Missfall erfarenheter

Puff.

Det betyder ingenting. Största sannolikheten vad jag vet och tror är att du inte fått missfall eftersom du inte har ont eller blöder.
Har en son, två missfall och pågående graviditet (v 24 nu) bakom mig och man kan inte lita på vilka symtom som finns eller inte finns.
Vid ett missfall hade jag massa symtom medans med sonen hade jag inga i början.
Försök boka ett privat ultraljud nu direkt för snabbare svar.
Det är jobbigt att inte veta! Lycka till!

Jag har haft ett MA och ett MF i v 13 och hade graviditetssymtom till tre veckor efter de stötts ut. Det ena stöttes ut med hjälp av cytotec en vecka efter jag började blöda (fostret hade slutat växa i v 10. Det andra började jag störtblöda. Jag hade gravsymtom fram till nästkommande mens som kom efter tre veckor.

Jag fick också skrapa efter mitt MA och hade symtom även efter jag fått veta att det inte fanns nåt foster. Det är så himla olika det där och jag är/var själv jättenojjig över missfall och allt annat men dom säger väl att allra vanligast är det att man blöder eller har ont, annars brukar det vara bra.
Håller tummarna :)

Jag hade ett MA i vecka 12. Fostret hade dött i vecka 9 och i samband med det försvann alla mina symptom. Jag slutade må illa, hade ingen molvärk längre och kände mig verkligen inte gravid men jag tänkte inte så mycket på det då. När jag fick små blödningar i vecka 12 fick jag göra ett vul och veta att fostret inte levde längre och då insåg jag att det hängde ihop med att symptomen försvann. Det behöver ju inte vara så för dig och det kan vara helt ofarligt också. Symptomen kan försvinna även om det inte är missfall och likaväl kan de vara kvar trots att fostret dött. Det enda sättet att veta är genom att göra ett vul. Hoppas det går bra för dig!!

Jag är mitt uppe i ett missfall så vitt jag vet.. Är i början av vecka 11 och tyckte att symtomen avtog för någon vecka sedan, men bara att jag tänkte på det lite till och från.. För viss dagar tycker jag mig fortfarande ha symtom. Var på ul igår och kunde inte hitta något hjärta & fostret var bara 8+1 fast d borde varit 9+6 ... Fick en ny tid för att dubbelkolla allt igen. Det innan detta missfall ska sättas igång eftersom kroppen inte verkar klara det själv.

Vet att symtom kan försvinna men samtidigt kan graviditeten leva kvar & ibland är det ett mf. Ingen som kan berätta säkert hur d går.

Har haft ett missfall de senaste dagarna, blöder fortfarande. Började 26.12 med bruna flytningar som blev blodiga. Blödde inte så mycket, på dagarna var det bara bruna och mot kvällen röda, kom bara när jag var på wc, kom inget i bindan.
1.1 kom en större blödning, rann när jag satt på wcstolen och två koagelklimpar kom ut. Då trodde jag att jag hade missfall. Men det ordentliga kom igår, 2.1. Jag var på besök hos en arbetskamrat och när jag steg upp från kaffebordet så snärtade det till i magen och jag kände hur det forsade (!) blod. Sprang på toa och hela bindan och trosan var blodfylld. Torkade bort och fick hinnsäcken i pappret, lika stor som handflatan. Trodde det var över då, åkte hem och försökte slappna av. Sprang på wc flera ggr under kvällen och natten, alla ggr kom det stora koagelklimpar och det faktist forsade blod. Var in till sjukhuset idag, fanns lite kvar i livmodern, så på tisdag ska jag in på avdelningen och ta tabletter som stöter bort det sista.
Var i v. 10 igår. Det underliga är att jag kände ingen smärta alls under storblödningen. Dagarna före hade jag ordentlig mensvärk, men inget annat..

Trodde det var över när jag skrev här förra gången.. Men jag fortsatte att blöda enorma mängder så till slut svimmade jag här hemma, likblek och alldeles yr. Gubben for in till akuten med mej och de undersökte mej. Fast jag hade blött så mycket så hade ingenting kommit ur livmodern.. Vägrade sova på sjukhuset så kl 10 på morgonen skulle jag dit igen. Hann ur avdelningen och ill hissen så svimmade jag igen, så det blev att sova på avdelningen.. Dagen efter fick jag Cytotec och allt kom ut. Låg på sjukhuset till 21 på kvällen innan jag fick åka hem. Hb hade sjunkit till 90, som jag vanligtvis har 145-150. Inte undra på att jag fortfarande är yr och underlig i huvudet...

Hej. För några månader sedan fick jag missfall I v12. Först småblödde jag ca 1 v och fick efter det göra vul där man såg att fostret slutat växa I v6. Dagen därpå stötte kroppen av egen kraft ut allt. Fick sammandragningar och blödde mycker men det värsta tog slut efter några timmar. Sedan hade jag typ mens I 1 v. Nästa äl blev 1 v försenad. Vet att man kan blöda utan att det är mf så jag vill inte skrämmas, bara berätta hur det var för mig. Är det någon som varit med om att lutealfasen varit kortare några månader efter mf mensedan blivit normaliven? Min har varit kort I 2 mån men denna månaden (3:e efter mf) är den antingen längre eller så är jag gravid :)

Har äntligen hämtat mig efter missfallet.. Senast jag skrev här jade jag varit inne och fått cytotec, en lördag 4 januari. Trodde allt var över, yeah right.

5 januari åkte gubben in med mig igen, jag kunde inte ens gå på toa utan att lägga mig på golvet. Allting snurrade och jag klarade inget annat än att ligga. Läkaren kollade på VUL, sa att allt såg bra ut. Hb var 82, men hon skickade hem mig, trots att jag fortfarande blödde.

Tisdag 7 januari kom min mamma hit eftersom gubben for i jobb på måndagen. Har en hund som måste rastas, och jag klarade inte av att ens sköta hunden. Mamma såg hur dålig jag var och hon och min syster for till akuten med mig. En läkare kollade med VUL, och såg att jag hade rester kvar i livmodern!! Hade kollat 4:de och 5:te men då såg det bra ut?! Hb var 77 --> jag måste få blod. Lades in på avdelningen och fick flera påsar blod under natten. Dagen efter sövdes jag och genomgick en skrapning. Personalen på avd. och i op.salen blev rent förbannade när jag berättat hur det gått till, att jag blivit hemskickad med 82 i hb. Nu har jag dock spräckt 100gränsen, har 102 nu! Varit sjukskriven sen 27.12 och imorgon börjar jobbet igen..

Har varit ett rent helvete. Inte nog med att man förlorar ärtan, man ska även bli så dålig så man inte klarat av vardagen på flera veckor! Och nu först har huvudet kommit ikapp med allt detta, är deppig och allmänt nere. Hoppas att vi får ett + snart igen och att det lyckas!