Du som endast har söner men längtade efter en dotter - hur gick du vidare?

Jag kan absolut förstå din känsla ts. Själv har jag tre underbara små tjejer som jag såklart älskar mest av allt. Men visst kan jag sörja en aning för att vi aldrig fick någon pojke...men det beror inte på vad man kan göra med tjej/kille för våra töser är då inte lika varann på en enda punkt. till sättet då...Utan det handlar mer om att det skulle varit så kul att få se hur en pojke som vi gjort skulle se ut. That´s it. Fast det här är inget som jag går o tänker på dagligen såklart...

Men nog kan jag förstå hur du menar....

Känner igen detta! Jag har två högerhänta barn och jag hade såklart önskat ett vänsterhänt barn så att jag fick en blandad barnaskara. Jag kommer inte få fler barn så det här är en jättestor sorg. Får massor med kommentarer om detta, alla tycker synd om mig och jag kommer aldrig kunna bonda till dessa barn som jag skulle kunna till ett vänsterhänt barn. Jag kan säga så här att jag , nej, jag har inte gått vidare, livet blev verkligen inte som tänkt. Mina barn kan verkligen inte vika servetter ordentligt och dessutom är de inte lika intelligenta som jag :(

Jag har 2 söner och om jag får en tredje skulle jag vilja ha en lillebror men det är ju för att jag har så mycket glädje av mina söner och vill ha syskon som är tighta genom hela livet och jag tror chansen är lite större bland samkönade syskon. Skulle det bli en tjej så är det lika välkommet men ända sedan jag var 15 har jag på något sätt sett mig i framtiden omgiven av söner. Jag har inte en aning om varför egentligen. Skulle jag få en tjej skulle hon få tuffa killkläder och jag skulle nog uppfostra henne lite grabbigt. Om hon inte visade sig vara en liten prinsessa som bara vill ha rosa, då skulle jag få acceptera det också.

Har 3 pojkar sedan innan, väntar nu tvåäggstvillingar och på rul konstaterade man 2 pojkar... Längtan efter en dotter har suttit i sedan jag fick min förstfödda... Min man vart med lite ledsen, detta innebär att vi kommer ha 6 pojkar i hushållet när tvillingarna anlänt... Någon fåne som jämförde detta med vänster och högerhänta är ju bara sorglig... Oavsett vad så älskar jag mina barn men det känns som om jag aldrig får känna av känslan att få ha en dotter...

Hur mår du idag trådstartaren? Jag är i samma situation... Har sorgen gått över dig? Känns det lika starkt eller bleknar det med tiden?

Finns de som sitter och inte har möjlighet att få barn alls.

 jag har en dotter och skulle jag få 5 döttrar till, eller om jag istället haft 5 pojkar,
så skulle jag gråta av LYCKA.

Bland det sämsta jag läst. Usch.

Tänk att man kan uppleva sorg över så olika saker. Du pratar om sorg med ett friskt tredje barn på väg. Min vän blir snart förlöst akut med ett barn som har en tumör lika stor som en apelsin och ingen vet om det ens kommer att överleva. En annan vän är i sorg över att båda föräldrarna gått bort, en tredje vän riskerar att förlora sin fru i cancer. Jag tror många i dagens samhälle upplever för lite sorg och olycka eftersom man hänger upp sig på sådana här saker. Du kanske skulle gå i terapi? Eller ta en mindfulness-kurs eller liknande.

En annan sak är att jag håller med ovanstående om att jag tror barnen får roligare om de är tre bröder. Jag kan inte komma på någon syster-bror relation som är starkare än alla starka syster-syster och bror-bror-relationer jag har i min omgivning.

Hur går det för dig idag med dina tankar?