Hjälp snälla, jag går under.. Han missbrukar..

Idag gjorde jag slut, det smärtar sönder mig... Ge mig styrka stt stå emot o inte ge vika, han säger stt han minsann ska visa att han klarar detta att bli drogfri.. ( han va på god väg) han säger att jag är hans tjej ändå , att han älskar mig mest av allt o inte vill förlora mig, o att tiden med mig nu har hjälpt honom otroligt mkt ( han va nog rätt risig när vi började ses)jag . E så ledsen o bara gråter, kommer på mig själv med att bli ännu mer ledsen när jag tänker stt han kommer glömma mig osv... Ge mig styrka att inte gå tbx, vill inte känna behovet av ringa honom.. Han ville ringa sen, fårse om han gör det.... Vad är det bästa jag kan göra nu för stt visa honom att detta e på allvar, han säger att han kommer kämpa för mig o sin son, att visa sin drogfrihet ...man vill ju tro lixom... Han har en son från ett tidigare förhållande... Snälla jag ber om hjälp tips råd på hur jag ska stå emot.... Måååste måste, jag går under annars.... Texten nedan skrev jag för ett tag sedan Jag vet inte vart jag ska vända mig, behöver prata med ngn, det gör så ont.. Ska göra en lång historia kort... Killen jag träffar.. Ja vi är tillsammans sedan 3 månader tbx.. Jag visste att han hade ett långvarigt bland missbruk bakom sig o han sa även att han varit drogfri länge... Ngt kändes faktiskt inte rätt.. Men skuffade undan den känslan för jag trodde bara att det var min osäkerhet som spelade roll...men han missbrukar ff, har kommit på honom flera ggr, han gråter o ber mig om hjälp, jag hjälper stöttar o finns, gråter skriker, jag går sönder av smärta.. Älskar ju grabben han e 40... Han har nu gjort så här ett flertal tillfällen det e benzo, kristall, värktabletter, sömntabletter o en del tas i spruta Jag har erbjudit mig att hjälpa, han har fått en tid hos psykiatrin, men vill att han kontaktar beroendemottagningen, men han vill tänka över det, samtidig t tänker jag att vill man så gör man allt Vad ska jag göra, jag orkar inte, jag e rädd orolig ja allt.... Vi bor 35 mil ifrån varandra vilket gör det jobbigt för oss... Känner att jag måste markera, jag vet ju inte om han bara utnyttjar el manipulerar mig Vill ju så gärna tro på honom i allt, nu tvivlar jag tom på att han älskar mig.. Vågar inte tro på ngt Snälla ge mig tips o råd