• Anonym (ledsen)

    Psykiskt misshandlad av dotterns social

    Jag har blivit anklagad för att vara farlig och det som utredarna på soc har skrivit är full med lögner och helt enkelt kränkande mot mig och tyvärr så går tingsrätten på deras papper och de är fulla med lögner. De säger åt mig att vara lugn också, men hur kan jag vara det när jag behandlas som kriminell. Jag vet att pappa inte klarar av att ta hand om henne. När vi hade den muntliga förberedande förhandlingen, så om man läste mellan raderna vad som sas (han hade inga egna ord utan upprepa bara vad soc och advokaten hade sagt) så vill han bara ha henne sovandes hos sig. Jag själv vill att hon ska gå på sveriges bästa autismskola, som ligger i min kommun och så tänker jag bara jobba halvtid, mer klarar jag inte, pga min egen diagnos. Men den gör ingenting mer än bara positivt i min dotters utveckling. Jag förstår vad läkarna säger, men det gör inte min dotters pappa. Hon har även blivit felbehandlad om läkare hos honom och han har missat 6 läkarbesök för vår dotter. Å de säger att han är en bra förälder, de vet de inget om, för han vill ju inte umgås med henne, han tänker bara på sin jävla bilar. Jag känner mig maktlös. Jag har skrivit arga brev och klagat på hur de har behandlat ärendet, då blir jag anklagad för farlig, när jag är arg för att mitt barn tagits ifrån mig pga lögner som folk spridit om mig, därför de inte tar reda på korrekta fakta innan de gör något.
    Har ikväll skrivit till IVO, JO och Länsstyrelsen och anmält de här utomstående konsulterna, för som de har gått på känns de som de vore mutade. Saker som de påstår jag har problem med, är vad pappan har, inte jag.

    Imorrn ska jag åka ner i 3 timmar och umgås med min dotter med övervakning, det gör mig så arg och ledsen, att de har tillåtelse att behandla människor på det här sättet.
  • Svar på tråden Psykiskt misshandlad av dotterns social
  • mamita64
    Anonym (ledsen) skrev 2013-12-02 18:52:32 följande:
    Jag har blivit anklagad för att vara farlig och det som utredarna på soc har skrivit är full med lögner och helt enkelt kränkande mot mig och tyvärr så går tingsrätten på deras papper och de är fulla med lögner. De säger åt mig att vara lugn också, men hur kan jag vara det när jag behandlas som kriminell. Jag vet att pappa inte klarar av att ta hand om henne. När vi hade den muntliga förberedande förhandlingen, så om man läste mellan raderna vad som sas (han hade inga egna ord utan upprepa bara vad soc och advokaten hade sagt) så vill han bara ha henne sovandes hos sig. Jag själv vill att hon ska gå på sveriges bästa autismskola, som ligger i min kommun och så tänker jag bara jobba halvtid, mer klarar jag inte, pga min egen diagnos. Men den gör ingenting mer än bara positivt i min dotters utveckling. Jag förstår vad läkarna säger, men det gör inte min dotters pappa. Hon har även blivit felbehandlad om läkare hos honom och han har missat 6 läkarbesök för vår dotter. Å de säger att han är en bra förälder, de vet de inget om, för han vill ju inte umgås med henne, han tänker bara på sin jävla bilar. Jag känner mig maktlös. Jag har skrivit arga brev och klagat på hur de har behandlat ärendet, då blir jag anklagad för farlig, när jag är arg för att mitt barn tagits ifrån mig pga lögner som folk spridit om mig, därför de inte tar reda på korrekta fakta innan de gör något.
    Har ikväll skrivit till IVO, JO och Länsstyrelsen och anmält de här utomstående konsulterna, för som de har gått på känns de som de vore mutade. Saker som de påstår jag har problem med, är vad pappan har, inte jag.

    Imorrn ska jag åka ner i 3 timmar och umgås med min dotter med övervakning, det gör mig så arg och ledsen, att de har tillåtelse att behandla människor på det här sättet.
    Jag har dessvärre inte så mycket att säga som kan hjälpa dej, men när du skriver så försök att vara objektiv. Berätta vad som hänt utan att visa i brevet att du är arg. Utan att säga att den och den är idioter. Var så lugn som du kan.
  • Anonym (ledsen)
    mamita64 skrev 2013-12-02 18:55:53 följande:
    Jag har dessvärre inte så mycket att säga som kan hjälpa dej, men när du skriver så försök att vara objektiv. Berätta vad som hänt utan att visa i brevet att du är arg. Utan att säga att den och den är idioter. Var så lugn som du kan.
    Lätt å säga, men det funkar inte
  • Anonym (+-+)
    Anonym (ledsen) skrev 2013-12-02 19:25:34 följande:
    Lätt å säga, men det funkar inte
    När du är arg, och uttrycker det, uppfattas det som att du  är aggressiv som person. Så behöver det inte vara, men det kan tolkas så och vändas mot dig.
  • ZsaZsa
    Anonym (ledsen) skrev 2013-12-02 19:25:34 följande:
    Lätt å säga, men det funkar inte
    Har det fungerat att vara aggressiv och skriva arga brev?
  • mamita64
    Anonym (ledsen) skrev 2013-12-02 19:25:34 följande:
    Lätt å säga, men det funkar inte
    Du behöver trots allt försöka. Om du inte redan har skickat de brev du skrivit så gå igenom dem och ändra i dem. Vill du att IVO mfl skall ta dej på allvar så måste du uttrycka dej på ett rakt och bra sätt. Inte gapa och skrika om vem som gjort fel och utsatt dej för det ena och andra.
    Jag förstår att du vill göra så, att någon sen säger att det där är ju åt helvete fel, men det funkar inte så.

    Skriv hellre som om du skrev om någon annan. Som om det är någon annan som råkat ut för detta. Då kan du koppla bort dina arga och ledsna känslor och få ihop ett mer tydligt brev. Som kan ge effekt
  • Lumsen

    mamita64 har alldeles rätt, tydliga brev, utan ilska ock fördömanden av andra är det som gäller.
    Du kommer mycket längre med det. Kan du inte få hjälp av någon att skriva?

    Tänk dig själv, vad det gör för intryck om någon gapar, skriker ock är aggressiv.

  • Anonym (ledsen)

    Jag behöver inte om råd för sånt som redan hänt.

    Har då märkt att det inte tagit sitt ansvar, när jag träffade mitt barn, så såg hon hemsk ut, hennes pappa vanvårdar henne och låter henne lida. Tyvärr så kom jag på försent att jag borde ha fotat henne, men får hålla mig och göra det nästa gång jag får träffa henne.

  • ZsaZsa
    Anonym (ledsen) skrev 2013-12-05 21:49:51 följande:
    Jag behöver inte om råd för sånt som redan hänt.

    Har då märkt att det inte tagit sitt ansvar, när jag träffade mitt barn, så såg hon hemsk ut, hennes pappa vanvårdar henne och låter henne lida. Tyvärr så kom jag på försent att jag borde ha fotat henne, men får hålla mig och göra det nästa gång jag får träffa henne.
    Vad vill du då? Vad vill du ska hända? Hur tänker du dig att du ska få till det? Om du bara ägnar dig åt vad du ska göra och inte gör och inte vad andra gör eller inte?
  • h8him
    Anonym (ledsen) skrev 2013-12-05 21:49:51 följande:
    Jag behöver inte om råd för sånt som redan hänt.

    Har då märkt att det inte tagit sitt ansvar, när jag träffade mitt barn, så såg hon hemsk ut, hennes pappa vanvårdar henne och låter henne lida. Tyvärr så kom jag på försent att jag borde ha fotat henne, men får hålla mig och göra det nästa gång jag får träffa henne.
    På vilket sätt vanvårdar han henne?

    Jag undrar vad utredarna på soc har skrivit om dig som bara är lögner. Var kommer lögnerna ifrån?

    Han fick alltså boendet på barnet utan att han yrkat på det, stämmer det?

    Vad vill du ha hjälp med?
  • Anonym (123)

    Ditt inlägg är lite rörigt och osammanhängande, det kanske skulle vara bra om du fick hjälp av någon när du ska skriva texter.

    Om du vill skriva själv så tänk på att vara saklig och korrekt (det är ju det du vill att de ska vara och då måste du vara det själv också). Kom absolut inte med påhittade anklagelser som det där med mutor. Var inte känslosam, utan håll dig till fakta. Bete dig som du vill att de ska bete sig.

  • Anonym (abcde)

    Hur gammal är din dotter?
    Vad säger förskole/skolpersonal?
    Vad vill flickan själv?
    Har hon fått en autismdiagnos eller misstänker du bara en?
    Vill pappan bara ha henne sovande hos sig och alltså att andra ska ta hand om flickan under hennes vakna tid? (T ex heltid på dagis och hela helger hos farmor).
    Kan din egen diagnos gjort att du förlorat boendet, dvs kan det vara så att någon utan din diagnos skulle fått boendet? (Jag menar inte att inte du skulle vara bättre än pappan, men en del är väldigt inskränkta och har förutfattade meningar).
    Om du måste resa 3 timmar för att träffa din dotter - finns det möjlighet att du flyttar till hennes hemort?

Svar på tråden Psykiskt misshandlad av dotterns social