till honom, men till något eget.

blomblad

Äldre 20 Jan 23:15

#25

kokoo skrev 2014-01-20 00:48:50 följande:

Det gick bra! Jag var ganska nervös, det var nog pojken med, för han var lite blyg.
Jag träffade hans mamma också, som inte hade en aning om att jag var på besök. Hon blev också glad över att se mig, om än lite överraskad. '
Han vart iallafall glad, tyvärr träffade jag honom inte så mycket, då han åkte hem till mamma på måndagen, och jag kom söndag. Men det känns skönt att ha fått träffa honom nu! <3

En annan grej, som jag och hans pappa pratade om, är att jag ska försöka hitta jobb i byn där, och flytta tillbaka. Dock inte till honom, men till något eget.

Vad skönt!! Då kanske ni kan ses igen då, du och pojken? :)

Är det av någon speciell anledning du vill bo och söka jobb där...?

kokoo

Äldre 21 Jan 13:18

#26

blomblad skrev 2014-01-20 23:15:08 följande:

Vad skönt!! Då kanske ni kan ses igen då, du och pojken? :)

Är det av någon speciell anledning du vill bo och söka jobb där...?

Ja, vi kommer nog ses snart igen.
Jag trivs väldigt bra där i området, har flera vänner där. Och jag börjar bli tokig på att inte få något jobb här där jag bor nu. Har varit arbetslös i 2 månader, och börjar redan klättra på väggarna.
Så om det finns möjlighet för mig att få jobb och boende där så flyttar jag! :)

blomblad

Äldre 22 Jan 13:54

#27

kokoo skrev 2014-01-21 13:18:05 följande:

Ja, vi kommer nog ses snart igen.
Jag trivs väldigt bra där i området, har flera vänner där. Och jag börjar bli tokig på att inte få något jobb här där jag bor nu. Har varit arbetslös i 2 månader, och börjar redan klättra på väggarna.
Så om det finns möjlighet för mig att få jobb och boende där så flyttar jag! :)

Då får jag önska dig lycka till med både jobb och bostad då! :) Skriv gärna hur det går!

kokoo

Äldre 24 Jan 14:42

#28

blomblad skrev 2014-01-22 13:54:00 följande:

Då får jag önska dig lycka till med både jobb och bostad då! :) Skriv gärna hur det går!

Fick två erbjudande plötsligt. 1. Flytta till honom, och jobba extra på hans jobb. 2. Flytta någon annanstans med ett bra jobb, som jag är bra på, med riktigt bra lön.

Jag valde nummer 2. Men det är säsongjobb, så vi får se vad som händer efter det.
Kommer iallafall åka till honom och hans son för att hälsa på igen.

blomblad

Äldre 25 Jan 00:30

#29

kokoo skrev 2014-01-24 14:42:12 följande:

Fick två erbjudande plötsligt. 1. Flytta till honom, och jobba extra på hans jobb. 2. Flytta någon annanstans med ett bra jobb, som jag är bra på, med riktigt bra lön. Jag valde nummer 2. Men det är säsongjobb, så vi får se vad som händer efter det. Kommer iallafall åka till honom och hans son för att hälsa på igen.

OJ det var snabba puckar! Men vad härligt! Grattis till jobbet! :D

Ang relationen mellan bonusmamma och biomamma

INNEHÅLL