Att inte duga gör ont. Inte duga åt andra och inte duga åt mig själv.
Jag duger inte. Min självkänsla är på noll. Eller under det egentligen.
Blev lämnad av min älskade sambo på det värsta sätt. Och nu lever jag ensam år efter år. Fet, ful och utan självkänsla. Jippi. Och inte duger jag till att kämpa med den heller eftersom jag har ADHD och aldrig fullföljer något jag startat med. Usch vad jag önskar livet vore annorlunda.
"Alla människors lika rätt och värde"? Jo tjena.
Lessen som sjutton. Varför just jag? Varför ska just jag vara fet, ful och dum?