Nya sambon VÄGRAR ha barnet i lägenheten "mer än nödvändigt".

Nu pratar vi scenarion som kanske aldrig händer. Just dessa sakerna är sådant som KAN ev dyka upp på vägen, men som man då får diskutera och ta ställning till. Det kanske funkar jättebra med barnen så att det är ok att Kalle bor heltid. Men det kan också va så att det inte funkar speciellt bra, så om heltid kommer på tal så står man inför en skiljsmässa/isär flyttning.

Men ponera att du verkligen ville ha ditt barn på heltid/vv och såg chansen till det utav en eller annan anledning, efter vi flyttat samman. Då hade du förhoppningsvis sagt det redan från början, och inte som en överraskning när vi väl hade flyttat samman.
Händer det något med den andra föräldern så kommer det i ett annat läge, oavsett om man väljer att då avsluta förhållandet eller inte. 
Men har en person vh och alltid haft det samma så tror man att hen är nöjd med det, om inget annat sägs.

Barnet får bo med Greta exakt lika mycket som det gjort hela tiden sedan föräldrarna gick isär. Greta har haft vh hela tiden, så det är inte tal om att dra ner på umgänget, bara att fortsätta som det alltid varit.

Ni som tycker ts ska låta barnet bo vv, tycker ni  det är rätt emot barnet att låta det bo på nåder vv? Med risken att det och föräldern på sikt märker att ts ogillar detta?  Om ts skulle komma med motkrav, t e x att barnet inte alltid få ta hem kompisar, att ts sambo får ta hela ansvaret för barnet, så om han inte lagar mat till barnet så får barnet själva laga mat, etc? Att om barnet ska få ett eget rum hos ts får sambon betala en större del av hyran, för det rummet kan inte ts då använda.

Snart har tråden fått 400 kommentarer. Kanske kommer ett nytt avslöjande då...?

Men du - bena ut det här nu. Det var alltså du som föreslog att din sambo skulle flytta in? Du var då medveten om anledningen till varför han bara hade barnet varannan helg? Hur kan du då uppfatta det som att det handlar om ett utnyttjande av dig? Din sambo betalar halva avgiften på boendet, och oavsett det egentligen, oavsett vilken deal ni har kring det ekonomiska, så är det fruktansvärt ogint av dig att inte låta din sambo, som du borde önska det allra bästa för, leva fullt ut i ert gemensamma hem. Om du inte kan se boendet som Ert sålänge ni är tillsammans borde ni antingen inte vara tillsammans, eller så får ni väl sälja och flytta till nytt gemensamt. Det här barnet det handlar om är fortfarande ganska litet, och Du har alltså fortfarande en chans bli en uppskattad familjemedlem för det, om du beter dig på rätt sätt. Varför vill du missunna dess förälder, som du som sagt borde bry dig om, en så god relation som möjligt med sitt barn? Varför, när du skriver att du ändå inte skulle träffa barnet särskilt mycket, kan du inte även om du nu inte bryr dig ett dugg om barnet, bry dig tillräckligt mycket om fadern för att inte förneka honom det här? Vilken slags förhållande är det du vill ha egentligen?

Dags å avslöja nu, TS, att tråden är fejk?
Du har fått massor av svar på din trådstart!

Hon har ju redan avslöjat att det är sant men könen är omvända och det är hon som är Bengt och Greta är nya sambon som är man för att hon hoppades undvika att hon var "elak styvmor" - fast det gick väl inte så väldigt bra, har inte hunnit läst allt men de flesta tyckte väl Bengt betedde sig rätt träligt i vilket fall?

Tack!

Jag misstänker också att det är en fejktråd men det är ändå intressant att höra hur människor tänker.

Kan ju säga att det finns så många (långt fler än jag trodde) som har en helt annan syn på sunt förnuft och värderingar så numera är jag ganska noga och snabb med att kolla av värderingar när jag ska dejta någon

Även om det skulle va en fejktråd, så är det intressant att se hur olika människor ställer sig till att prata med sin partner och lyssna på varandra.
Scenariot i tråden är ju inte helt uppdiktat utan kan mycket väl hända i verkligheten. Det är ju inte helt ovanligt att en förälder eller ett barn vill förändra umgänget. Det intressanta är hur många som tycker att det är okej att köra över partnerns vilja då, eftersom den som är förälder har någon form av företräde när det gäller att bestämma i förhållandet, även i saker som drabbar den andre parten. 
Säger man nej till förändringen eller säger att man vill separera om hen ska ha sitt barn mer, då är man en hemsk människa. Det är ju självklart att man ska älska sin partners barn enbart för att de är just partnerns barn. Sedan spelar det ingen roll vilken typ av person barnet är, för man bara SKA älska det rakt av och helst stå i givakt och ta hand om det. Även om det skulle råka va vuxet, och fullt kapabelt att klara det själv.

Ja, jag har också reagerat på hur okej det verkar vara i många förhållanden att inte diskutera med varandra händelser som påverkar alla i familjen. Jag har svårt att förstå att ett sånt förhållande kan fungera öht. Att bli överkörd av sin sambo/make/partner känns inte som en bra grogrund för kärlek och 

Att saker som förändrar en hel vardag (som här tex att få en tonåring boende hemma vv men skulle väl lika gärna vara att man tar ett arbete som innebär att man jobbar borta från hemmet vv, skaffa hund eller sälja flytta) inte skall behöva diskuteras utan den andra parten ska bara gilla läget annars är man en galning med obegripliga värderingar. Märkligt. Jag tycker inte det har nånting att göra med att det här råkar vara ett barn inblandat i den stora förändringen. U

Alla som påverkas av en förändring borde har rätten att säga sitt. OCH lyssnas på.

Men va?? Varför kan barnet inte bo varannan vecka?? Det kommer inte kosta "Bengt" ett dugg, om man är vuxen och tar ekonomiskt ansvar för sitt barn. Självklart ska pappa Greta betala de extra kostnaderna själv.

Man kan ju undra om det är samma människor bakom de åsikterna som själva kör över andra. Och hur långt de är beredda att gå. Skulle de helt sonika ändra umgänge till heltid, ta hem hela barnets bohag och låta partnern själv upptäcka att hoppsan, barnet har visst spenderat tid här länge nu. Var går gränsen liksom?

Ja, halmgubbar liksom.. :-/

'Greta' får väl helt enkelt fundera om 'Bengts' idéer kring familj och partnerskap är kompatibla med hennes/hans...

Om inte, gör slut. Om ja, gå med på Bengts begränsningar..

Själv hamnar jag i den första kategorin..

Nu får du förklara "halmgubbar", inget jag hört förut och känner inte till innebörden.

Referens till 'Straw man arguement' som jag tyckte ditt inlägg lutade starkt åt...

Jag tycker inte att det är en halmgubbe när frågan är var gränsen går.  Om det är en halmgubbe så vill jag hävda att det finns ett helt gäng sådan i tråden som beskriver scenarion där sambon tröttnar på Gretas barn eller att sambon vill ta ifrån Greta något som hon har. 

 Nu vet jag inte hur just Bengt är, men jag misstänker att det Greta har gjort i många fall hade varit  just den avgörande skillnaden mellan att barnet blir accepterat av den nye partnern och att barnet inte blir accepterat. Det finns all anledning att undra om det verkligen är barnet och inte Greta som går först för Greta.  

Intressant. Ja, jag tycker faktiskt att de som menar att man inte behöver fråga sin partner kring förändringar ska få anstränga sig lite i att förklara var gränsen går. De som för fram dessa åsikter gömmer sig ofta bakom argumentet "jag tänker på barnen" vilket i sin tur skulle betyda att de och endast de har barnens bästa i fokus, som om det måste finnas ett motsatsförhållande. Jag är inte bra på retorik men det finns säkert ett namn för den sortens argument också.

Om vi ser till barnet, som man trots allt kanske borde utgå från, så är det viktigt för ett barn att känna en trygghet i att båda ens föräldrar kommer finnas där för en och att de aldrig kommer att välja en ny partner framför en själv. Och det behöver inte vara ett motsatsförhållande; barn - eller ny partner - såvida de vuxna inte gör det till ett sådant problem. Föräldern måste försöka släppa in den nya partnern och göra hen delaktig och partnern måste försöka engagera sig den tid barnet är där. Och allt detta förenklas om båda kommunicerar.

Däremot går det naturligtvis inte att likställa föräldraskapet med att ha en hund eller en hobby. Om man inte förstår skillnaden, bör man nog avstå både eget föräldraskap och att bli ihop med någon som har barn.

När det kommer till Bengt, verkar hen ha så liten tillit till partnern Greta att de ändå borde göra slut. Är man så snål och har så låg tillit till andra bör man leva ensam.