När ska barnen få veta hur man gör barn?

Det är väl inget som ska vara hemligt? Mina ungar är 4 och 5 och vet hur barn blir till, har förklarat på ett barns nivå.

Mina är 4,5 och snart 6 och vet också. Blev naturligt då de fick en lillebror i somras och de så klart undrade en massa saker om hur han hamnat där, vad han gjorde där inne och hur han skulle komma ut....vilket i sin tur självklart väckte frågor om dem själva....varifrån de kom, hur de blivit till etc. Och som ovanstående säger....på barns nivå . Våra gillade t.ex. Katarina Janouchs bok "Så blev jag till".

Varför ska det vara hemligt? När de vill veta, brukar vara runt 4-6 år, tycker jag att man ska ge dem ett svar. 

När de frågar.

Att det kommer från mammas mage är klart men konceptionen?

Beror väl lite på när barnen visar intresse. Jag har ännu inte förklarat mer ingående för mina barn (7 och 4,5). Men jag har kvar en bok från när jag själv var barn " När barn blir till" Som förklarar ganska utförligt. Den ska jag läsa när de börjar fråga lite mer. Tror jag var i 8-årsåldern när jag läste den,

Det vet väl alla barn som någonsin träffat på någon gravid/känner någon som ska få syskon? Det vet i alla fall de tvååringar jag jobbat med. 

Ja, när barn inte nöjer sig med svaret "Från mammas mage" - då är det läge att berätta. 

Mina undrade både hur lillebror och de själva blev till och hamnade i min mage så det blev liksom rätt naturligt att ta upp.

Mina med. De har varit mellan  3 och 5 år när de frågat.

Vi har berättat när barnen frågat, då var de 5 och 7 år.

Att pappa stoppar in sin i mammas?

Ja. Och på det viset så ger pappan ett litet frö till mammans ägg och det blir en liten underbar bebis. Mina pojkar har långt innan vi pratat om det varit medvetna om att vi ser fysiskt olika ut - pojkar har snopp och flickor snippa. Det är inte så konstigt eller någon jättestor grej för ett barn.

Ser inte varför det ska vara hemligt. Jag vill att mitt barn ska se på sex och nakenhet som något naturligt. Det kan pratas om från start, men åldersanpassat såklart.

När de frågar såklart. Man svarar bara exakt på det de frågar, och inte alltför detaljerat. Sedan undviker man att säga mer än just det de vill veta tycker jag. 

Om du gör det tidigt så blir det mer fokus på den biologiska processen och hur det går till rent vetenskapligt och tekniskt och (tro mig!) det är den lätta biten. Då har du det avklarat tills du behöver ta itu med den tunga biten om känslor, kärlek, ansvar, etik och moral som kommer med området. Prata på bara så kommer ni att ta er igenom alla stadier så småningom. Är det en pågående konversation så gör det inte så mycket om det inte blir klockrent första gången - det blir rätt så småningom.

När ungen vill veta, naturligtvis.

Det brukar falla sig rätt naturligt när barnen börjar ställa frågor. Och så får man svara utifrån barnets ålder. Får man inga fler följdfrågor så är barnet antagligen nöjd så länge.

Jag skulle rekommendera namn på könsorganen också, annars blir det väldigt mycket hysch-hysch och laddat kring de kroppsdelarna, och så vill man väl inte att barnen ska behöva känna inför sitt kön? Snopp och snippa funkar bra för små barn.