• Anonym (Undrande)

    Du som är Jourhem/familjehem se hit!

    Jag har under en ganska lång period varit intresserad av att öppna mitt hem för utsatta barn. 
    Jag har läst och funderat mycket men skulle gärna vilja höra lite med någon som faktiskt är familjehem/jourhem. 


    Hur reagerar era barn när de kommer nya barn och när dom åker igen (jourhem) Hur har relationen blivit mellan era barn och det placerade barnet? (familjehem) Hur har de fungerat att behandla de placerade barnet likadant som era egna barn? Hur snabbt har de placerade barnet fått en trygg relation till er? Har ni någon kontaktperson eller så som kan hjälpa till vid akuta situationer gällande de placerande barnet?

    Och så undrar jag även hur era familjeförhållande ser ut. 

    Vi har två ganska små barn som går på dagis.
    Både jag och min man studerar. Dock är jag vid campus ca 2-3 dagar i veckan sen är jag bara hemma men någon timmes självstudie om dagen. 
    Vi har stabil ekonomi,
    inga anmärkningar hos polis eller kronofogden.
    Vi är flerspråkiga och föredrar att sitta hemma och spela familjespel framför en skogsprommenad.. 

    Hade vi kunnat passa som jour/familjehem? 

    Och om någon har varit både jour och familjehem, vilket trivdes ni bäst med och varför? 
  • Svar på tråden Du som är Jourhem/familjehem se hit!
  • Cocostopp

    Hej!
    Vi har vart familjehem, och är nu jourhem.
    Vi slutade som familjehem då det blev för tungt för oss alla, men värst för våra bio barn när familjebarnet flyttade.
    Vi är en familj på mamma, pappa och 3 döttrar. Vi frågade dom 2 äldsta hur de ställde sig till att vi skulle bli jourhem, och de ville jättegärna.
    De tycker det är kul när det kommer ett nytt barn, och mina äldsta har nästan alla gamla jourbarn på Facebook, så de har kontakt.
    Oftast får vi tonåringar, och vi har ett litet gäng på 6 stycken som ofta hör av sig, och 2 som fortfarande kommer och sover över :).
    Jag tycker inte det är svårt för dem att komma in i familjen, det beror lite på hur barnen (oftast tonåringar då) är. Men 9/10 fungerar det otroligt bra med.
    Sen handlar det om hur man är som person/familj själv.
    Man har ju alltid ett planeringsmöte, där man hår igenom vad vårt uppdrag går ut på, där bestämmer ju socialen så att säga, men i vårt hem, bestämmer vi.
    Sen är det A och O att ha en bra relation till de placerade barnets föräldrar (om det går, vilket det i stort sett alltid gör)
    Av dom får man bra information som oftast gör placeringen lättare. Med små barn får man veta läggrutiner, favoritmat, favoritkläder, de kanske har morgon/kvällsrutiner som är viktiga för barnen mm.
    Vi är kontrakterade, och i vår kommun betyder det att jag måste vara hemma hela tiden.
    Lycka till, har du fler frågor så fråga på :)

  • Cocostopp

    Glömde, min chef är min kontaktperson jag kan bolla frågor med. Vi har även obligatorisk handledning 1 gång/månad. Där kan man fråga sina kollegor och ta upp vad man vill.

  • Saphira01

    Cocostopp, Känner du till hur det går för yngre barn.? Min son är fem och har inga syskon. Jag kunde inte få fler barn. Det är lite tomt i familjen så förutom att kanske kunna hjälpa någon så har vi verkligen utrymme på alla sätt. Vi är kontaktfamilj och det fungerar jättebra. Ha någon på heltid känns dock lite annorlunda. Om du har några tankar eller tips? Skillnad jourhem - familjehem? Det känns som att mitt biobarn kanske blir mer sårbart när han saknar syskon.


    Cocostopp skrev 2014-01-04 22:10:35 följande:
    Glömde, min chef är min kontaktperson jag kan bolla frågor med. Vi har även obligatorisk handledning 1 gång/månad. Där kan man fråga sina kollegor och ta upp vad man vill.

    Cocostopp skrev 2014-01-04 22:09:25 följande:
    Hej! Vi har vart familjehem, och är nu jourhem. Vi slutade som familjehem då det blev för tungt för oss alla, men värst för våra bio barn när familjebarnet flyttade. Vi är en familj på mamma, pappa och 3 döttrar. Vi frågade dom 2 äldsta hur de ställde sig till att vi skulle bli jourhem, och de ville jättegärna. De tycker det är kul när det kommer ett nytt barn, och mina äldsta har nästan alla gamla jourbarn på Facebook, så de har kontakt. Oftast får vi tonåringar, och vi har ett litet gäng på 6 stycken som ofta hör av sig, och 2 som fortfarande kommer och sover över :). Jag tycker inte det är svårt för dem att komma in i familjen, det beror lite på hur barnen (oftast tonåringar då) är. Men 9/10 fungerar det otroligt bra med. Sen handlar det om hur man är som person/familj själv. Man har ju alltid ett planeringsmöte, där man hår igenom vad vårt uppdrag går ut på, där bestämmer ju socialen så att säga, men i vårt hem, bestämmer vi. Sen är det A och O att ha en bra relation till de placerade barnets föräldrar (om det går, vilket det i stort sett alltid gör) Av dom får man bra information som oftast gör placeringen lättare. Med små barn får man veta läggrutiner, favoritmat, favoritkläder, de kanske har morgon/kvällsrutiner som är viktiga för barnen mm. Vi är kontrakterade, och i vår kommun betyder det att jag måste vara hemma hela tiden. Lycka till, har du fler frågor så fråga på :)

  • Cocostopp

    Att vara familjehem, betyder att man måste kunna ta barnet som en uppväxtplacering, alltså tills de flyttar hemifrån. Det betyder även att barnet kan komma att flytta hem, och då ska man hjälpa till i det, för att underlätta för barnet.
    Att vara jourhem innebär att barnen är hos en under utredning (ca 4 månader som mest) och sen ska socialen veta vad som ska ske. ( har haft placeringar som stannat 3 veckor, ett par månader och längsta 1 år)
    Min mellersta dotter var 5 nyss fyllda när vi blev familjehem, och min yngsta är uppvuxen med detta. Hon föddes när vi var familjehem redan, och var 2 när vi blev jourhem.
    Sen kan man välja ålder, så att det ska fungera i familjen om man blir familjehem. Allt från nyfödda till tonåringar. De ska ju bli en i familjen, så det är viktigt att man tänker på det.
    Och sen tjatar jag lite extra om att om det går, ha en bra relation till bio föräldrar. Om det inte går, se till att barnet har foton på dem. Det gjorde mycket för vårt familjehemsbarn. Och samtidigt ska barnet ha en given plats i er familj.
    Men gör man det med hjärtat, så faller det oftast på plats.

  • edeysi

    Jag ser i jourhemet där min son är just nu , Jourkvinna påstår mot mig och lurade för att jag har förbjudn i 6 månader och 7 daar har ingen möjlighet att veta var r min son, utan att myshandla honom, ingn hädele med vkten. Socia är gud i Sveige och Jourkvinna ljuger och vissar att hon vill h min son och igen lära barnn att inte glömma biologiska föraldrar, ingen bilde ingen kontakt på telefon och besök. Och jourkvinnaodande tillsammans med Soc. Sec. i södermam kommunen.
    Jag är mot detta  situtioner som barner befinner sig i Sverge. Joaurfamiljer tänker om pengar som dem kommeratt få, ingenting gratis.
    Hur myket kommer att finnas jourhemmet, familjeheme  Sverige starkar sin änglamakerska tradition att själa barnen av sina biologiska föraldrar.
    alla barn vill ha sina föraldrar spela ingen roll vem är dem. Om finns penar för att betala familjen hem ,etc, värför staten hjälper på riktig föraldrar . nu ocial med falska informatio tå barnen av föraldrar som kaniner from gatan.

Svar på tråden Du som är Jourhem/familjehem se hit!