• Mellanmjölkens land

    Hur hanterar man två barn utan sjal/sele?

    Vi har nyligen fått vårt andra barn som tillbringar en hel del tid i sjalen medan jag t ex leker med storasyster. Bebisen kan sitta där och ha det mysigt medan vi går ut i skogen och klättrar på stenarna eller när vi leker med tågbanan på golvet. Samma sak när vi äter, jag lagar mat eller liknande

    Ta inte det här fel utan det är en ärlig fråga: Hur gör man om man inte sjalar barnet? Ligger bebisen i spjälsängen när man leker med storasyskonet? Har man den i famnen? Hur gör man då om bebisen blir ledsen samtidigt som man behöver två händer?

    Med ett barn kan man ju slå rot i soffan om det behövs men det funkar ju liksom inte när man har flera...

  • Svar på tråden Hur hanterar man två barn utan sjal/sele?
  • Chanel no 5
    Flickan och kråkan skrev 2013-11-26 15:32:39 följande:
    Det är ju en rätt lång period som barn behöver lite transporthjälp så vi pratar ju inte enbart nyfödingar. Om du sätter dig själv i höjd med barnvagn och möter allt i den höjden - andra människor, bilar etc - du tycker inte att det är något av ett grodperspektiv? Perspektivet för en 1-åring i en sulky och en 1-åring på ryggen på en förälder skiljer sig rätt rejält. 

    Nej, det är klart att man inte kan jämföra en dag på landet och i stan, men det var inte det jag gjorde. Jag skrev att höjden barnet befinner sig inte påverkar intrycken. En halvåring som sitter upp i vagn får inte mindre intryck än en halvåring som bärs i ett bärredskap på samma plats - oavsett om det är i skogen eller i stan. Jag skulle tveklöst säga att det är mer stressande för barn i vagn vilket vår barnläkare pratade med oss om härom sistens. Inte minst idag när joggingvagnar är så poppis. Jag har inte mött någon som arbetar professionellt med barn som tycker något annat än att det är oerhört bra att bära barn mot sig på det sättet. 
    Jag har aldrig sagt att sjal är dåligt. Men jag tror inte att vagn är dåligt. Jag vet inte heller hu mkt du tror att barn är i vagnen. Särskilt när du börjar tala om ettåringar? Inte sitter en ettåring still särskilt mkt?
    Jag tror då inte att det är skadligt eller att barn blir skadade av det du kallar för grodperspektivet. Sen beror det ju mer på vad man gör och hur ofta oavsett om ligger i vagn eller i sjal. Att sitta på ryggen vet jag inte hur mkt bättre det är än att sitta i en framåtvänd vagn faktiskt. Jag ogillar skarpt vagnar där man inte har ögonkontakt med barnen. Iaf då de sitter långa stunder. Och jag skulle nog inte gilla att ha dem på ryggen heller då har man ingen som helst ögonkontakt.
    Vad gäller barnläkare så finns det ju många som anser att än det ena än det andra. Jag har inte läst ngt vettigt som säger att det skulle vara skadligt att sitta i vagne.
  • Mellanmjölkens land

    Frågan gäller inte vagn vs sjal/sele. Frågan är hur man gör för att hantera vardagen med två små barn, varav en bebis, utan att använda någon typ av bärredskap?

  • Chanel no 5
    Mellanmjölkens land skrev 2013-11-26 18:14:21 följande:
    Frågan gäller inte vagn vs sjal/sele. Frågan är hur man gör för att hantera vardagen med två små barn, varav en bebis, utan att använda någon typ av bärredskap?
    Jag vet sorry, jag har försökt att förklara det i tidigare inlägg. Ska inte diskutera detta mer.
  • MalinEddie
    Flickan och kråkan skrev 2013-11-25 06:21:27 följande:
    Nej, jag är inte extremt negativ till vagn. Jag ser däremit inte många tillfällen/områden där vagn är bättre än att bära. Jag har kört ett av mina barn i vagn en hel del även om det inte var som spädbarn. Vagn har en absolut fördel: man kan transportera sitt barn då man (oavsett anledning) inte kan eller oekar bära sitt barn. Jag har aldrig hört någon som haft något annat argument för att vagn är just bättre. Därmed inte sagt att vagn är dåligt. Viktig skillnad. Man har gjort tillräckligt med studier kring kangeroo care, om att barn som bärs gråter/skriker mindre (måste absolut inte vara i sjal) etc för att dra den slutsatsen. Varje barns exakta upplevelse kan man självklart inte generalisera. Så är det ju med allt. För att jämföra med något annat. Ta EC. Jag har svårt att se att engångsblöjor på något sätt är bättre än att utöva EC om man kan och orkar. Jag orkar inte och är rätt okunnig, så använder engångsblöjor. Det är inte dåligt men att EC:a i kombination med tygblöjor anser jag tveklöst har fler fördelar - i många hänseenden. Det handlar inte om barns olika upplevelser.
    Jag ifrågasätter inte att det är bra att bära barn eller vikten av fysisk närhet. Det finns inga som helst tvivel där. Jag kan se hur ett barn som transporteras i sjal/sele får detta "gratis" och att man med vagn får väga upp det vid andra tillfällen. I det stora hela tycker jag att det säger ganska lite om om föräldrarnas förmåga att tillfredsställa barnets behov av fysisk närhet och hur mycket tid de spenderar nära sitt barn och hur barnet upplever det. Det kan bara bli för mycket om barnet säger ifrån men det behöver inte bli för lite för att barnet också spenderar tid utan kroppslig kontakt i en vagn t.ex. Jag tror att man måste se mer till helheten än till var barnet spenderar sin tid nöjd på promenader då det viktiga ligger i att barnet får svar på sina signaler när det uttrycker dem och också är kroppsligt nära sina föräldrar, inte hur och med vilka hjälpmedel.

    Avskyr CIO-metoder.
  • MalinEddie
    Mellanmjölkens land skrev 2013-11-26 18:14:21 följande:
    Frågan gäller inte vagn vs sjal/sele. Frågan är hur man gör för att hantera vardagen med två små barn, varav en bebis, utan att använda någon typ av bärredskap?
    Jag får be om ursäkt. Jag kan tänka mig att det lätt blir OT då vagnen är vad man oftast använder om man inte använder sjal/sele med syskon och sedan började det pratas om fördelar med det ena eller andra osv..
    Jag hade gärna skrivit ett längre svar till flickan och kråkan men lämnar det där i denna tråd.
    Känner du att du har fått ett bra svar på din fråga? Beskriv gärna mer situationer du funderar på.
     Vi fick barn så tätt och vi hade tänkt bära yngsta men han gillade det inte som bekant. Vagn hade vi troligtvis använt oavsett till äldsta då vi fann det mest praktiskt då hon inte orkade gå några längre sträckor. Nu blev det istället syskonvagn.

    Avskyr CIO-metoder.
  • Snällspiken

    Allt beror på vad barnet gillar! Alla barn är olika, även nyfödda bebisar! Ibland tycker jag att sjalfrälsta missar den detaljen faktiskt. Vårt första barn gillade varken sin fina sjal eller de tre selar jag köpte; hon sprattalade och skrek vilt redan från början (hon var några veckor vid första försöket). Vid ungefär fyra månaders ålder kunde hon motvilligt acceptera framåtvänt i babybjörnen (då bodde vi i en 20 miljonersstad!). Hon kunde däremot lugnt ligga i sitt babygym och titta på när jag jobbade, i upp emot en timme. Hon älskade sin vagn och, ja, hon ville helt enkelt betrakta omvärlden från lite håll, redan från födseln. Hon gillade dagis från första stund och blir än idag snabbt uttråkad om vi "bara är tillsammans, hemma." Hon vill gärna umgås med oss föräldrar en och en, och frågar redan när hon ska få flyga utomlands till släktingar ensam (hon är fem). 

    Barn nummer två kunde jag över huvud taget inte lägga ifrån mig på ett år. Han ville inte ens ligga bredvid mig i soffan utan han skulle vara ovanpå mig!  Han skrek vilt i vagnen och krävde ögonkontakt i alla lägen. Bärselen var vår bästa vän, även långt efter att han kunde gå. Sådär var han från födselögonblicket. Han skrek jättemycket på dagis i två års tid. Med facit i hand borde han ha fått börja senare… Han trivs bäst när hela familjen är samlad, hemma. Han är lite mörkrädd och allmänt ängslig trots sin stundtals grabbiga stil och, ja, ett "typiskt sjalbarn", skulle jag säga ;) 

  • Flickan och kråkan
    MalinEddie skrev 2013-11-26 20:09:20 följande:
    Jag ifrågasätter inte att det är bra att bära barn eller vikten av fysisk närhet. Det finns inga som helst tvivel där. Jag kan se hur ett barn som transporteras i sjal/sele får detta "gratis" och att man med vagn får väga upp det vid andra tillfällen. I det stora hela tycker jag att det säger ganska lite om om föräldrarnas förmåga att tillfredsställa barnets behov av fysisk närhet och hur mycket tid de spenderar nära sitt barn och hur barnet upplever det. Det kan bara bli för mycket om barnet säger ifrån men det behöver inte bli för lite för att barnet också spenderar tid utan kroppslig kontakt i en vagn t.ex. Jag tror att man måste se mer till helheten än till var barnet spenderar sin tid nöjd på promenader då det viktiga ligger i att barnet får svar på sina signaler när det uttrycker dem och också är kroppsligt nära sina föräldrar, inte hur och med vilka hjälpmedel.

    Jag ska inte heller var OT efter detta, ursäkta TS.

    Jag säger inte heller att vagn är fel. Jag säger enbart att bärande har vissa fördelar som är oberoende av vilken typ av barn man har. Vagn har också oberoende fördelar som att det faktiskt avlastar den vuxne rent fysiskt. Jag säger inte att man på något sätt är sämre förälder för att man har barnet i vagn utan att bärande har vissa odiskutabla fördelar (det finns ju rätt gedigna studier kring kangeroo care exempelvis). Det var därför jag gjorde jämförelsen med att t.ex. EC:a. Jag EC:ar inte. Likt förbaskat så är jag ju inte dummare än att jag ser väldigt positiva fördelar med att just EC:a - en fantastiskt fin och subtil kommunikation förälder-barn som jag inte har med mina barn. Det innebär självklart inte att jag inte kommunicerar med mina barn, men nej den kommunikationen missar vi tveklöst, tyvärr måste jag också säga. Miljömässiga fördelar och fördelar för barnens hälsa/hud. Att blunda för det tycker jag är märkligt och tycker helt enkelt att det är besynnerligt att börja prata om att binda fast barn (det är en kommentar som kom tidigare i tråden) eller att barn blir överstimulerade för att man bär dem eller att man jämför ryggbärande med framåtvänd barvagn !? Vet liksom inte riktigt hur jag ska bemöta det? Jag kan förstå att man inte bär om man tror att det är vad det innebär. 

    För att återgå till TS, så tror jag att svaret på frågan inte är svårare än att den som klarar sig med ett barn utan sjal eller bärsele även klarar sig med två, eller tre eller fyra. Det handlar mer, som vi var inne på tidigare, om hur man vill leva med sina barn. Jag vill kunna gå på knaggliga stigar och hoppa i vattenpölar + bära för just bärandets skull. Någon annan vill inte knata runt i skogen eller hoppa i vattenpölar utan väljer andra aktiviteter (inte sämre) med sina barn och tycker inte att bärande som sådant är viktigt och klarar sig därmed utmärkt utan bärredskap.

     
  • MalinEddie
    Snällspiken skrev 2013-11-26 21:26:50 följande:
    Allt beror på vad barnet gillar! Alla barn är olika, även nyfödda bebisar! Ibland tycker jag att sjalfrälsta missar den detaljen faktiskt. Vårt första barn gillade varken sin fina sjal eller de tre selar jag köpte; hon sprattalade och skrek vilt redan från början (hon var några veckor vid första försöket). Vid ungefär fyra månaders ålder kunde hon motvilligt acceptera framåtvänt i babybjörnen (då bodde vi i en 20 miljonersstad!). Hon kunde däremot lugnt ligga i sitt babygym och titta på när jag jobbade, i upp emot en timme. Hon älskade sin vagn och, ja, hon ville helt enkelt betrakta omvärlden från lite håll, redan från födseln. Hon gillade dagis från första stund och blir än idag snabbt uttråkad om vi "bara är tillsammans, hemma." Hon vill gärna umgås med oss föräldrar en och en, och frågar redan när hon ska få flyga utomlands till släktingar ensam (hon är fem). 

    Barn nummer två kunde jag över huvud taget inte lägga ifrån mig på ett år. Han ville inte ens ligga bredvid mig i soffan utan han skulle vara ovanpå mig!  Han skrek vilt i vagnen och krävde ögonkontakt i alla lägen. Bärselen var vår bästa vän, även långt efter att han kunde gå. Sådär var han från födselögonblicket. Han skrek jättemycket på dagis i två års tid. Med facit i hand borde han ha fått börja senare… Han trivs bäst när hela familjen är samlad, hemma. Han är lite mörkrädd och allmänt ängslig trots sin stundtals grabbiga stil och, ja, ett "typiskt sjalbarn", skulle jag säga ;) 
    Åh, det är svårt att inte var OTGlad Jag skulle så gärna vilja diskutera din jämförelse med EC och de studier som har gjorts men vi får lämna det här. I stort håller jag absolut med dig och jag tror inte att vi tänker speciellt olika. Jag är långt ifrån negativ till sjal/sele och det skulle vara vårt förstahandsval även om vi skulle kombinera de två.

    Jag skrev en nyfiken fråga till dig i den tråd jag skapade om sjal/sele eller vagn. Det vore intressant om du ville svaraGlad
    Avskyr CIO-metoder.
  • Flickan och kråkan
    Chanel no 5 skrev 2013-11-26 16:19:25 följande:
    Att sitta på ryggen vet jag inte hur mkt bättre det är än att sitta i en framåtvänd vagn faktiskt. Jag ogillar skarpt vagnar där man inte har ögonkontakt med barnen. Iaf då de sitter långa stunder. Och jag skulle nog inte gilla att ha dem på ryggen heller då har man ingen som helst ögonkontakt.
    Måste bara svara på detta även om det är OT. Den stora skillnaden med att ha sitt barn i vagn och att bära är kroppskontakten som är total. Bär man sitt barn - oavsett om det är på mage eller på ryggen - så har man kroppskontakt med i stort sett varje kroppsdel på barnet. Man känner minsta lilla sinnesförändring hos barnet. Jag har som sagt använt vagn och det är just det samspelet, den kommunikationen, som man totalt tappar med barnet i vagn. Att bära på ryggen där barnet har skydd av föräldern hela tiden, kan gömma sig bakom föräldern, aldrig är den som möter världen först och dessutom kan kommunicera och samspela med hela sitt kroppsspråk......ja, det är väsensskilt från att köra ett barn i framåtvänd vagn.
  • Mellanmjölkens land

    Ett par situationer till som jag är nyfiken på hur ni hanterar.

    När bebisen blir överstimulerad (har hänt bägge våra barn men är ju svårare att undvika när det finns ett storasyskon som klättrar på väggarna om man isolerar sig), hur gör ni då? Bägge barnen har dykt ner i sjalen och stannat kvar där tills de lugnat ner sig men det funkar väl inte riktigt med vagn? Eller har ni bebisen i famnen?

    Snön har kommit och nu är det pulkatider. En lite större bebis kan man ju ha i en egen pulka men hur gör ni med nyfödda? Har man ett större barn går det ju att hålla koll på avstånd men åtminstone vår stora tjej har svårt att få grepp om snöret till pulkan med sina vintervantar. Ska man då släpa med sig vagnen i backen? Eller lämnar man vagnen och tittar till den ibland?

  • hannis

    Situation 1: Har aldrig hänt oss vad jag vet. Blir bebisen ledsen och trött ammar jag till sömns och lägger sen ner i vagnen.

    Situation 2: Har aldrig åkt pulka med nyfödd med och nu när barn nr 2 är 9 månader får han vara hemma när vi åker pulka. Rent hypotetiskt skulle jag dock tänka mig att ha sovande bebis i vagnen och titta till då och då och om bebisen vaknade så skulle jag gå in. Men som sagt. Föredrar att åka pulka på helgen när vi kan dela upp oss och ta ett barn var.

  • Mellanmjölkens land

    Med överstimulerad menar jag gnällig, svårt att komma till ro etc efter att man träffat folk. För oss har det hänt fram till ca 3-4 mån.

    Att vara i pulkabacken med bebis i sjal är väl inte drömscenariot men jämför jag med att en uttråkad 2,5åring river huset vet jag definitivt vad jag föredrar Vi har dessutom ca 100m till pulkabacken så det är inga enorma transportsträckor dit

  • Mercurialis
    hannis skrev 2013-12-10 20:53:11 följande:
    Situation 1: Har aldrig hänt oss vad jag vet. Blir bebisen ledsen och trött ammar jag till sömns och lägger sen ner i vagnen.

    Situation 2: Har aldrig åkt pulka med nyfödd med och nu när barn nr 2 är 9 månader får han vara hemma när vi åker pulka. Rent hypotetiskt skulle jag dock tänka mig att ha sovande bebis i vagnen och titta till då och då och om bebisen vaknade så skulle jag gå in. Men som sagt. Föredrar att åka pulka på helgen när vi kan dela upp oss och ta ett barn var.
    Ungefär så hade även mitt svar på TS fråga sett ut. 
    Don't walk in front of me, I may not follow. Don't walk behind me, I may not lead. Walk beside me and just be my friend.
Svar på tråden Hur hanterar man två barn utan sjal/sele?